Rottisen från Brunnsparken behöver mer än lydnadsträning

Ett intressant inlägg av Seth Sjöblom – mentor i kommunikation mellan människa och hund.

Nu har jag följt rapporteringen om rottweilern som attackerade en liten pojke i Brunnsparken i oktober då jag uttalade mig i GP – väldigt förkortat. Kände mig nödgad att på min hundblogg komplettera med hela mitt resonemang – för jag ser situationens komplexitet och allvar men även möjligheterna.

Efter polisens mentaltester av hunden – då hunden ansågs frisk – så fick ägaren krav på att gå utbildning med sin hund för att i februari visa upp att hunden fått bättre fostran och uppvisar lydnad. Det kan jag tycka är riktigt.

Men polisens krav på att ägaren ska ha uppnått lydnad på hunden – är inte vad jag skulle vilja se i första hand med tanke på deras egen kommentar:”Rottweilern är kvar hos sin ägare, med krav på munkorg och koppel”. Munkorgskrav tyder mer på beteendeproblem, inte lydnadsproblem som att hunden är lite busig. Jag säger inte att hunden är en hopplös problemhund – utan att den inlärt ett beteende eller som kommer via avel – men att det finns stort hopp om att rehabilitera hunden – med rätt träning.

Jag tycker inte att det räcker att bara dressera en hund som gått över gränsen så. Vid lydnadsträning jobbar man med grundläggande allmänlydnad; gå fot, sitt, ligg, stanna kvar – man lär hunden att lyda och genomföra manövrar på förarens kommando. Men kommer inte åt grundproblemet.

Ett sådant beteende som hunden uppvisade under attacken på den lille pojken är något som man kan få kontroll på med strikt lydnad – så länge man inte tittar bort en sekund, som genom att svara i telefonen. Hundens beteende är redan befäst och det är beteendet tillsammans med lydnad som bör vara det viktiga att jobba med – inte bara det ena. Jag anser alltså inte att hunden kommer släppa sitt redan befästa beteende genom enbart lydnadsträning.

Det finns stor risk för nya incidenter om man inte jobbar på hundens beteende och förändrar det. Den som tränar lydnad med hunden kan få kontroll på hunden, förberedd i kända destruktiva situationer. Men någon som inte har den ledarskapsrollen, någon annan som skall gå ut med hunden som varken tränat lydnad med just den hunden eller är så hundvan kommer kanske inte att ha samma kontroll. Hunden kommer med all sannolikhet att ha kvar sitt redan befästa beteende.

Det vore önskvärt med en grundlig genomsyn av hundens beteende. Tränga in djupare i hundens psyke än att bara behandla symptomen. Man intervjuar då ägaren om vissa grundläggande situationer och observerar sedan hundens beteende, samt ser hur ägaren hanterar hundens reaktioner och problem.

Med all heder åt polisens mentaltest av hunden och dess ägares vilja att träna hunden – så vill jag ändock framhävda att den krävda ökade lydnaden inte kommer att hjälpa hunden tillrätta med sitt felaktiga beteende. Min specialitet är avvikande beteende och rehabilitering och habilitering av aggressiva hundar. Jag ger då ägaren rätt verktyg till kommunikation med hunden via rätt signaler för att hjälpa hunden tillrätta. De aggressiva hundar jag jobbat med har blivit hjälpta av vad jag skulle beskriva som en omprogrammering av beteendet. Jag skulle själv vilja analysera vad hunden från Brunnsparken triggar igång på. Är det jaktinstinkt eller ett inlärt beteende? Dessa två olika beteenden fordrar olika infallsvinklar i behandling. Vid ett mentaltest så tittar man på hundens jaktbeteende. Men man tittar inte på ägarens kontroll över jaktbeteendet.

Lydnad på en hund skall aldrig förväxlas med ett beteende som sitter djupt mentalt och kan triggas fram hur mycket lydnad du än tillför hunden. Risken är överhängande att hundens beteende kan ta överhand igen och den som har hunden står maktlös inför en liknande incident.

Själv är jag intresserad att komma i kontakt med ägaren för att hjälpa till och ge de verktyg som kommer att hjälpa hunden och dess ägare för att förebygga framtida liknande situationer. Om jag får träffa hunden kan jag med stor sannolikhet berätta lite om hunden bara av mötet och svar på några frågor.

Om ägaren läser detta och är intresserad så kontakta mig på 070-791 30 97 för fri konsultation, analys och ett träningsprogram för att få beteendeproblemen under kontroll.

Skriver Seth Sjöblom – mentor i kommunikation mellan människa och hund


Det här inlägget postades i Nyheter. Bokmärk permalänken.

5 svar på Rottisen från Brunnsparken behöver mer än lydnadsträning

  1. graceblogg skriver:

    All reklam är tydligen…
    ”Seth Sjöblom jobbar med aggressiva problemhundar och har själv en rottweiler. Han har studerat filmsekvensen som visar måndagens incident i Brunnsparken och menar att hunden absolut bör avlivas. Seth Sjöblom, som inte tror att det är första gången hunden attackerar.
    – En sådan här hund ska vi inte ha i samhället, säger han”

    • Victoria Qvarnström skriver:

      Hej Graceblogg http://graceblogg.com/
      Jag noterade först nu, år senare din kommentar.. Önskar att du hade läst på sista länken ovan: ”Jag säger inte att hunden är en hopplös problemhund – utan att den inlärt ett beteende eller som kommer via avel – men att det finns stort hopp om att rehabilitera hunden – med rätt träning.”
      Här är också vad Seth egentligen sa under tidningsintervjun, inte bara tidningens sensationssökande lösryckta citat. http://sethsjoblom.com/2012/10/11/analys-av-hundattacken/
      MVH och på återseende, Victoria – redaktör på hundbloggen Seth Sjöblom

  2. Pingback: Pojkens familj överklagar polisens beslut om hundattacken |

  3. Pingback: Press-citat taget ur sitt sammanhang svartmålade Seth | Seth Sjöblom

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.