I veckan fyller Dognews 19 år.
Det är nästan två decennier av hundintresse, engagemang, nyheter, debatt, kunskap och kärlek till våra fyrbenta familjemedlemmar.

När vi blickar tillbaka på resan är det svårt att förstå hur snabbt tiden har gått – och hur mycket som har hänt längs vägen.

Det här är vår berättelse.

Starten – från rasblogg till hundnyheter för alla

Allt började som en enkel rasblogg för Pomeranian.

Då hette bloggen helt enkelt Pomeranian, och fokus låg på rasen, uppfödning, utställningar och vardagslivet med små spetsar. Det var en tid då bloggar fortfarande var personliga, långsamma och ofta drevs av ren passion.

Men ganska snabbt märkte vi något.

Intresset handlade inte bara om en ras.

Läsarna ville veta mer:

• om hundhälsa
• om lagar
• om olyckor
• om säkerhet
• om trender
• om foder
• om försäkringar
• om ansvar

Det var då tanken växte fram:
Det behövs en plats för hundnyheter – för alla hundägare.

Så föddes Dognews.se.

Vi bytte namn, breddade innehållet och började arbeta mer målmedvetet. På den tiden fanns inga algoritmer och inga genvägar. Vi marknadsförde oss bokstavligen genom att dela ut visitkort till hundägare vi mötte på promenader, utställningar och evenemang.

Allt byggdes långsamt – relation för relation.

Utvecklingen – från blogg till etablerad hundsajt

Mellan 2012 och 2018 växte Dognews kraftigt.

Under de åren hade bloggen mycket hög trafik, många återkommande läsare och en stark position i hund-Sverige. Artiklar delades flitigt, diskussioner tog fart och många använde Dognews som sin huvudsakliga källa för hundrelaterade nyheter.

Samtidigt förändrades internet.

Sociala medier tog över en allt större del av människors vardag. Facebook blev den plats där nyheter konsumerades snabbt, kommenterades direkt och spreds i realtid.

På senare år har därför mycket av trafiken styrts dit.

Många vill idag:

• ha korta nyheter
• läsa snabbt
• reagera direkt
• diskutera i kommentarsfältet
• känna sig delaktiga

Det har förändrat hur medier fungerar – även inom hundvärlden.

Men vår grundidé har aldrig förändrats.

Dognews är och förblir navet.
Modersajten.

Här samlas det som ska leva längre än ett Facebook-inlägg.

Och precis som från början kommer Dognews.se att fortsätta uppdateras dagligen.

Viktiga ämnen – när hundens säkerhet står i fokus

Under 19 år har vi skrivit om tusentals ämnen.

Men vissa frågor har alltid varit viktigare än andra.

Särskilt:

-Hundars säkerhet
-Hundars hälsa
-Hundägares ansvar
-Lagar och regler
-Försäkringar
-Olyckor och risker
-Djurskydd
-Konsumentfrågor

Vi har gång på gång valt att lyfta svåra ämnen:

• attacker
• vanvård
• giftolyckor
• felaktig hantering
• okunskap
• bristande tillsyn

Inte för att skapa rädsla – utan för att skapa kunskap.

För vi tror på en sak:

En informerad hundägare är en bättre hundägare.

Dognews har alltid haft som mål att vara en trygg, saklig och oberoende röst i hundvärlden – även när det blåser.

Tack till er – våra läsare

Ingen blogg, ingen sajt och inget varumärke överlever i 19 år utan sina läsare.

Det är ni som:

• läser
• delar
• kommenterar
• tipsar
• ifrågasätter
• stöttar
• engagerar er

Det är ni som gör Dognews levande.

Vi vet att många av er har följt oss i över ett decennium.
Vissa har varit med nästan från början.
Andra har hittat hit nyligen.

Oavsett när du kom – är du en del av resan.

För det här har aldrig varit “vår” sida.

Det är er.

Framtiden – snabbare nyheter, starkare innehåll

Hur ser framtiden ut för Dognews?

Vi tror att:

✔️ Snabba nyheter kommer fortsätta dominera
✔️ Sociala medier kommer vara viktiga
✔️ Diskussioner blir allt mer centrala
✔️ Kravet på trovärdighet ökar
✔️ Kunskap blir ännu viktigare

Samtidigt kommer Dognews.se fortsätta vara grunden.

Här ska du alltid kunna hitta:

• fördjupning
• sammanhang
• arkiv
• guider
• bakgrund
• analys

Vi satsar vidare på:
-dagliga uppdateringar
-tydligare struktur
-ännu mer säkerhetsfokus
-ännu bättre läsarservice

Och framför allt:
vi fortsätter lyssna på er.

19 år med Sveriges hundägare – och vi fortsätter

Från en liten rasblogg till en av Sveriges mest lästa hundsajter.

Från visitkort på promenader till miljontals visningar.

Från enkla inlägg till samhällsdebatt.

Det har varit en resa fylld av arbete, passion och hjärta.

Och den är långt ifrån slut.

Tack för 19 fantastiska år.
Tack för ert förtroende.
Tack för ert engagemang.

Vi fortsätter – tillsammans.

💙🐶
/Dognews

#Dognews #19år #Hundnyheter #Hundägare #Hundliv #Hundkunskap #Hundsäkerhet #Hundhälsa #SvenskaHundar #Hundintresserad #Hundcommunity #Hundmedia #Hundansvar #Djurskydd #Hundglädje #Hundvardag #Hundvärlden #Hundälskare

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

Att ta sitt djur till veterinären bygger på förtroende. Som djurägare vill man känna sig trygg med att ens hund eller katt får rätt vård – och som veterinär bär man ett stort ansvar för både djurens hälsa och ägarnas förtroende.

Men hur påverkas veterinärer av risken att bli anmälda? Och vad betyder det i praktiken för djurens vård?

