I dokumentärserien ”Kamphundarna” undersöker reporter Henrik Brandt om vissa hundraser är mer benägna att orsaka skador än andra, samt varför vissa hundar tillåts att attackera gång på gång utan att konsekvenser följer?

Tvååriga Saga skriker i panik. Framför henne står en kraftfull hund. Den vrider på huvudet och fäster blicken på Sagas ben. Plötsligt slår hunden till och attackerar. Det är en lördag i slutet av augusti 2020, och Guna Grina samt hennes dotter Saga befinner sig hemma hos mormor Selma som firar sin födelsedag. Efter middagen samlas de i vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund, Pappi, som är en brun amstaff. Denna ras, som ibland kallas kamphund, är förbjuden i flera länder. Pappi är kompakt, muskulös och har en bred bröstkorg.

När det närmar sig tid för att åka hem, går Guna ut till bilen för att hämta sina saker.

”Då hör jag ett skrik som jag aldrig tidigare har hört. Jag springer in, och allt blir bara en dimma för mig,” berättar Guna i dokumentärserien Kamphundarna.

Inne i rummet ser hon blod och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har fått ett grepp och låst sig fast.

Men det kommer inte att stanna här. Hunden kommer att attackera igen.

Ökande antal hundattacker med dödlig utgång

Under de senaste fem åren har nio personer i Sverige dött som en följd av hundattacker, och forskning indikerar att dödliga attacker är på uppgång i hela Europa.

Lyssna på dokumentärserien Kamphundarna på Sveriges radio här Del 1

Lyssna på dokumentärserien Kamphundarna på Sveriges radio här Del 2

Lyssna på dokumentärserien Kamphundarna på Sveriges radio här Del 3

Hunden attackerar igen – med dödlig utgång

När ambulansen anländer till gården i Överklinten ställs personalen inför en tragisk syn: en blodig hund och en livlös kvinna vid farstutrappan. Hunden, en amstaff vid namn Pappi, har tidigare varit involverad i en allvarlig attack. År 2020 biter hunden Gunas tvååriga dotter, Saga, i benet och orsakar allvarliga skador. Hunden tillhör Gunas mamma, Selma. Efter den skrämmande incidenten vädjar Guna till sin mamma att avliva eller omplacera hunden, men Selma vägrar att lyssna.

Guna beskriver den svåra situationen: ”Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum – om hunden stannade kvar, skulle vi inte komma.” Trots Gunas och hennes familjs protester förblir Pappi hos Selma, skriver Sveriges radio.

Det som sker här belyser en brist i det svenska regelsystemet kring farliga hundar. Länsstyrelsen i Västerbotten, som har ansvar för att hantera hundar som uppvisar aggressivt beteende, tar inte de åtgärder som skulle kunna förhindra framtida incidenter. Efter attacken mot Saga görs varken en omhändertagning av hunden eller en mentaltestning. Myndigheten hänvisar till att de är begränsade av otydlig lagstiftning som gör det svårt att agera.

Det tragiska i denna historia är att Pappis kvarvarande hos Selma får fatala konsekvenser. Fallet är inte unikt; det avslöjar en oroande trend där hundar som har visat sig vara farliga tillåts att attackera flera gånger utan att det vidtas några åtgärder. I sin serie ”Kamphundarna” undersöker reportern Henrik Brandt varför vissa hundar, trots tidigare angrepp, får fortsätta att vistas i hemmet och hur systemet brister när det kommer till att skydda människor från potentiellt farliga djur.

Rasförbuden

Antalet dödliga hundattacker i Europa har ökat, vilket har lett till en intensiv debatt om hur man bäst ska hantera problemet. I vissa länder har man infört förbud mot så kallade kamphundar, men i Sverige har man valt en annan strategi. En särskilt tragisk händelse inträffade för ett år sedan när Guna Grinas mamma dog efter att ha blivit attackerad av sin egen hund. Denna händelse har återuppväckt diskussionen om huruvida ett förbud mot kamphundar skulle kunna förhindra fler dödsfall.

I den tredje och sista delen av serien ”Kamphundarna” får vi höra från hundägare som försvarar sina kamphundar. De menar att det i själva verket är dåliga hundägare som utgör det största problemet och att det är fel på hur hundarna hanteras snarare än hundraserna själva. De argumenterar för att en hund kan bli farlig om den hamnar i fel händer, oavsett ras.

Kamphundar har blivit allt mer populära i Sverige, med en särskild ökning av rasen American Bully. År 2013 var det endast nio registrerade American Bully-hundar i Sverige, men idag har antalet ökat till nästan 5400, enligt uppgifter från Jordbruksverket. Samtidigt har rasen blivit föremål för stor debatt i Storbritannien efter flera uppmärksammade attacker.

I serien ”Kamphundarna” undersöker reporter Henrik Brandt hur man kan stoppa de dödliga hundattackerna och vad som kan göras för att öka säkerheten för både människor och hundar. Diskussionen är komplex och involverar många olika perspektiv, från förbud och reglering av kamphundar till att förbättra utbildningen och ansvarstagandet hos hundägare.

Källa: Sveriges radio

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

#hund #hundar #hundblogg #dognews #hundvalp #hundraser #hundsaker #hundtillbehör #hundleksaker #hundsängar #hundbur #hunduppfödare #hundförsäkring #kamphundar #amstaff #americanbully #rasförbud