Två dagars hundutställning i Visby

Vi anländer till ”Rosornas och Ruinernas stad” eller Visby (som staden heter på riktigt, kärt barn har många namn) på eftermiddag fredagen den 29 juni. Vi har som så många andra hundintresserade åkt till Gotland för att deltaga på de två årliga hundutställningarna som brukar äga rum varje år första helgen i juli.

Färjan var fullbokad av entuastiska ”hundmänniskor”, som alla drömde om att just deras hund skulle vinna Best In Show på den Internationella utställningen på söndag. De flesta av oss skall även deltaga på den Nationella utställningen på lördag, som även den hålls vid Oscarssten i Visby. Just i år skall det bli lite festligare då Gotlands Kennelklubb firar sitt 70 års jubileum. Det är över 1600 deltagande hundar till vardera utställningarna och dubblet så många hundentusiaster. Det har blivit lite av en tradition för oss att åka till Visby och semestra i samband med utställningarna. Det är tredje året på raken som vi är här nu, det är inte bara utställningarna som drar, utan även Gotlands pitoreska natur.

Även om klockan är mycket då vi packat upp våra väskor och rastat hundarna så hinner vi med en liten tur i Visby innerstad innan det är dags att gå och lägga sig. Ovan ser ni Almedalen som ligger vackert inbäddad i grönskan nedanför den enorma kyrkan. Här i Almedalen samlas snart igen landets alla politiker för den årliga Almedalsveckan.

Vi tar en liten promenad i innerstaden och kommer fram till min favoritgränd, detta är för mig den absolut vackraste vy i innerstaden! Jag kan stå här i timmar och bara titta ut över havet, det är så rofyllt.

Vi åker vidare till hundutställningsplatsen, dit utställare har tillgång från kl. 19.00 på fredag kväll. Vi skall som så många andra sätta upp vårt utställningstält (där man kan vara och iordningställa sin hund i skydd från sol, regn och vind), det är så bekvämt att få det gjort dagen innan utställningen. Som jag gissade så var det full aktivitet på platsen då vi kom dit, det fanns redan tält uppriggade i regnbågens alla färger. Vi letade oss fram till den ring (plats där bedömningen sker) vi skulle vara i och fällde snabbt upp vårt tält. Då jag skriver ”fällde” så menar jag det verkligen, vårat tält fungerar nästan som ett paraply, allt i ett kan man säga….vips så står det bara där klart att använda. Klockan är mycket innan vi kommer i säng den kvällen.

Lördag morgon, hundarna skäller i kapp med väckarklockan som ringer tidigt….det finns ingen tid för mig att ligga kvar i sängen och dra mig. Jag packade min ”beautybox” till hundarna redan i gårkväll och mina kläder ligger framlagda på stolen. Allt är väl förberett för en lång dag ute på ”fältet” vid minnesmärket Oscarssten ett stenkast ifrån Visby innerstad, där hundutställningen äger rum. Hundarna får en lätt frukost, själv har jag svårt att få ner någon frukost alls…det är nerverna som spelar mig ett spratt som så många gånger innan.

Bilen är fullastad med allt från trimbord till stolar, ja allt som man kan behöva en dag ute i naturen. Jag har med mig två dvärghundar av rasen Pomeranian. Vi har egentligen ingen brådska till utställningsplatsen då vi skall in i ringen för bedömning som allra sista hund för dagen. Men jag vill ändå vara där i god tid och lugna ner både mina och hundarnas nerver.

Vi har bara en kilometer att köra….bilkön ringlar långsamt fram då vi närmar oss Oscarssten. Vi kommer snart fram till en morgonpigg Gotlänning som säljer parkeringsbiljett samt programkatalog till oss. Han visar oss var vi kan parkera på den genomblöta gräsplanen som annars vittnar om en torr försommar. Igen engång ångrar jag mig att vi tvättade bilen innan vi åkte iväg, vår svarta bil är snart grå av gyttja som stänker upp. Att jag inte lärt mig efter alla dessa år! 