En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), genomförd i samarbete med Sveriges veterinärförbund, ger nu en tydlig bild: många veterinärer känner oro – trots att få anmälningar leder till påföljd.

Ansvarsnämnden – till för att skydda djurägare

I Sverige finns Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, som prövar klagomål mot veterinärer. Nämnden granskar om vården följt lagar, regler och vetenskaplig praxis, och kan besluta om exempelvis varning eller erinran.

Syftet är att:

• skydda djurägare
• säkerställa hög vårdkvalitet
• upprätthålla förtroendet för veterinäryrket

Men hur upplever veterinärerna själva denna process?

Över 1000 veterinärer deltog i studien

För att ta reda på detta genomförde forskare vid SLU en omfattande enkätundersökning. Totalt deltog 1054 veterinärer, varav 819 svarade på hela enkäten.

Studien leddes av Agneta Egenvall, professor i veterinärmedicinsk epidemiologi.

Syftet var att kartlägga:

• erfarenheter av anmälningar
• förtroende för nämnden
• hur arbetssätt påverkas
• psykologisk belastning
• förändrat beteende i yrket

Många anmäls – men få får påföljd

Resultaten visar att:

• Cirka 50 % av veterinärerna har blivit anmälda minst en gång
• De flesta har fått 1–2 anmälningar
• 80 % av de anmälda fick ingen påföljd

Med andra ord: de allra flesta anmälningar leder inte till att veterinären bedöms ha gjort fel.

Trots detta upplever många processen som mycket påfrestande.

– Flertalet anmälningar leder alltså inte till att veterinären bedöms ha gjort fel – men processen i sig kan ändå vara påfrestande, konstaterar Agneta Egenvall.

Osäkerhet kring hur nämnden arbetar

När veterinärerna fick bedöma ansvarsnämndens arbete svarade många:

• ”Kan inte utvärdera”
• ”Håller delvis med”

Få uttryckte ett starkt förtroende – men inte heller tydlig misstro. Istället visar resultaten på osäkerhet kring:

• hur bedömningar görs
• vilka kriterier som väger tyngst
• hur besluten motiveras

Detta skapar i sig en stressfaktor.

Oro för anmälan påverkar vardagen

Studien visar att:

• 41 % oroar sig för att bli anmälda
• Många lägger mer tid på journalföring
• Kommunikation med djurägare blir mer försiktig
• Mer tid går till dokumentation

Veterinärer som själva blivit anmälda uppger i högre grad att de förändrat sitt arbetssätt.

Samtidigt uppgav endast 15 % att de undviker vissa behandlingar – vilket forskarna tolkar som relativt positivt.

Relationer till djurägare påverkas

Ett tydligt resultat gäller relationen mellan veterinärer och djurägare.

• 63 % skulle helst inte ta emot en djurägare som tidigare anmält dem eller en kollega
• Endast 27 % trodde att kliniken som helhet skulle neka

Detta visar att en anmälan ofta påverkar förtroendet – även när den inte leder till kritik.

För djurägare kan detta innebära svårigheter att bygga långsiktiga relationer med sin veterinär. I en fördjupande artikel på Dognews beskrivs hur rädslan för anmälningar och ansvarsnämndens arbete påverkar veterinärers vardag och beslut.

Vanligaste orsakerna bakom anmälningar

Veterinärerna fick också bedöma vad som ökar risken för att bli anmäld. De viktigaste faktorerna var:

• bristande kommunikation
• komplicerade sjukdomsfall
• upplevt felaktig diagnos
• oväntade besked om avlivning
• missnöje med kostnader

Särskilt kostnadsfrågan sticker ut.

Ansvarsnämnden prövar inte priser – men ekonomin spelar ändå stor roll i många konflikter.

”Defensiv medicin” – när rädsla styr vården

Studien tar också upp begreppet defensiv medicin, alltså när vårdpersonal gör mer än nödvändigt för att skydda sig juridiskt.

Exempel kan vara:

• fler tester än motiverat
• dyrare undersökningar
• extra remisser
• överbehandling

67 % av veterinärerna kände till begreppet.

Samtidigt var två tredjedelar positiva till att anpassa vården efter djurägarens ekonomi – så länge djurskyddet inte äventyras.

Detta visar på en vilja att kombinera professionellt ansvar med förståelse för ägarens situation.

Få ser tydlig nytta för djuren

Ett intressant resultat är att relativt få veterinärer anser att ansvarsnämndens arbete direkt förbättrar djurens välfärd.

Många upplever istället att fokus hamnar på:

• administration
• juridik
• dokumentation
• självcensur

snarare än på praktisk vårdutveckling.

Forskarna efterlyser mer kunskap och tydlighet

Slutsatsen från studien är tydlig:

Veterinärer behöver mer information, bättre stöd och större transparens kring ansvarsnämndens arbete.

Målet är att minska oro och osäkerhet – vilket i längden gynnar alla parter.

– Min förhoppning är att ökad tydlighet ska minska oron och stärka förtroendet, säger Agneta Egenvall.

Vad betyder detta för dig som hundägare?

För dig som djurägare ger studien viktiga insikter:

✅ De flesta veterinärer vill göra rätt
✅ De flesta anmälningar leder inte till kritik
✅ Kommunikation är avgörande
✅ Missförstånd är vanliga bakom klagomål

Det visar också hur viktigt det är att:

• ställa frågor
• be om förklaringar
• diskutera kostnader öppet
• dokumentera överenskommelser

Ett gott samarbete minskar risken för konflikter – och gynnar ditt djur.

Dognews kommentar

Studien visar att ansvarsnämnden fyller en viktig funktion, men också att systemet skapar betydande stress bland veterinärer.

När rädsla för anmälan påverkar arbetsmiljön finns en risk att fokus flyttas från djuret till juridiken.

För hundägare och veterinärer behövs:

• mer dialog
• mer öppenhet
• bättre information
• större ömsesidig förståelse

Det är först då förtroendet kan stärkas – och vården utvecklas på bästa sätt.

