Om någon pratar om lojala polishundar så tänker du kanske på schäfrar eller en klassisk blodhund.
Men faktum är att världens trognaste polishund knappt räckte polisen John Gray över stövlarna.
När husse dog vakade Bobby, en skye terrier, vid graven i 14 år.

Trots att skye terriern Bobby har varit död i 130 år är han fortfarande ett av Edinburghs största dragplåster, känd som ”Greyfriars Bobby”.

Greyfriars är den kyrkogård där han ligger begravd. Och varje år besöks hundens grav av tiotusentals turister som fascinerats av hans trofasthet.

När John Gray började arbeta som polis i januari 1853 var han ålagd att ha en vakthund när han patrullerade. Den första hunden han hade var en collie som han förlorade 1856. Han köpte då terriern Bobby.

Att ha med sig hund under rundorna var ett måste för John Gray. I hans område ingick två stora marknadsområden där det fanns tusentals får, getter, kor och hundratals ilskna fårhundar som boskapsskötarna hade med sig. Terriern Bobby var inte rädd för några andra hundar och skyddade John.

När han jobbade natt ingick också i tjänsten att patrullera den spöklika kyrkogården Greyfriars en gång i timmen. På den här tiden var det vanligt att tjuvar tog sig in och stal nybegravda lik. Kropparna såldes sedan till läkarskolor och tänderna till tandläkare.

Led av tuberkulos
Under hösten 1857 fick John Gray en hosta som inte ville ge med sig. Läkarna konstaterade snabbt att han led av tuberkulos som det inte fanns några läkemedel mot på den tiden. Den 8 februari 1858 avled John Gray stilla i sitt hem.

Två dagar senare begravdes Gray på kyrkogården Greyfriars och hunden Bobby var med. Efteråt bars hunden hem av Johns son Jock.

Men redan dagen efter rymde Bobby och begav sig direkt till Greyfriars kyrkogård där han upptäcktes dagen efter av kyrkovaktmästaren James Brown. Brown hade känt husse och lät Bobby sitta på graven trots att det egentligen var förbjudet för hundar att vistas på kyrkogården.

Daglig promenad
Under de följande dagarna försökte Johns son hämta hem Bobby – men han rymde hela tiden och återvände till graven.

På nätterna tittade de patrullerande poliserna till honom under sina rundor och gav honom också en matbit då och då.

Efter flera år blev Bobby en lokal kändis. Det var framför allt hans lunchpromenader som började dra hundratals åskådare.

Varje dag sköts en kanon från slottet i Edinburgh. Den avlossades exakt klockan 13 för att alla i staden skulle veta vad klockan var. En slags Fröken ur – med kanon.

När Bobby hörde kanonen kom han varje dag gående ut från kyrkogården. Han gick sedan direkt till restaurangen Eating House utan att bry sig om folkmassan som följde med honom. På restaurangen bjöd ägarna honom på mat eftersom han ofta hade gått hit med husse.

Under de 14 år som han vakade vid graven övernattade han långa tider hos grannar till kyrkogården som tyckte synd om honom. Men så fort han vaknade återvände han till kyrkogården.

När Bobby dog på kvällen den 14 januari 1872 begravdes han precis utanför kyrkogården.

Först 1981 fick han en egen gravsten. På den står det ”låt hans lojalitet och hängivenhet bli en läxa för oss alla”.

Hund-fakta: Bobby
Namn: Bobby (döpt efter de höga polishattarna ”bobbies”)
Smeknamn: Greyfriars Bobby
Född: våren 1856
Död: 14 januari 1872
Ras: Skye terrier
Yrke: Polishund

Husse-fakta: John Gray
Namn: John Gray
Smeknamn: ”Auld Jock”
Född: 1813
Död: 8 februari 1858.
Ras: Skotte
Yrke: Före detta trädgårdsmästare som blev polis 1 februari 1853.
Familj: Fru och sonen Jock

Skriver Mikael Jägerbrand i Tidningen Svensk Polis

Fotnot: Läs mer på officiella webbplatsen för Bobby, http://www.greyfriarsbobby.co.uk, som drivs av föreningen ”Bobbys vänner”. Medlemskap kostar 10 pund per år, då får du också fyra nummer av tidningen ”Greyfriars Bobby Magazine”. Här kan du också köpa ett tiotal(!) olika böcker om Bobby.