Dog News besöker Steninge och Haverdals naturreservat

HaverdalSteninge.jpg

Efter en lång skön morgonpromenad begav vi oss idag till  Steningenaturreservat som ligger ca 1 mil norr om Halmstad. En härlig plats att besöka för oss hundmänniskor, då hundar får medtagas bara de är kopplade.

HaverdalSteninge1.jpg

Steninge består som namnet säger till största delen av sten. Steningereservatet består av två skilda delar med olika karaktär, ett kustområde och ett skogsparti. Kustreservatet består huvudsakligen av öppen kusthed, stenstränder och mindre partier med snårig blandskog. I Steningereservatet kan du om du har tur (eller otur) få syn på fem av Sveriges sex kräldjursarter, hasselsnok, huggorm, snok, kopparödla och skogsödla.

HaverdalSteninge2.jpg

På området betar en hel del får och Islandshästar, vilket gjorde att vi inte hann promenera många minuter innan vi var tvugna att vända, våra små hundar älskar nämligen att äta avföringen från fåren:(

Så vi tog oss snabbt tillbaka till bilen och körde bort till Steninge café för en fika i den vackra trädgården med utsikt över havet.

 Haverdal1.jpg

Vi åkte vidare till  Naturreservatét i Haverdal , dit du kan ta dig via badstranden i Haverdal men där är det hundförbud från maj-september så vi rekomenderar att du kör bort till Kvarnvägen och Rysénsvägens korsning där du finner en liten parkeringsplats. Därifrån är det tillåtet att promenera med kopplad hund in på naturreservatet.

Haverdal.jpg

Två ivriga små hundar som försöker finna rätt väg ned mot sandkullen, man får ju inte röra sig på badstranden så det var ett letande innan vi fann en ”laglig” väg ned.

Haverdal3.jpg

Kolla husse vi hittade en härlig lång stig som ser ut att leda oss enda ned till stranden….hundarna njöt av den härliga skogspromenaden. Det finns kilometervis uppmärkta promenadstråk för den som känner sig manad.

Haverdal7.jpg

Haverdalsreservatet är ett flygsandfält beläget vid havet i Harplingebukten. Här finns inlandsdyner, strandhak och klapperstensvallar.

Haverdal8.jpg

Skogen bjuder på både svamp och bär, Amber som har näsa för mat hittade fort årets första blåbär…mums….

Haverdal4.jpg

Äntligen såg vi stranden och den Stora Sandkullen som vi hade kommit hit för stt se. Från omkring 1500-talet till mitten av 1800-talet var Haverdalsreservatet ett i princip helt öppet vegetationslöst flygsandfält. Sanddriften var en följd av alltför intensiv markanvändning i form av skogsavverkningar, bete, ljungbränning och tånginsamling tillsammans med krigshärjningar.

Haverdal5.jpg

Här ser ni mig och hundarna stå på den Stora Sandkullen som når en höjd av ca 36 meter över havet och är troligen Skandinaviens högsta sanddyn. Längst i norr, på Skallbergets sydsluttning, övergår flygsandfältet i ett klapperstensområde.

Haverdal2.jpg

Det var två trötta hundar som tog sig ned för sandkullen…nu var det bråttom tillbaka till bilen…..

Haverdal6.jpg

Om du inte har kompass eller en hund med bra luktsinne med dig så kolla noga vilken stig du tar påvägen ned till havet, det är lätt att tappa bort sig i den stora skogen som bjuder på otroligt många stigar som alla ser snarlika ut. Amber och Indy höll på att ta oss åt helt fel håll i sin iver att komma hem……men vi hittade hem till sist.

Tack för att ni läste om våra semesteräventyr – hoppas det kan ge er en minst lika fin upplevelse som vi hade.

Källa: Länsstyrelsen Hallandslän

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.