#hund #hundägare #veterinär #djursjukvård #hundhälsa #djurvälfärd #ansvarsnämnden #SLU #hundvård #djurägare #tryggvård #hundliv #djurskydd #Dognews #svenskdjursjukvård

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

En hunds liv tvingas avslutas efter ett års lidande. Ett uppmärksammat fall av svår skada på en hund har väckt starka känslor, oro och många frågor om hur ett djur kunnat fara så illa utan att någon tidigare agerat. Händelsen har nu polisanmälts och en person är misstänkt för att ha orsakat hunden omfattande lidande – över en längre tid.

Hur allt uppdagades

Det var efter att allmänheten larmat polis och djurmyndigheter som en hund hittades i ett hem i Gislaveds kommun med mycket allvarliga skador. Enligt polisuppgifter var hundens tillstånd så kritiskt att det inte gick att rädda djuret – veterinärer beslutade att avliva hunden för att avsluta dess intensivt lidande och smärta.

Bilder från platsen visar en hund svårt skadad och blodig, vilket för många får det här fallet att kännas extra chockerande och tragiskt.

Misstänkt brott mot djurskyddslagen

Kommentarer från polisen gör gällande att en kvinna nu är misstänkt för att ha utsatt hunden för misshandel och lidande under en period som kan sträcka sig upp till ett år. Utredningen fortsätter och fler detaljer väntas framöver när förundersökningen fortskrider.

Det här är inte bara en lokal händelse – det är ett exempel på varför djurskyddet måste tas på största allvar, och hur viktigt det är att både myndigheter och vanliga medborgare är observanta på tecken på djurs lidande.

Varning för starka bilder

I samband med nyhetsrapporteringen hos Värnamo Nyheter har bilder på hundens tillstånd publicerats. Vi vill vara tydliga med att dessa bilder är starka och kan vara obehagliga att se, särskilt för känsliga läsare och för alla som älskar djur. Men många i djurskyddsrörelsen menar att just dessa bilder kan vara viktiga för att belysa verkligheten av vad vissa djur får utstå när ingen ingriper i tid.

Vad kan vi lära oss av det här?

🔹 Var uppmärksam på tecken på vanvård – hundar som verkar skadade, rädda, undernärda eller försummade behöver hjälp, oavsett vem som äger dem.

🔹 Anmäl misstanke om misshandel – det kan vara det som räddar ett djur från att lida i onödan.

🔹 Djurskyddslagen finns för att skydda djurens rätt till ett värdigt liv – och den måste följas av alla hundägare.

Din roll som hundvän

Som hundälskare och medlem i hundcommunityn har du makt att påverka. Dela artikeln, prata om djurskydd, utbilda andra – och tveka aldrig att anmäla om du ser något som inte står rätt till.

#hund #djurskydd #djurplågeri #hundvård #hundsäkerhet #hundägare #hundliv #ansvar #djurrätt #räddahundar #stopdjurplågeri #hundnyheter #dognews #hundkärlek #djurskyddslag #skyddadjuren #anmäldjurplågeri

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

En ren i Norrbotten har dött efter att ha attackerats av en eller flera lösspringande hundar. Djuret var så svårt skadat att det behövde avlivas på plats.

– Man blir bestört och beklämd över att ett djur ska behöva utsättas för ett sådant lidande, säger jägaren Thomas Jansson, som kallades in för att avsluta renens plågor, skriver NSD.

Händelsen inträffade under torsdagsmorgonen efter att en privatperson slagit larm om en skadad ren. Polisen kontaktade Kalix sameby, som i sin tur kallade in jägare.

Nu uppmanas hundägare att ta sitt ansvar och hålla sina hundar kopplade.

Koppeltvång handlar om mer än lydnad

Många hundägare upplever att deras hund är ”snäll”, ”lydig” eller ”alltid kommer på inkallning”. Men i mötet med vilt kan även en vältränad hund styras av jaktinstinkt.

För en ren, ett rådjur eller annat vilt kan en hundattack innebära:

• svåra skador
• långvarigt lidande
• död

I det här fallet fick djuret ligga svårt skadat innan hjälp kunde komma.

Vad säger lagen?

I Sverige gäller strikt tillsynsansvar för hundägare. Det innebär att du alltid ansvarar för vad din hund gör – även om det sker oavsiktligt.

Enligt lag ska hundar hållas under sådan kontroll att de inte kan skada vilt eller tamdjur. Under stora delar av året gäller dessutom särskilda regler för koppel eller nära kontroll.

Om en hund skadar eller dödar ett djur kan ägaren bli:

• ersättningsskyldig
• polisanmäld
• föremål för utredning
• i vissa fall få hunden omhändertagen

”Min hund jagar inte” – en farlig myt

Många incidenter sker just med hundar som aldrig tidigare visat jaktbeteende.

Vanliga ursäkter efteråt är:

• ”Han har aldrig gjort så här förut”
• ”Hon brukar lyssna”
• ”Jag tappade kontrollen en kort stund”

Men det räcker med några sekunder för att ett djur ska skadas svårt.

Så undviker du tragedier

Som hundägare kan du minska risken genom att:

✔ Använda koppel i naturen
✔ Vara extra försiktig i renskötselområden
✔ Inte lita blint på inkallning
✔ Ha hunden nära även om den går lös
✔ Respektera lokala regler och skyltar

GPS-halsband eller ”bra lydnad” ersätter aldrig fysisk kontroll.

Ett ansvar mot både djur och människor

Bakom varje sådan här händelse finns:

• ett djur som lidit
• människor som tvingas ingripa
• djurägare som drabbas ekonomiskt och juridiskt
• konflikter mellan hundägare och andra grupper i samhället

Det går att undvika – med enkla medel.

Ett koppel kan vara skillnaden mellan liv och död.

