Blandrasavel


Detta inlägg är kopierat från bloggen rebekah jag tyckte att inlägget är ytterst intressant och välskrivet så jag vill dela med det till mina läsare.

Det har under många år diskuterats om hur frisk en blandras är.
Många anser att en blandras är friskare än en renrasig hund då hunden inte medärver de rasbundna sjukdomar en renrasig hund har. Detta är inte helt korrekt.

Christer Nälser är veterinär med genetik som specialité. Han har gjort en undersökning kring detta rent fysiskt (ej det mentala). Han bekräftar att blandrasen kan vara friskare. Men han lägger stor vikt i att påpeka att detta endast gäller den första generationen blandraser.

Det vill säga så kan två friska, sunda renrasiga hundar med helt skild genetik ge en “friskare” avkomma, rent fysiskt. Denna effekt kallas heterosis. Eftersom avel inom en ras baseras på ett antal individer med många gemensamma gener, detta ger den karaktär vi önskar i rasen men med de anlag vi vill komma åt följer också de gener som bär defekter och sjukdomar.

Christer Näsler säger:
Bra och dåliga gener hänger ihop. På föräldrardjuren märks ingenting, dom är friska, men när deras genuppsättningar möts kan defekterna slå genom på valparna. Arvgången kan vara komplicerad och sträcka sig generationer bakåt och det är anledningen till att vissa rasbundna sjukdomar kan vara svåra att få bort.

Men detta betyder alltså inte att blandrasavel är att föredra, tvärt om! Parningarna är som ett lotteri, inte minst mentalt. Man vet inte vad man får eftersom man blandar två genetiskt olika individer. Christer Näsler anser även att blandrashundarna är sämre avelsdjur.

Christer Näsler säger:
I första generationen kan blandraserna bli friskare än den renrasiga hunden. Men fortsätter man att avla på dess avkommor, på själva blandrashunden så är risken stor att avkomman blir sjukare än den renrasiga hunden. Det beror på att i blandrashunden finns gener och anlag för olika defekter och rasbundna sjukdomar från de olika raserna samlade. Och det är ingenting man önskar i en hund.

Så sammanfattningen är att en första generations blandras (blandras mellan två renrasiga hundar tex. en skk-reg. renrasig och frisk Schäfer tillsammans med en skk-reg. renrasig frisk Amstaff) kan bli friskare än den renrasiga schäfern eller amstaffen. Men väljer man att ta valpar från den blandrasen (Schäfer/amstaff) med annan hund, oavsett om detta är en renrasig eller blandrasig hund så blir avkomman sjukare.

Av den anledningen är det alltså allra bäst att välja att EJ ta valpar på sina två renrasiga hundar av olika ras eftersom man aldrig kan garantera att de personer som köper valparna inte kommer att välja att avla på sin valp i framtiden.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Blandrasavel

  1. TMD skriver:

    Så med det menas att renrasiga hundar har bara de rasbunda defekterna och sjudomarna. Medan blandraser få desto fler eftersom de finns fler raser och arvsbelagda sjudomar. Kan det inte vara så at men genom att para friska blandrashundar kan avla bort sjukdomar helt.

  2. Jenny skriver:

    Mycket intressant inlägg. Såg att det inte är du som skrivit det, men vad kul att du delade med dig av det. Hamnade här av en slump när jag sökte på blandrasavel (är helt och hållet emot medveten blandrasavel), och det var väldigt intressant läsning.

  3. Helt emot blandrasavel skriver:

    TMD: tänk dig att man parar en schäfer och en amstaff (enligt exemplet i texten).Låt oss säga att schäfern (rent genetiskt) har TRE rasbundna sjukdomar/defekter och amstaffen har FYRA rasbundna sjukdomar/defekter (men att båda hundarna är helt friska). Avkommorna kanske blir friskare, men att avla på avkommorna kan innebära att de tar med sig totalt SJU olika rasbundna sjukdomar/defekter. Sedan parar man avkomman med en annan hund som kanske har FEM olika rasbundna sjukdomar/defekter. Detta innbär att TVÅ BLANDRASERS avkommor kan dras med totalt 12 olika rasbundna sjukdomar/defekter (nu är inte detta helt sant med tanke på att vissa ”rasbundna sjukdomar/defekter” kanske är gemensamma hos de två blandraserna).Det går INTE att ”avla bort” sjukdomar mha. blandrasavel.

  4. Emma skriver:

    Rasrena hundar-incest,inavel, om vi ska prata klarspråk. Vi vet att detta kan innebära sjukdomar och det ser man bland människor, bla i länder där kusingifte är vanligt. Det är inte naturligt egentligen.

  5. Benny skriver:

    Men är inte alla hundraser blandraser som härstammar från olika typer av vargar?För att få fram en Dobberman Pinscher korsade man Rottweilers, Beauceron, Pinschers, Manchester Terriers, Greyhounds och English Greyhound.En Dogo Argentino kom till av: Dog of Cordoba. Great Dane, Boxer, Spanish Mastiff, Bulldog, Bull Terrier, Great Pyrenees, Pointer, Irish Wolfhound och Dogue de Bordeaux.Men dom är ju renrasiga nu………….

  6. mikael@nordicfamily.se skriver:

    Sicket fullkomligt skitsnack. Skrämmande att läsa detta. Precis så höll nazisterna på med sina försök på människor, att hitta den renrasiga ariska människan. Gener är till för att blandas. Blanda de bästa för att få de starkaste individerna. När man man parar djur av samma sort som ser likadana ut så ärver de all defekter. Finns inget genetiskt skydd. Tänk på att om blandar alla olika sorters hundar så ser avkomman ut som en varg. Överavling med hundar som knappt kan andas eller hundar som knappt kan gå. Hur sjukt är inte det. Bara för att vi människor vill att djuren ska se ut på ett visst sätt. Riktigt ruttet minst sagt.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.