Hundarna känner lukten av de andra hundarna innan jag ens hinner öppna bildörren, de skäller vilt och vill ut ur bilen fortare än fort nu. Vi plockar ut alla sakerna ur bagaget och lastar de på trimbordet som även fungerar som en ”dragvagn”. Jag placerar båda hundarna i samma transportbox så blir det lättare att bära. Vid entrén visar vi upp hundarnas vaccinationsintyg samt deras nummerlapp som är deras entré biljett till utställningen. Därefter går vi via veterinärbesiktningen innan vi får gå in på området. Veterinären kontrollerar så att hundarna ser friska och välmående ut.

Trots att det är tidig morgon så är så gott som alla hundarna redan på plats. Vi går bort till vårat tält, öppnar upp och konstaterar att det redan hunnit bli bastutemperatur inne i tältet trots att det hällregnar nu. Bara att vädra ut en stund innan vi kan ställa in hundarna i sin rastgård inne i tältet. Typiskt med regn och jag som har hundar med lång yvig päls…de kommer att se ut som dränkta katter innan jag ens hinner visa upp dem för domaren.

Då vi ställt i ordning allt och rastat hundarna tar vi oss en morgonfika, nu har jag varvat ner så mycket att jag med lätthet slukar i mig den uppskattade frukostpåse som fanns att köpa i cafeterian.

Det rasslar till i högtalarna, speakern för dagen hälsar alla välkomna och förklarar att utställningen härmed är öppen. Hundarna reagerar inte ens på den höga ljudnivån från högtalarna, de är så vana vid dethär laget. Men många är de hundar som befinner sig på en utställning för första gången och för dem är ljudnivån alldeles för hög. Ibland undrar jag om arrangörerna tänker på hundarnas känsliga öron? En annan sak som jag retar mig på är alla dessa hundägare som trots upprepade påminnelser av speakern låter sina hundar sitta instängda i bilarna. Trots att det regnar lite så blir det fort outhärdligt varmt för hunden i en bil på sommaren. Vad tänker ni på egentligen, vad får er att tro att hunden mår bra av att sitta instängd i en varm eller till och med het bil på en parkeringsplats?

Dagen flyter förbi med smått hundsnack och snart så är det  ”Smiley” Sunterra Spontaneous Daystars tur att visas upp för domaren. Smiley är en rutinerad utställningshund, han nästan svävar fram vid min sida. Jag lägger märke till att domaren ler vid åsynen av denna lilla varelse som med all sin päls ser ut som en liten dunboll som svävar fram.

 

Domaren väljer så också Smiley som BIR eller bäst i rasen för dagen. Vi får därmed gå vidare till gruppfinalen där Smiley möter alla raser som hör till spets och urhundstyp. Gruppfinalerna hålls alltid i slutet av dagen så Smiley hinner lägga sig i sin transportbur och vila ett tag.

Solen tittar fram precis lagom tills gruppfinalerna börjar, ännu en gång står vädrets makter på min sida, alla som har en hund med päls vet hur trist det är att behöva visa fram en genomvåt hund. Finalerna inleds med tävlan om dagens bästa valp och Best In Show valp denna dag blir en Basenji vid namn Enigma Touch Of Magic.

Snart nog är det våran tur att gå igenom förhandsgranskningen som görs av domare Annika Ulltveit Moen. Efter förhandsgranskningen ställs alla hundar upp i rasordning varefter vi får springa ett ärevarv framför alla domare som deltagit på utställningen. Därefter väljer ”vår” domare Annika ut de fem hundar som hon tycker är vackrast och bäst representerar sin ras. Smiley blir utplockad som en av de fem bästa, jag känner hur glädjen sprider sig i hela kroppen. Annika tackar sedan av alla de övriga hundarna som inte blir placerade idag. Innan hundarna avlägsnar sig ur ringen får de alla en ros dagen till ära, det är Gotlands Kennel klubb som firar sitt 70 års jubileum och uppmärksammar hundägarna på detta sätt. Gruppfinalen fortsätter, domaren placerar först den hund som kommer på femteplats eller Reserv som det kallas. Jag står nu tyst och lyssnar på vilken hund speakern ropar upp, hjärtat slår fortare och adrenalinet rusar i mina blodådror. Man vill ju bli placerad så högt som möjligt. På Resvervlpats kommer en Keeshond, på fjärde plats kommer en Siberian Husky, på tredje plats en American Akita. Nu är det bara Smiley och en Faraohund kvar, sekunderna som går känns som oändliga, skall vi bli etta eller tvåa? Faraohunden vinner och Smiley blir placerad som nummer två i finalen!