#hundansvar #koppeltvång #hundägare #djurskydd #vilt #renskydd #naturvett #hållhundenkopplad #hundsäkerhet #ansvar #djurvälfärd #hundliv #svenskahundägare #Dognews

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

Sverige är ett av de länder där hundar inte bara är husdjur – de är sällskapsdjur, familjemedlemmar och i allt högre grad en naturlig del av vår vardag. En ny Novus-undersökning, initierad av Agria, visar tydligt att svenskarna är hundvänliga: 82 procent har en positiv inställning till hundar i det offentliga rummet, och nästan 60 procent tycker att det är trevligt att se hundar ute på promenad. Ytterligare 23 procent blir så glada att de gärna stannar till för att klappa hunden. Endast en liten minoritet – 6 procent – föredrar att hålla hundar på avstånd.

Men bakom den glada inställningen finns också tydliga krav på ansvarstagande.

Allmänhetens krav: Tre punkter som betyder allt

Undersökningen pekar ut tre saker som svenska folket tycker är särskilt viktiga för att hundar ska fortsätta vara välkomna i samhället:

1. Plocka upp efter din hund – alltid

Hela 98 procent av de som svarat tycker att det är mycket eller ganska viktigt att hundägare plockar upp efter sina hundar. Det här är inte bara socialt önskvärt – det speglar en bred respekt för gemensamma miljöer. Hundbajs som lämnas kvar är otrevligt att se på och riskerar att någon trampar i det under promenaden, men det har också miljökonsekvenser. Hundavföring som ligger kvar kan bidra till näringsförändringar i marken och påverka naturens balans negativt, och även sprida parasiter och bakterier.

Att plocka upp efter sin hund är dessutom ett krav i många kommuner och räknas som nedskräpning om det inte görs, med möjlighet till böter.

2. Håll din hund kopplad utomhus

Nästan 87 procent tycker att hundar bör hållas kopplade när de är ute offentligt. Kopplet är mer än ett verktyg – det är ett sätt att visa kontroll, respekt och omtanke om andra människor, barn och andra hundar runt omkring.

Okopplade hundar kan påverka både trafiksäkerhet och människors trygghetskänsla. Inte alla är vana vid hundar, och för många kan en lös hund upplevas som hotfull även om hunden bara vill leka.

Dessutom finns det tidpunkter och miljöer där regler kräver koppling just för att skydda både hundar och vilda djur (t.ex. under vår och sommar i marker med vilt).

3. Ta hänsyn till personer med allergi

Att 83 procent av allmänheten anser att hänsyn till allergiker är viktigt säger något om hur hundnärvaro inte bara handlar om oss hundägare – utan om hela samhället. För personer med hundallergi kan situationer med päls och närkontakt vara jobbiga eller direkt hälsofarliga.

Det handlar alltså inte om att folk vill begränsa hundar – utan om att skapa utrymmen och regler där alla kan vistas bekvämt och tryggt.

Det handlar om respekt – för tvåbenta och fyrbenta

Detta är kärnan i undersökningens budskap: svenskarna älskar hundar och ser dem som glädjespridare i vardagen, men de vill också se ansvarstagande hundägare. Genom att plocka upp efter sin hund, hålla den kopplad när det krävs och visa hänsyn till andra – inklusive allergiker – bygger vi ett samhälle där hundar är en tillgång, inte en källa till irritation.

Små enkla handlingar från hundägare kan göra stor skillnad i hur hundar uppfattas i samhället – och bidra till att vi kan fortsätta njuta av våra fyrbenta vänner i offentlig miljö utan konflikter.

#hund #hundägare #hundliv #ansvar #hundhållning #plockaupp #koppeltvång #visaHänsyn #allergi #djurskydd #hundvett #respekt #trygghet #samhälle #Dognews #hundnyheter #svenskahundar #hunddebatt

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

Många hundägare ser kloklippning som en enkel skönhetsrutin. I verkligheten är det en av de viktigaste delarna av den dagliga hundvården. För långa klor kan påverka hundens hållning, rörelsemönster och ledernas belastning – och i längden leda till smärta och skador.

I den här guiden går Dognews igenom varför kloklippning är så viktig, hur ofta klorna bör klippas och hur du gör det på ett tryggt sätt.

Vad händer när klorna blir för långa?

När en hunds klor får växa för långt förändras hela tassens funktion. I stället för att vila plant mot underlaget trycks tårna uppåt av klorna. Detta gör att:

• Belastningen fördelas fel
• Lederna i tår, tassar och ben överansträngs
• Hundens hållning påverkas
• Risken för inflammation och smärta ökar

Många hundar anpassar sitt rörelsemönster för att undvika obehag. Det kan leda till stelhet, sned belastning och i vissa fall långvariga problem i rygg och leder.

Tecken på att klorna är för långa

Alla hundar visar inte tydligt att de har ont, men det finns varningssignaler att vara uppmärksam på:

• Klorna klickar tydligt mot golvet
• Hunden halkar lätt på hala underlag
• Tårna ser ut att vara uppåtvridna
• Hunden blir ovillig att gå längre sträckor
• Stelhet efter vila
• Slickande eller bitande på tassarna

Om du ser flera av dessa tecken kan det vara dags att se över kloklippningen.

Hur ofta bör man klippa klorna?

Hur ofta en hund behöver få klorna klippta varierar beroende på:

• Ras
• Vikt
• Aktivitetsnivå
• Underlag den rör sig på
• Klotyp

Generellt gäller:

• De flesta hundar: var 2–4 vecka
• Små raser och inomhushundar: ofta varannan vecka
• Aktiva hundar på hårt underlag: kan behöva klippas mer sällan

Vänta inte tills klorna är långa – regelbunden, förebyggande klippning är alltid bäst.

Den levande pulpan – varför många klipper för lite

Inuti varje klo finns en blodkärlsrik del som kallas pulpan. Klipper man för långt kan det blöda och göra ont.

