I Sverige säger lagen att personer som dömts för djurskyddsbrott ska bedömas för ett djurförbud – ett beslut som hindrar dem från att ha eller ta hand om djur i framtiden. Syftet med denna regel är enkelt: att skydda djur från att lida igen i händerna på någon som visat sig olämplig som djurhållare.

Men en granskning från Nya Wermlandstidningen (NWT) kastar ljus på ett stort glapp mellan lagens intention och verkligheten i just Värmlands län. Där visar det sig att länets myndigheter har missat att pröva djurförbud i majoriteten av fallen där personer blivit dömda för djurplågeri.

Få prövade – trots domar

Under de senaste fem åren har 19 personer i Värmland dömts för djurplågeri – alltså fall där domstol bedömt att brott mot djurskyddslagen eller liknande djurskyddsbrott begåtts. Enligt lagen ska dessa personer sedan bedömas för djurförbud, ett viktigt verktyg för att förebygga att de skadar djur igen.

Men länsstyrelsen i Värmland har bara tagit upp sju av dessa fall för prövning. Det betyder att mer än två tredjedelar av de dömda aldrig fått en djurförbudsbedömning – trots att lagen uttryckligen säger att det ska göras.

Vad är ett djurförbud?

Ett djurförbud innebär att en person inte får ha hand om djur – helt eller för vissa djurslag – under en tid som länsstyrelsen bestämmer. Detta är inte ett straff som domstol dömer ut, utan ett förebyggande beslut som tas för att förhindra framtida lidande.

Det kan till exempel innebära:

• Att personen inte får äga eller ta hand om djur överhuvudtaget.
• Att personen förbjuds att ha vissa typer av djur, till exempel hästar eller kor.
• Att personen bara får ha djur under särskilda villkor.

Djurförbud är alltså ett viktigt djurskyddsinstrument, utformat för att stoppa misskötsel innan det händer igen. Trots det verkar verktyget användas alldeles för sällan i Värmland.

Konsekvenserna av ineffektiv prövning

När personer som har visat sig plåga djur slipper en prövning för djurförbud öppnar det upp för flera allvarliga risker:

• Individer som redan dömts kan fortsätta ha djur och potentiellt utsätta fler djur för lidande.
• Det undergräver allmänhetens förtroende för djurskyddssystemet.
• Det signalerar en svag efterlevnad av djurskyddslagen.

Flera fall i Värmland visar hur illa det kan gå om beslut om förbud kommer för sent eller inte alls. Bland annat har länsstyrelsen tidigare tvingats besluta om djurförbud i fall där en lantbrukare länge misskött sina djur och obestridligen utsatt dem för onödigt lidande, vilket ledde till att djuren togs om hand och förbudet utfärdades först efter lång tid.

Vad säger lagen?

Lagen är tydlig: de som dömts för djurplågeri eller brott mot djurskyddslagen ska prövas för djurförbud. Det är en del av det svenska djurskyddssystemets uppbyggnad, för att minska risker för djur i framtiden.

Djurförbudet är inte en bestraffning i traditionell mening, utan ett sätt att se till att en person som visat sig olämplig inte får fortsätta sköta djur. Länsstyrelsen har alltså ett ansvar att aktivt ta upp dessa prövningar – inte bara när någon begär det, utan som en följd av domar.

Vad behöver förändras?

NWT:s granskning väcker viktiga frågor:

• Varför görs inte fler prövningar?
• Saknas resurser eller rutiner hos myndigheten?
• Behöver djurskyddslagstiftningen ses över för att säkerställa att den efterlevs?

Samhället måste kräva att djurskyddets skyddsmekanismer fungerar i praktiken. Att döma någon för djurplågeri betyder ingenting om personen sedan tillåts fortsätta ha djur utan kontroll.

Vill du läsa mer om hur djurskyddslagen fungerar, och hur du kan agera om du misstänker djurplågeri i din kommun, kan du göra en anonym anmälan till Länsstyrelsen eller kontakta polisen direkt om det handlar om misshandel av djur. Länsstyrelsen

#djurplågeri #djurförbud #djurskydd #länsstyrelsen #Värmland #NWT #granskning #djurvälfärd #Sverige #dognews

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG