Hunduppfödare Anna Wallander blev av med sin dalmatinertik Carmen för sju år sedan. Den tilltänkta fodervärden påstod att Carmen sprungit bort bara dagarna efter att hon flyttat till sin fodervärd.
Anna letade efter Carmen över allt, både fysiskt i skogarna runt Jönköping och med hjälp av media men ingen hade sett en skymt av Carmen. Dagarna gick och efter hand trodde Anna att hon aldrig skulle återse sin hund. Men så en dag efter sju år ringde det från polisen, man hade åetrfunnit Carmen svårt vanvådrad men vid liv och dessutom hade hon fött en kull med fem små valpar. Polisen hade efter tips funnit Carmen i en lägenhet i Bagarmossen utanför Stockholm, hundarna låg på en matta genomblöt av deras egna urin och fönstret stod öppet trots den stränga kylan som just nu dragit in över landet. Pga Carmens chipmärkning kunde man spåra ägaren till Anna, som blev otroligt chockad över nyheten.
Anna hade sju år tidigare letat efter en fodervärd via Blocket och funnit en trovärdig kvinna i Jönköping. Nu har det kommit fram att kvinnan sålde Carmen för 3000 kronor till en främmande man, mannen som köpte hunden i god tro sålde den senare vidare. Enligt lag har Anna således inte rätt till sin egna hund idag. Anna har deremot fått erbjudande om att köpa tillbaka Carmen för 1 850 kronor och valparna skulle kostat 7 690 kronor styck. Både Anna och SKK ansåg att detta var för dyrt därför placerades hundarna hos Hundstallet. Carmen har nu fått ett nytt hem och det är Anna nöjd med.
Det är fruktansvärt hur besviken man blir på oärliga människor som skor sig på oskyldiga djur, en liknande sak har även hänt mig en gång så jag vet vad jag talar om.
Om Anna Wallander vänt sig till den uppfödare hon köpt hunden av när hon inte kunde ha den kvar istället för att själv placera ut den så hade detta aldrig behövet hända. Anna blev informerad när hon köpte hunden att om att uppfödaren hjälper till att placera om eller tar tillbaka hunden om det skulla vara något problem som gorde att hon inte skulle kunna ha henne kvar av någon anledning. Att sedan inte kunna lägga två tusen kronor för att få tillbaka en hund man ägt i tre år för att man anser att man redan är ägare är rent förkastligt.
Benägen att hålla med att 2000kr är en liten summa pengar för att få tillbaka sin hund, jag betalade över 300 000 kr i rättegångskostnader för min hund och fick inte tillbaka honom trots 3 positiva rättsbeslut då motparten gjorde allt för att undanhålla hunden.
Hele artikkelen med Anna Wallinder og hennes forsvunnede hund lukter mistenkt fabriserat. Carmen kom opprinnelig fra en meget seriös oppdretter, som jeg personlig kjenner, og vet hva den oppdretteren har for krav / regler og önskemål. Ja kort og godt står for, hvis Anna Wallinder hadde overholdt avtalet hun hadde med oppdretteren så hadde ting sett helt annerledes ut. Men når mennesker beter seg uansvarlig så får dyr lide!! Göran
Det är helt otroligt att inte Anna hörde av sig till uppfödaren då kunde hon få hjälp att omplacera Carmen. trots att hon sålde Carmen så skaffade hon sig flera dalmatiner efter det att hon sålde Carmen . Hoppas att Carmen får det bra nu.
Som hundägare så skär detta i hjärtat att läsa. Bakom denna händelse så ligger det troligen mer bakom än vad som framgår här. Ägaren till hunden har varit uppe för diskussion i hundkretsar tidigare så det fanns en bakomliggande orsak att hunden inte återlämnades. Men hoppas att Carmen nu får några underbara år framför sig.
Otrolig historia ja det gäller att verkligen kolla upp folk ,,, fy så hemskt !!!
”Anna Wallinder drev i början av 00-talet en dalmatinerkennel. Eftersom hon inte hade plats för så många hundar beslutade hon sig för att hitta en fodervärd åt Carmen. ”Troligen är det så att hon har fött upp hunden själv och då finns det troligen ingen annan kennel bakom henne där hon kan få hjälp med att omplacera hunden.Fast sen vet jag inte vad Anna är för person eller hur sann artikeln är, den är ju trotsallt publicerad på aftonbladet. Men det finns hemska människor som gör hemska saker och det är fy skam och sådan människor bör få lite vett inbankat i skallen!
Liten rättelse = Artikeln är publicerad i dagstidningen Göteborgs Posten och inte AB