Många hundägare blir rädda efter en sådan upplevelse och börjar därefter klippa för lite. Resultatet blir att pulpan växer längre ut i klon, vilket gör det ännu svårare att hålla klorna korta.

Lösningen är att klippa små bitar ofta. På så sätt drar pulpan sig gradvis tillbaka.

Så klipper du klorna säkert – steg för steg

1. Välj rätt verktyg

Använd en vass klotång anpassad för hundens storlek. Slöa tänger kan krossa klon och orsaka obehag.

2. Skapa lugn

Klipp i en lugn miljö. Prata lugnt med hunden och ta pauser vid behov.

3. Håll tassen stadigt

Greppa tassen mjukt men säkert. Undvik att vrida den.

4. Klipp lite i taget

Ta små bitar och titta på snittytan. När du ser en mörk punkt i mitten är du nära pulpan.

5. Ha blodstopp hemma

Ha alltid blodstopp eller potatismjöl till hands om olyckan skulle vara framme.

Mörka och ljusa klor – vad är skillnaden?

På ljusa klor syns pulpan tydligt. På mörka klor är den osynlig, vilket gör klippningen svårare.

Vid mörka klor är det extra viktigt att:

• Klippa mycket lite åt gången
• Titta på snittytan
• Hellre klippa oftare än för mycket

Slipning – ett alternativ eller komplement

En kloslip kan vara ett bra alternativ för känsliga hundar eller som komplement till tång.

Fördelar:

• Mindre risk för blödning
• Jämnare yta
• Bra för underhåll

Nackdelar:

• Ljud kan skrämma vissa hundar
• Tar längre tid

Många kombinerar klotång och slip för bästa resultat.

När bör man ta hjälp av professionell?

Om du känner dig osäker kan du vända dig till:

• Veterinär
• Djurklinik
• Hundfrisör
• Erfaren uppfödare

Det är bättre att be om hjälp än att låta klorna bli för långa.

Valpar och kloklippning

Vänj valpen vid kloklippning tidigt. Redan från några veckors ålder kan man försiktigt röra tassar och klippa yttersta spetsen.

En valp som vänjs tidigt slipper ofta rädsla som vuxen.

Vanliga misstag vid kloklippning

• Vänta för länge mellan klippningarna
• Klippa för mycket på en gång
• Skälla på hunden om den protesterar
• Använda slöa verktyg
• Sluta klippa efter en blödning

Konsekvent, lugn träning ger bäst resultat.

Sammanfattning – därför är kloklippning en investering i din hunds hälsa

Regelbunden kloklippning bidrar till:

• Bättre rörelsemönster
• Mindre belastning på leder
• Minskad risk för smärta
• Ökad livskvalitet
• Tryggare hantering

Att hålla klorna korta är inte bara en fråga om utseende – det är en viktig del av hundens långsiktiga välmående.

Dognews.se – för hundens bästa, varje dag.

#hund #hundägare #hundhälsa #kloklippning #hundvård #tasshälsa #djurskydd #ansvarighundägare #Dognews #pomeranian #småhund #hundliv #hundtips

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

När temperaturen sjunker under noll och vinden biter i kinderna ökar risken för köldskador hos våra hundar. Under kalla vinterperioder, särskilt vid så kallade isdygn med minusgrader dygnet runt, kan även korta promenader innebära en påfrestning för kroppen.

Många hundägare underskattar hur snabbt en hund kan påverkas av kyla. Köldskador kan uppstå smygande och bli allvarliga om de inte upptäcks i tid. Här går vi igenom hur du känner igen tecknen, vad du ska göra direkt – och hur du bäst skyddar din hund under vintern. Dognews.se har tidigare skrivit om sträng kyla och hund och vad du som hundägare bör tänka på i vinter.

Vad är köldskador hos hund?

Köldskador uppstår när vävnader utsätts för kyla under längre tid än de klarar av. Blodcirkulationen minskar, huden kyls ned och cellerna kan ta skada.

Hos hundar drabbas oftast:

• Trampdynor
• Öronkanter
• Svansspets
• Nos
• Tunna hudpartier med lite päls

Små raser, äldre hundar, sjuka djur och hundar med tunn päls löper större risk än andra.

Tidiga varningssignaler att vara uppmärksam på

Ju tidigare du reagerar, desto bättre prognos får hunden. Tecken på begynnande köldskada kan vara:

• Huden känns ovanligt kall
• Rodnad eller blekhet
• Stelhet i tassar eller ben
• Hunden lyfter tassarna ofta
• Ovilja att gå vidare
• Skakningar
• Förändrat beteende

I senare skeden kan även svullnad, blåsor eller missfärgning uppstå.

Skillnaden mellan köldskada och nedkylning

Det är viktigt att skilja på lokala köldskador och generell nedkylning.

Köldskador drabbar enskilda kroppsdelar.
Nedkylning (hypotermi) påverkar hela kroppen och är ett akut tillstånd.

Tecken på nedkylning:

• Kraftig trötthet
• Långsam andning
• Slöhet
• Dålig koordination
• Ovanligt låg kroppstemperatur

Vid misstänkt nedkylning ska veterinär alltid kontaktas omgående.

Vad du ska göra direkt vid misstänkt köldskada

Om du misstänker att din hund fått köldskador bör du agera lugnt och metodiskt.

1. Ta in hunden i värme

Flytta hunden till en torr, dragfri och varm miljö.

2. Värm långsamt

Använd handdukar, filtar eller din egen kroppsvärme. Undvik element, värmefläktar eller hett vatten.

3. Massera försiktigt

Mjuk massage kan öka blodflödet – men bara om hunden inte visar smärta.

4. Kontrollera huden

Titta efter blåsor, sår eller färgförändringar.

5. Kontakta veterinär vid osäkerhet

Om huden ser skadad ut, om hunden har ont eller om symtomen inte försvinner snabbt, ska veterinär kontaktas.

Försök aldrig punktera blåsor eller behandla med starka salvor utan rådgivning.

När krävs veterinärvård?

Du bör alltid söka professionell hjälp om:

• Huden blir blå, svart eller vit
• Sår eller vätskefyllda blåsor uppstår
• Hunden har tydlig smärta
• Allmäntillståndet försämras
• Problemen inte förbättras inom några timmar

Allvarliga köldskador kan leda till infektioner och långvariga besvär om de inte behandlas korrekt.

Så förebygger du köldskador på vintern

Det bästa skyddet är att minska risken redan från början.

Anpassa promenaderna

• Flera korta rundor är bättre än en lång
• Undvik öppna, blåsiga platser
• Håll hunden i rörelse

Skydda tassarna

• Använd tassalva före promenad
• Skölj bort vägsalt efteråt
• Torka tassarna noggrant

Använd kläder vid behov

Små och känsliga hundar har ofta stor nytta av täcke eller jacka.

Håll hunden torr

Blöt päls kyler snabbt ned kroppen. Torka alltid hunden efter snö och slask.

Se över sovplatsen

En varm bädd, utan drag från golv eller fönster, hjälper kroppen att återhämta sig.

Extra riskfaktorer att känna till

Vissa situationer ökar risken ytterligare:

• Långa stillastående pauser ute
• Blöt snö och slask
• Kraftig vind
• Låg energinivå hos hunden
• Otillräcklig näring
• Låg kroppsvikt

Var extra försiktig vid dessa förhållanden.

Vanliga frågor om köldskador hos hund

Kan långhåriga hundar få köldskador?

Ja. Päls skyddar, men räcker inte alltid vid extrem kyla eller väta.

Hjälper snöskor för hund?

För vissa hundar kan skyddsskor minska risken för sprickor och köldpåverkan.

Hur kallt är för kallt?

Det finns ingen exakt gräns. Kombinationen av temperatur, vind, fukt och individens hälsa avgör.

Snabb checklista för kalla dagar

✔️ Korta promenader
✔️ Skyddade tassar
✔️ Torr päls
✔️ Varm sovplats
✔️ Uppmärksamhet på beteende
✔️ Ingen onödig stillaståendetid
✔️ Aldrig lämna hund i kall bil

Sammanfattning

Köldskador hos hund är ett allvarligt men ofta förebyggbart problem. Genom att anpassa vardagen efter väderförhållandena, läsa av hundens signaler och agera snabbt vid minsta misstanke kan du minska risken för långvariga skador.

Under kalla vintrar är det extra viktigt att sätta hundens hälsa före bekvämlighet – ibland är den bästa promenaden den som blir kort.

#hund #hundägare #vinterhund #köldskador #hundhälsa #kyla #hundliv #djurskydd #Dognews #hundtips #vinterpromenad #taomhund #skyddadinHund #hundivinter

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

I Valla i Södermanland har flera boende drabbats av något som väcker både oro och ilska: falska anmälningar om djurmisskötsel till Länsstyrelsen.

Ett av de drabbade hushållen är Patrik och Elisabeth Granholm – som enligt anmälningarna skulle ha ”massor av katter som lever i misär”. I verkligheten har paret inte haft katt på 17 år.

Trots det har de blivit anmälda två gånger.

De är långt ifrån ensamma. Flera personer i området vittnar nu om liknande upplevelser – där någon, eller några, systematiskt verkar skicka in osanna uppgifter om djurhållning.

När myndigheter tvingas utreda något som inte finns

Varje gång Länsstyrelsen får in en djuranmälan måste den tas på allvar. Myndigheten har enligt lag ansvar för att kontrollera att djur inte far illa.

Det innebär att:

• ärendet ska registreras
• bedömas
• prioriteras
• ofta följas upp med kontroll på plats
• dokumenteras och avslutas

Allt detta kräver tid, personal och resurser.

När anmälan visar sig vara helt grundlös – som i fallet med paret Granholm – har samhället lagt stora resurser på att utreda ett problem som inte existerar.

Konsekvensen: färre kontroller där djur verkligen lider

Länsstyrelsens djurskyddsenheter är redan hårt belastade. Antalet inspektörer är begränsat, samtidigt som antalet ärenden är högt.

När personalen tvingas åka ut på falsklarm betyder det i praktiken att:

• färre akuta fall hinner kontrolleras
• ingripanden kan fördröjas
• djur i verklig nöd får vänta längre på hjälp

Det handlar alltså inte bara om att oskyldiga människor drabbas – utan om att djurskyddet som helhet försvagas.

Varje timme som går åt till en påhittad anmälan är en timme som inte används för att rädda djur från verkligt lidande.

Ett system som kan missbrukas

Systemet för djuranmälningar bygger på förtroende. Det är till för att vanliga människor ska kunna slå larm när de ser något som är fel.

Men i Valla-fallet tyder mycket på att systemet istället används som:

• ett sätt att trakassera
• ett verktyg i grannkonflikter
• ett anonymt sätt att skada andra

Anmälningar kan göras anonymt. Det gör det svårt att stoppa personer som medvetet missbrukar möjligheten.

I praktiken kan vem som helst, utan bevis, peka ut en granne – och sätta igång en myndighetsprocess.

Psykisk stress för oskyldiga djurägare

För den som blir falskt anmäld är situationen ofta mycket påfrestande.

Att få veta att man utreds för djurplågeri eller vanvård kan skapa:

• oro
• ilska
• skam
• stress
• rädsla för konsekvenser

Många djurägare är redan engagerade och måna om sina djur. Att då bli misstänkliggjord på felaktiga grunder upplevs som djupt kränkande.

I vissa fall kan det också påverka relationer till grannar och lokalsamhället.

