En av fem veterinärer hotas på jobbet – vad gör vi åt det? Det som en gång var ett tryggt och respektfyllt möte mellan djurägare och djursjukvårdspersonal har i allt högre grad förvandlats till en arbetsmiljö präglad av oro, påhopp och digitala drev. Under de senaste åren har hat och hot riktade mot veterinärer blivit ett växande samhällsproblem – och utvecklingen går åt fel håll.

I dag vittnar många veterinärer om att de inte bara hanterar sjuka djur, svåra diagnoser och pressade arbetsdagar. De hanterar också djurägares ilska, misstro och i värsta fall rena hot – ofta inför en publik i sociala medier.

När tystnadsplikt blir en fälla

Ett av de största problemen är att djurägarens version av en konflikt snabbt kan spridas i sociala kanaler – medan veterinären sitter fast i sin tystnadsplikt. Att bemöta påståenden eller korrigera fakta är i praktiken omöjligt, eftersom journaluppgifter och beslut är sekretessbelagda.

Resultatet blir en skev bild av situationen, där den professionella parten inte kan försvara sig. Forskning visar att dessa ensidiga drev påverkar veterinärers psykiska hälsa kraftigt. För många blir nätstormarna det som får bägaren att rinna över.

”Det är vardag med hat och hot”

Dödshot, anklagelser och öppet hat är inte längre extremfall. I dag beskriver flera veterinärer hur denna typ av kränkningar blivit en del av deras arbetsliv.

En av dem är veterinären Fredrike Ritter, som berättar att hon ibland önskar att sociala medier kunde stängas av helt. Hon jämför med hur missnöje hanterades förr.

”Det är inte som förr, när man gick hem och skrev ett brev när man var missnöjd.”

Ny forskning bekräftar en brutal sanning:
En femtedel av alla veterinärer har utsatts för hot på jobbet, och yrkeskåren har en av de högsta självmordsfrekvenserna i jämförelse med befolkningen i stort.

Det här är inte längre en arbetsmiljöfråga – det är en kris.

När känslor tar över kan konsekvenserna bli allvarliga

Som djurägare är det lätt att känslorna tar över. Våra djur är familjemedlemmar, och när något går fel söker vi ofta en förklaring – ibland en syndabock.

Men vägen via sociala medier leder sällan till lösningar.
Snarare polariserar den, skapar misstro och bidrar till en miljö där allt färre vill arbeta kvar inom djursjukvården.

Att ventilera frustration på nätet är enkelt.
Men priset vi betalar som samhälle kan bli högt.

Hur vi djurägare kan bidra till ett bättre klimat

Det finns mycket vi själva kan göra för att förbättra situationen – och det börjar med vår egen kommunikation.

1. Ta dialogen direkt med kliniken

Missförstånd löses bäst mellan de som var med – inte inför hundratals främlingar på Facebook.

2. Fråga istället för att anklaga

Be om en förklaring till ett beslut. Djursjukvård är ofta mer komplex än den ser ut för en lekman.

3. Kom ihåg att veterinären också är människa

De arbetar ofta under tidspress, med tunga etiska beslut och med krav från både djurägare och lagstiftning.

4. Spara kritiken tills känslorna lagt sig

Det som skrivs i affekt kan skada mer än det hjälper.

En stark relation till veterinären – en investering i hundens framtid

Att ha en veterinär man litar på är en av de viktigaste delarna i ett långsiktigt hundägarskap. Respekt, öppenhet och rak dialog skapar trygghet – både för djurägaren och för den som vårdar djuret.

När vi visar förståelse och bemöter personalen med samma respekt som vi förväntar oss tillbaka, byggs en relation som gynnar alla parter.

Framför allt får våra hundar den vård de förtjänar.

#veterinär #djursjukvård #hatochhot #nätdrev #djursäkerhet #hundägare #djurhälsa #respektivet #psykiskohälsa #arbetsmiljö #djurvård #dognews

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG