
Ny forskning visar att hundar började skilja sig från vargen långt tidigare än man tidigare trott
Hundens resa från vild varg till människans bästa vän började inte bara tidigt – den började också mångfacetterat. En ny vetenskaplig studie publicerad i Science avslöjar att hundar utvecklade olika kroppstyper och skallformer redan för 11 000 år sedan. Det betyder att variationen i hundars utseende uppstod tusentals år innan människor började avla fram specifika raser under 1800-talet.
Skallarna berättar historien
Forskare har med hjälp av 3D-teknik undersökt nästan 650 skallar från både hundar och vargar, daterade till olika tidsperioder under de senaste 50 000 åren. Resultaten visar att redan under stenåldern fanns olika typer av hundar – vissa med kraftiga käkar, andra med smalare nosar eller mindre huvuden. Det tyder på att hunden snabbt började anpassa sig till människans livsstil och behov.
Hundens miniatyrisering började tidigt
För ungefär 9 700–8 700 år sedan började hundarnas kroppsstorlek tydligt minska jämfört med vargens. Några tusen år senare, mellan 8 200 och 7 200 år sedan, ökade skillnaden ännu mer – då såg man en kraftig spridning i skallarnas form och storlek. Det betyder att både små, smidiga och stora, kraftiga hundar existerade långt innan begreppet ”hundras” ens fanns.
Forskare ifrågasätter gamla antaganden
Tidigare trodde arkeologer och osteologer att man kunde skilja mellan vilda och tama djur enbart utifrån benens storlek. Stora ben ansågs tillhöra vilda arter, små ben de domesticerade. Men enligt Anna Linderholm, docent och genforskare vid Centrum för paleogenetik (ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet), är det långt mer komplicerat än så.
– Det är vanskligt att artbestämma skelett bara utifrån storlek. Vi ser att variationen inom hundsläktet har varit mycket större än man tidigare anat, säger hon till Forskning & Framsteg.
Svenska forskare i världsledande studie
Linderholm och hennes kollegor har tidigare analyserat uråldriga hundskallar genetiskt vid University of Oxford, och deras resultat ligger nu till grund för en ny förståelse av hundens utveckling. Fynden stöds dessutom av genetiska data från flera internationella forskargrupper – inklusive svenska genforskare – som redan tidigare påvisat en tydlig genetisk skiljelinje mellan hund och varg för omkring 11 000 år sedan.
Hundens mångfald är äldre än civilisationen själv
Det mest anmärkningsvärda med studien är att den visar hur mångfalden i hundars utseende inte alls är ett modernt fenomen skapat av människans avelsintresse under 1800-talet. Variationerna fanns redan när de första jägar- och samlarsamhällena började samarbeta med hundar. Vissa hundar användes troligen för jakt, andra för att vakta bosättningar eller hjälpa till i sociala strukturer – precis som olika raser i dag har olika roller.
Från varg till vän – en lång evolutionär resa
Resultaten ger en ny dimension till vår förståelse av hundens historia. Hundens anpassning till människan har inte bara handlat om beteende – utan även om fysiska förändringar som började långt tidigare än någon tidigare anat. I dag ser vi resultatet i den enorma variation som finns mellan en Pomeranian och en Grand Danois – men skillnadernas ursprung sträcker sig alltså hela vägen tillbaka till stenåldern.
Källa: Science, Forskning & Framsteg, Centrum för Paleogenetik, Stockholms universitet.
#forskning #hundenshistoria #varg #paleogenetik #hundraser #vetenskap #hundnyheter #dognews
DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG


