Medvetet falska anmälningar kan vara brott

Det är viktigt att känna till att den som medvetet lämnar falska uppgifter till myndigheter kan göra sig skyldig till brott.

Att anmäla någon för något man vet är osant kan i vissa fall klassas som falsk tillvitelse.

Även om det sällan leder till åtal, visar lagen att systemet inte är tänkt att användas för personliga vendettor.

Anmäl – men gör det ansvarsfullt

Att slå larm om verklig vanvård är viktigt. Många djur har fått hjälp tack vare engagerade privatpersoner.

Men det måste ske ansvarsfullt.

Innan man anmäler bör man fråga sig:

• Har jag sett konkreta brister?
• Handlar det om fakta – inte gissningar?
• Finns det verklig risk för djuret?

Att anmäla på grund av irritation, rykten eller konflikter riskerar att skada mer än det hjälper.

Djurskyddet måste få fokusera på rätt saker

Fallet i Valla visar tydligt ett växande problem: när falska anmälningar tillåts breda ut sig, urholkas hela systemet.

Det drabbar:

❌ oskyldiga människor
❌ myndighetens effektivitet
❌ djur som verkligen behöver hjälp

Om samhället menar allvar med djurskydd måste resurserna användas där de gör nytta – inte slösas bort på påhittade problem.

Det är först när Länsstyrelsen får arbeta ostört med verkliga missförhållanden som djuren får det skydd de förtjänar.

#djurskydd #hundägare #kattägare #djurvälfärd #länsstyrelsen #djurrätt #hundliv #kattliv #ansvarsfulltägande #djuranmälan #djurhållning #hundsverige #kattälskare #tryggadjurskydd #Dognews

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

Under de senaste dagarna har berättelser cirkulerat på sociala medier om hundar som drabbats av svår magsjuka med kraftiga diarréer och allmänpåverkan. I ett par fall har ägare rapporterat att deras hundar fått så allvarliga symptom att de avlivats, vilket väckt frustration och oro bland flera hundägare.

Sociala medier skapar uppmärksamhet

På olika hundgrupper och forum har bilder och berättelser delats om hundar med blodiga diarréer, viktnedgång och låga proteinvärden i blodet. Ägare beskriver snabba försämringar efter att symptomen börjat, och flera uttrycker att de upplever att problem som dessa blivit vanligare.

Veterinärer ser inget mönster

Trots den ökade diskussionen online menar klinikveterinärer att det inte finns några tecken på att antalet hundar med allvarlig mag-tarminfektion har ökat. Malin Wolters, verksam på smådjursavdelningen vid SLU Universitetsdjursjukhuset, säger att magsjuka i allmänhet är en relativt vanlig åkomma hos hundar och oftast innebär lindriga symptom som diarré och kräkning, vilka ofta går över med stödbehandling.

Veterinärer betonar att spontant uppträdande diarréer förekommer i perioder, särskilt när miljöfaktorer förändras – till exempel när snö och is smälter framåt våren och hundar kommer i kontakt med bakterier och annat som hundar kan stoppa i sig under promenader.

Vad säger djursjukhusen?

Representanter från djursjukhus i det berörda länet säger att de inte har sett någon faktisk ökning av fall där hundar söker akut för allvarlig magsjukdom. Det betyder att de kliniska erfarenheterna inte bekräftar bilden som sprids i sociala medier. Veterinärernas bedömning är att även om enstaka fall kan vara allvarliga, finns det inte tillräckligt med data för att slå fast att en epidemi eller ett nytt sjukdomsmönster har uppstått.

När bör hundägare vara uppmärksamma?

Som alltid bör hundägare vara observanta på tecken på allvarlig sjukdom. Om en hund drabbas av ihållande diarré, blod i avföringen, upprepade kräkningar, slöhet eller tecken på uttorkning är det viktigt att snarast ta kontakt med veterinär. Hos vissa hundar kan kovändningar och kontaktsmitta från bakterier eller parasiter leda till mer uttalade symptom, särskilt om kroppen är stressad eller immunförsvaret svagt.

Slutsats — ingen epidemi konstaterad

I nuläget finns alltså ingen vetenskaplig eller klinisk indikation på att fler hundar insjuknar i allvarlig magsjuka än normalt. Den diskussion som breder ut sig på internet verkar snarare spegla enskilda, tråkiga fall än en faktisk ökning i populationen. Veterinärer uppmanar hundägare att fortsätta vara uppmärksamma, men att också förhålla sig kritiskt till information som sprids på sociala medier.

Så tar du hand om en hund med magbesvär – veterinärernas råd

Magsjuka hos hund är vanligt och går i många fall över av sig själv inom ett till två dygn. Rätt omhändertagande i ett tidigt skede kan minska risken för komplikationer.

Vila för magen

Vid lindriga symptom kan det vara bra att låta magen vila under en kort period.

• Hoppa över en måltid eller två (max 12–24 timmar för vuxen frisk hund)
• Valpar, äldre hundar och sjuka hundar ska inte fasta utan veterinärkontakt

Under fastan ska hunden alltid ha tillgång till friskt vatten.

Ge skonsam kost

När aptiten kommer tillbaka rekommenderas lättsmält mat:

• Kokt ris
• Kokt kyckling utan kryddor
• Vit fisk
• Veterinärfoder för känslig mage

Maten ges i små portioner flera gånger per dag.

Vätska är avgörande

Vätskebrist är den största risken vid diarré och kräkningar.

Tecken på uttorkning:
• Torra slemhinnor
• Slöhet
• Insjunkna ögon
• Seg hud som inte snabbt går tillbaka

Vid misstanke om uttorkning ska veterinär kontaktas direkt.

Undvik onödiga mediciner

Ge aldrig humanläkemedel mot diarré eller smärta till hund utan veterinärens godkännande. Flera vanliga läkemedel för människor är direkt farliga för hundar.