Jag jublar och pussar Smiley som ser ut att förstå vad som pågår trots att han ”bara” är en hund. Vi går fram till prispallen och tar emot prisrosetten och ställer sedan upp oss för fotografering.

Det finns 10 gruppfinaler och alla som vinner sin grupp går sedan vidare till Best In Show, så från våran grupp går Faraohunden vidare.

Best In Show (BIS) för dagen gick till Faraohunden ”King” Northgate’s As You Like It. Jag kan bara säga grattis Jenny och Annica ni har en underbart vacker hund!

Vi åker nöjda men trötta hem från Oscarssten, jag funderar redan på hur det kommer att gå i morgon söndag på den Internationella utställningen som hålls på samma plats.

På lördag kväll hinner vi med en biltur upp till Fårö. Naturen är fantastisk där med dess alla Raukar, denna Rauk som ni ser på bilden ovan kallas för övrigt ”Hunden” eller ”Kaffepannan” på grund av dess form, för mig så är det Hunden;)

Trots den karga natur som det är ute på Fårö så växer där några fantastiska blommor om man bara har tid för att utforska floran.

Söndag morgon, allt upprepar sig från igår…väckarklockan ringer, hundarna skäller och ber om frukost. Jag sätter mig yrvaken upp i sängen, allra helst hade jag velat ligga kvar. En ny dag och en ny utställning, idag är det den Internationella utställningen där man kan vinna både certifikat för Internationellt Championat och Svenskt Championat. Det känns genast lite högtidligare.

Samma procedur upprepar sig, vi åker iväg till Oscarssten, till vår stor glädje lyser solen idag:) jag blir glad i hela kroppen. Återigen skall vi sist in i ringen för bedömning men likväl så åker vi iväg tidigt. Det blir en lång dag med många trevliga samtal med bekanta och nya hundentusiaster.

Jag borstar och putsar det sista på Smiley trots att jag borstade honom mesta delen av dagen igår…det är så det skall vara på en utställning. Pälsarna skall glänsa och hundarna njuter av all uppmärksamhet. Många tror att hundarna inte gillar att gå på utställning., men till saken hör att en hund blir aldrig riktigt bra om den inte gillar att visa upp sig själva. Så de hundar som ni ser på utställningar gillar för det mesta att vara där.

Så är det våran tur att gå in i ringen för bedömning, Smiley trippar vackert in i ringen på sina små tassar. Domaren ber mig att lyfta upp Smiley på ett litet bord för närmare bedömning. Idag spelar mina nerver mig ett spratt, mitt hjärta slår så högt att jag är säker på att domaren hör varje slag. För det mesta kan jag vara kolugn då jag visar upp mina hundar men just idag går det inte.

Smiley visar verkligen upp sitt bästa jag och vinner BIR eller bäst i rasen igen. Fantastiskt, det är tredje året i rad som en av mina hundar vinner BIR båda dagarna i följd i Visby! Jag jublar inombords och känner hur min puls sakta återgår till det normala.

Jag står återigen vid uppsamlingsringen och väntar på att vår grupp skall in för förhandsgranskning. King som vann BIS igår står också där med sin handler (den som visar upp hunden), jag passar på att gratulera henne och vi skämtar om att de andra hundarna inte har någon chans idag då King är i ringen.

Precis som igår så börjar finalerna med att välja BIS valp. Alla valparna visas upp och får springa ett ärevarv innan domaren har bestämt vilka fem valpar som skall bli placerade. Best In Show valp på söndagen blir  Lohamras Brejk som är en Chinese Crested Dog.

Så är det våran tur att gå in i finalringen och domare Göran Bodegård väljer snabbt ut de fem hundar som han vill placera i dagens gruppfinal. Smiley blir återigen utvald som en av de fem finalisterna.

I dagens final placeras Smiley på femte plats och han är därmed just nu den mest vinnande Pomeranian hunden i Sverige i år! Det är helt otroligt att få visa upp en sådan fantastisk hund som Smiley, jag undrar om man kan bli lyckligare än jag är just nu?

 

Finalerna fortsätter men jag hör knappt vad speakern säger, jag är inne i ett lyckorus och för några minuter förlorar allt annat betydelsen. Jag ser en glimt av King som nu står vid den röda prispallen, han vinner gruppfinalen idag igen, vilket inte var helt oväntat.

Då alla gruppfinaler är klara är det dags för dagens Best In Show. Spänningen stiger, vem skall vinna BIS idag? Det finns en förhandstippad favorit och som jag anade så går Best In Show till King för andra dagen i rad!!! Du gör skäl för ditt namn King!

Det har varit en lång härlig helg med över 1600 deltagande hundar och dubbelt så många hundentusiaster i Visby, nu är det slut för denna gång och det får mig redan att längta till nästa år. Solen går ner över havet vid Visby hamn, de flesta hundentuasiasterna har åkt vidare, ett fåtal stannar liksom vi kvar för en välförtjänt semester. Trots allt så finns det annat att njuta av än bara hundarna.

Vill ni läsa mera om oss och våra Pomeranian hundar gå in på www.blackoranges.se

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Två dagars hundutställning i Visby

  1. Vivi Christensen skriver:

    Tusinde tak for en vidunder fortælling af jeres udstillings dage i Visby. Held og Lykke med smukke Smiley,frem over i dit avls arbejde.Knus fra Vivi i Frederikshavn.

    • Susann skriver:

      Hej Vivi,Tack själv för att du läste min blogg! Det var för övrigt över 1000 besökare på bloggen på ett dygn;)Kram Susann

  2. Sara skriver:

    Det finns väl fler än King som gör skäl för sitt namn! Smileys leende på sista bilden är hur skönt som helst. Kul att läsa en blogg från Visby, hittade den via Aftonbladet.Sara (som var speaker i finalerna)

    • Susann skriver:

      Hej Sara,Kul att du läste min blogg:)Måste passa på att tacka för en mycket trevlig utställning!Ha en fortsatt fin sommar!Mvh Susann

  3. starzonia skriver:

    Ser ut att haft det trevligt på gotland och små söta hundar,riktiga dunbollar. Lycka till i framtiden med hundarna.

    • Susann skriver:

      Tack vi hade en riktigt fin semester med hundarna, alla njöt och trivdes på våra långa turer ut i det fria.Mvh Susann

  4. Christine skriver:

    Hej Susanne…och Grattis!! ”Little PomPom’s Moonfire” hälsar till dig och Smiley hela vägen från California!Tass och kram från oss båda i soliga LA,C & M

    • Susann skriver:

      Hej Christine!Jättekul att du tittade in! Hälsa din Pomtjej, hon är så underbar! Mvh Susann

  5. Peter skriver:

    Min Tekniker, Lena Wilhelmsson, är där med sina två hundar, Zyrran och Eddie. Hälsa henne om du ser henne 😉

  6. Catrine skriver:

    Gratulerer så mye med alle Smileys flotte resultater! Han er en flott liten Pom!

  7. Marie skriver:

    Hej Susanne! och grattis till din hunds fina framgångar i Visby och tack för ett härligt referat från din tripp till vår vackra stad Visby. Jag var dagspeaker på utställningarna och visst är det väl oerhört trist att behöva påkalla alla hundägares uppmärksamhet kring att vissa lämnar sina älskade hundar i sina bilar. Jag skall be ljudteknikerna att försöka anpassa ljudnivån i högtalarna lite bättre till nästa år.Vi hälsar då alla välkomna den 30 och 31 augusti istället – detta med anledning av att World Dog Show går av stapeln i Stockholm under normala ”Visby-helgen”.

    • Susann skriver:

      Hej Marie,Kul att även du kikade in och tack för gratulationerna!Ja, det är mycket trist att hundägarna lämnar sina hundar i bilarna, jag skulle vilja se den människa som kan tänka sig att sitta instängd i en het bil på samma sätt som dessa stackars hundar får göra:( Tyvärr ser och hör man detta på många utställningar och även utanför butiker etc. Måste passa på att tacka ännu en gång för en fint arrangerad utställning, Visby utställning känns som en familjefest. Mest av allt uppskattar vi de stora utställningsområdet, det finns utrymme för alla och stora rastmöjligheter för hundarna. Då jag fick chansen att blogga för Aftonbladet så var det en självklarhet att skriva om just eran utställning:)Mvh Susann

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.