Tiger har julkänslor

Tiger har fått fnatt, han har troligtvis fått julkänslor och dragits med av ”julstressen”:) Hundar kan känna av att det är något i ”luften” att något skall hända snart….Tiger ber jämt och ständigt om alls vår uppmärksamhet.

I väntan på julen kan ni läsa om min favoritsaga Mumintrollens jul:

En av Hemulerna stod på taket och krafsade i snön. Han hade gula yllevantar på sig och de blev småningom våta och obehagliga. Då lade han dem på skorstenen, suckade och krafsade vidare. Till slut fick han fram takluckan.
Jasså där var den, sa Hemulen. Och där nere ligger de och sover. Sover och sover och sover. Medan en annan arbetar sig fördärvad bara för att det ska bli jul.

Han klev upp på luckan och eftersom han inte kunde komma ihåg om den gick inåt eller utåt stampade han på den, försiktigt. Den gick genast inåt och Hemulen ramlade ner i snön och mörker och allt som muminfamiljen lagt upp på vinden för att använda senare.
Nu var Hemulen mycket irriterad och dessutom var han inte riktigt säker på var han hade lagt sina gula vantar. Han var särskilt fäst vid de vantarna.
Så han stampade vidare nerför trappan, slängde upp dörren och skrek med arg röst: – Det blir jul.
Jag blir utlessen på er och ert sovande och nu blir det jul precis när som helst!

Därnere låg muminfamiljen i vinteride som vanligt. De hade sovit i flera månader och tänkt fortsätta med att sova ända till våren.
Sömnen hade gungat dem lugnt och behagligt genom en enda lång varm sommareftermiddag. Nu kom det plötsligt in oro och kall luft i mumintrollens drömmar. Och så var där nån som drog täcket av honom och skrek att den var utlessen och att det blev jul.
Är det redan vår, mumlade mumintrollet. Vår? sa Hemulen nervöst. Det är ju jul, förstår du, jul. Och jag har ingenting skaffat och ingenting ordnat och så skickar de mig för att gräva fram er mitt i alltsammans. Vantarna är antagligen förlorade. Och alla springer omkring som tokiga och ingenting är klart…
Och så stampade Hemulen upp för trappan igen och tog sig ut genom takluckan.

– Mamma, vakna, sa mumintrollet förskräckt.
– Nånting hemskt har hänt. De kallar de jul.
– Vad menar du, sa hans mamma och stack fram nosen.
– Jag vet inte riktigt, sa hennes son. Men ingenting är ordnat och nån har gått förlorad och alla springer omkring som tokiga. Kanske det är en översvämning nu igen.
Han ruskade försiktigt i Snorkfröken och viskade: – Bli inte rädd, men det har hänt någonting förfärligt. – Lugn, sa muminpappan. Lugn framför allt. Och så gick han och drog upp klockan som hade stått sen nån gång i oktober.
De följde Hemulens våta spår upp på vinden och klev ut på muminhusets tak.
Himlen var blå som vanligt så det kunde inte vara fråga om eldsprutande berg den här gången. Men hela dalen var full av våt bomull, bergen och träden och floden och hela huset. Och allt var kallt, ännu kallare än i april.
Är det här som kallas jul? Frågade pappan förvånad Han tog tassen full av bomull och tittade. Jag undrar om den har växt upp ur marken, sa han, eller ramlat ner från himlen. Om det kom på en gång måste det ha varit mycket obehagligt.

 –Men pappa det är snö, sa Mumintrollet. Jag vet att det är snö och det kommer inte ner på en gång.
-Säger du det? Sa pappan. Men obehagligt var det i alla fall.
Hemulens moster åkte förbi med en gran på sparkstöttningen.
-Jasså, ni har äntligen vaknat, sa hon ointresserat. Se till att ni får tag i en gran innan det blir mörkt.
-Men varför började muminpappan.
Jag hinner inte med er nu, ropade mostern över axeln och snodde vidare.
-Innan det blir mörkt, viskade Snorkfröken. Hon sa innan det blir mörkt viskade snokfröken. Hon sa innan det blir mörkt. Det farliga kommer i kväll…
-Tydligen behöver man en gran för att klara sig, funderar pappan Jag förstår ingenting.
-Inte jag heller, sa mamman undergivet. Men ta halsdukar och tossor på er när ni går efter den där granen. Så försöker jag elda lite i kakelugnen under tiden.

Läs hela historien om Mumintrollens jul av Tove Jansson på I väntan på julen 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.