Probiotika och magstöd kan användas – men helst efter rådgivning.

Håll hunden isolerad vid misstänkt smitta

Om flera hundar finns i hemmet kan magsjuka spridas.

• Separera sjuka hundar
• Tvätta matskålar och filtar
• Var noga med handhygien
• Undvik hundmöten under sjukdomsperioden

Detta minskar risken för vidare smittspridning.

När ska du alltid söka veterinär?

Kontakta veterinär om något av följande uppstår:

• Blodig diarré
• Kraftiga eller ihållande kräkningar
• Feber
• Tydlig slöhet
• Ingen förbättring efter 24–48 timmar
• Valp, äldre hund eller kroniskt sjuk hund insjuknar
• Snabb försämring

Vänta inte för länge – tidig behandling kan vara avgörande.

Förebygg magproblem

Även om all magsjuka inte går att undvika, kan risken minskas:

• Undvik att hunden äter från marken
• Håll regelbundna mattider
• Byt foder gradvis
• Se över parasitskydd
• Håll vaccinationsprogrammet aktuellt

En stabil mage är ofta kopplad till god allmänhälsa.

Sammanfattning

De flesta fall av magsjuka hos hund är övergående och ofarliga. Med rätt vård i hemmet och uppmärksamhet på varningssignaler kan allvarliga komplikationer ofta undvikas. Samtidigt är det viktigt att inte ignorera symptom som förvärras – då ska professionell hjälp sökas.

Källa: Sveriges Radio och sociala medier

#hund #hundägare #hundhälsa #magsjuka #hundsjukdomar #veterinär #djursjukhus #hundvård #hundliv #hundvälfärd #djurskydd #ansvarsfulltägande #hundtips #hundkunskap #dognews #svenskahundar #hundtrygghet

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

Inför Elmia Hund 2026 har en växande debatt blossat upp i sociala medier. Många hundägare och uppfödare ifrågasätter hur utställare väljs ut – och reagerar särskilt på att Labradoodle-verksamheter finns med på mässan. I kommentarsfälten hänvisar flera även till kopplingen till organisationer inom SKK-sfären.

Inför hundmässan Elmia Hund 2026, som arrangeras den 7–8 mars i Jönköping, har arrangören presenterat årets utställarlista. Kort därefter började flera hundägare, uppfödare och engagerade inom hundvärlden att reagera.

I kommentarsfält på Facebook ställs frågor om hur urvalet av utställare sker och vilka riktlinjer som gäller.

Särskilt uppmärksammad har närvaron av Labradoodle-verksamheter blivit.

DogNews har tidigare rapporterat om frågorna kring Elmia, SBK och designraser. Läs mer i vår granskning här.

Kritik mot blandrasavel

Flera kommentatorer menar att det är problematiskt att företag och organisationer som arbetar med blandrasavel får marknadsföra sig på en mässa där även organisationer inom SKK-sfären är involverade.

Svenska Kennelklubben arbetar för registrerad, hälsobaserad och långsiktig avel av renrasiga hundar, något som enligt kritikerna riskerar att urholkas när blandrasavel ges utrymme i samma sammanhang.

”Hur kan organisationer som säger sig värna seriös avel samtidigt tillåta detta?” skriver en person i kommentarsfältet.

Frågor om ansvar och beslutsprocess

Utöver diskussionen om Labradoodle lyfts även frågor om vem som ytterst ansvarar för att godkänna utställare.

Många vill veta:

• vilka kriterier som används
• hur samarbetet mellan Elmia, SKK och SBK ser ut
• vilka värderingar som styr urvalet

Samtidigt uttrycker flera oro för att dagens valpmarknad redan är pressad, med svårigheter för SKK registrerade uppfödare att hitta bra hem åt sina valpar.

Enligt kritikerna borde mässor i större utsträckning stödja ideell verksamhet, rasklubbar och långsiktigt hundarbete.

Synpunkter på tidigare års upplägg

I debatten lyfts även erfarenheter från fjolårets mässa.

Vissa besökare upplever att delar av utställningshallarna haft låg aktivitet, medan andra områden varit underutnyttjade. Bland annat nämns:

• begränsat utrymme för rasklubbar
• låg närvaro vid vissa uppvisningar
• brist på engagemang i vissa hallar

Flera menar att mässan hade kunnat användas mer effektivt för att lyfta kunskap, träning och seriöst hundägande.

Positiva röster bland besökarna

Samtidigt finns också besökare som uttrycker nöjdhet med tidigare arrangemang.

Personer med assistanshundar och funktionsnedsättning beskriver att de upplevt Elmia som tillgängligt och väl anpassat.

En besökare skriver:

”Jag kände att man verkligen hade tänkt på tillgänglighet och assistanshundar. För mig fungerade det väldigt bra.”

Det visar att upplevelsen av mässan varierar beroende på perspektiv och behov.

Kommentar från arrangören

DogNews har sökt ansvariga på Elmia Hund för en kommentar kring kritiken och frågorna som väckts i sociala medier. Vid publicering hade vi ännu inte fått något svar.

Vad händer nu?

Debatten kring Elmia Hund 2026 fortsätter att växa, och många efterlyser större transparens kring samarbeten, urval och värdegrund.

Flera röster menar att mässan har en viktig roll i att påverka framtidens hundhållning i Sverige – och att den därför bör präglas av tydliga principer kring etik, hälsa och ansvar.

DogNews kommer att fortsätta följa utvecklingen och rapportera vidare om arrangören väljer att bemöta kritiken.

Har du egna erfarenheter eller synpunkter? Hör gärna av dig till oss.

#hund #hundsport #brukshundklubben #SBK #ElmiaHund #hundavel #ansvarsfullavel #hundhälsa #mentalitet #hundvälfärd #seriösuppfödning #SKK #hunddebatt #designraser #labradoodle #hunduppfödning #hundpolitik #Dognews

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG