Doodleboomen – och den växande veterinärkrisen ingen pratar om

Doodletrenden fortsätter att växa i Sverige. Golden doodle, labradoodle, cockapoo och andra “designerblandningar” marknadsförs som allergivänliga, smarta och enkla familjehundar. Men samtidigt rapporterar veterinärer på flera djursjukhus att en helt annan verklighet håller på att växa fram bakom kulisserna.

Allt fler doodles söker vård för allvarliga hormonella sjukdomar, beteendeproblem och svåra hanteringsutmaningar. Det är inte ett slumpmässigt mönster – det är resultatet av hur dessa hundar avlas.

”Jag skapade ett monster” – upphovsmannens ånger

Även mannen bakom labradoodlen har i efterhand riktat skarp kritik mot det han en gång startade. Wally Conron, som på 1980-talet tog fram den första labradoodlen i Australien, har öppet berättat att han ångrar sitt arbete djupt.

Den ursprungliga idén var välmenande: att skapa en allergivänlig ledarhund för personer med synnedsättning och allergi. Syftet var aldrig att starta en ny trend eller massavel, utan att lösa ett mycket specifikt behov i ett kontrollerat sammanhang.

Men utvecklingen tog snabbt en helt annan riktning.

I intervjuer har Conron beskrivit hur hans korsning i praktiken blev startskottet för en global våg av oreglerad blandrasavel. Han har liknat konsekvenserna vid att öppna ”Pandoras ask”, där kommersiella intressen tog över och där hälsotester, avelsplanering och långsiktigt ansvar ofta sattes åt sidan.

Han har även använt uttrycket ”ett Frankensteins monster” för att beskriva hur labradoodlen och andra doodlevarianter kom att massproduceras, ofta utan hänsyn till genetisk hälsa, mental stabilitet eller rasernas samlade sjukdomsrisker.

Conrons ånger handlar inte om enskilda hundar – utan om det system som växte fram. Ett system där efterfrågan, marknadsföring och snabba vinster i många fall ersatte det gedigna avelsarbete som krävs för att skapa friska och mentalt stabila hundar.

Hormonella sjukdomar – en förutsägbar risk när högriskraser kombineras

Pudeln är sedan länge känd för sin förhöjda risk för bland annat:

• Addisons sjukdom
• Cushings sjukdom
• andra endokrina störningar

Detta är ingen nyhet inom veterinärmedicinen. Därför har pudelaveln byggt upp tydliga rutiner med hälsotester, uppföljning av släkthistorik och långvarigt arbete för att minska risken i rasen.

Men många doodletyper skapas genom att man korsar pudel med raser som också har ökad risk för samma grupp av sjukdomar, framför allt:

• Golden retriever
• Labrador retriever
• Cocker spaniel

När två raser med samma genetiska belastning kombineras får avkommorna:

• dubbla riskgener,
• högre sannolikhet för tidig sjukdomsdebut,
• och livslånga diagnoser som kräver avancerad behandling.

Det är just detta många kliniker nu vittnar om: en ökning av unga doodles som insjuknar i Addison eller Cushing, ofta innan tre års ålder.

Beteende och stress – en underskattad del av problemet

Förutom de medicinska diagnoserna rapporterar veterinärpersonal ett annat genomgående problem: hantering.

Flera beskriver doodles som:

• mycket intensiva,
• lättstressade,
• snabbt överväldigade i klinikmiljö,
• och ibland så oroliga att sedering krävs för enklare undersökningar.

Det rör sig om hundar som i många fall är:

• starka,
• energiska,
• och känsliga för intryck.

Egenskaper som kräver erfarna ägare och gedigen socialisering. När förväntningarna i stället är “lättskött familjehund” uppstår en krock – en som både hunden och ägaren riskerar att betala priset för.

Hur kunde problemen bli så stora?

Den största orsaken ligger inte hos hundarna – utan i avelns struktur.

Många doodleuppfödare:

• genomför inga hälsotester,
• kartlägger inte släkthistorik,
• följer inga avelsprogram,
• mentalbeskriver inte sina avelsdjur,
• och väljer ofta individer utifrån färg, storlek eller efterfrågan, inte genetisk kvalitet.

Eftersom blandrasavel inte omfattas av samma krav som renrasavel faller ansvaret helt på uppfödaren. När kommersiella intressen får styra, utan regelverk eller övervakning, ökar risken för att problem byggs in i varje ny generation.

Det är exakt vad som sker nu.

Konsekvenserna syns redan – och de är omfattande

Veterinärer beskriver en tydlig trend:

• fler unga hundar med allvarliga livslånga diagnoser
• fler familjer som överraskas av mycket höga kostnader
• fler hundar som utvecklar stress-, rädslor och hanteringssvårigheter
• fler situationer på klinik där både hund och personal utsätts för risk

Samtidigt fortsätter populariteten att stiga – driven av sociala medier, marknadsföring och en bild av doodles som “den perfekta hunden”.

Det här är inte ett angrepp på doodles – utan på oansvarig avel

Doodles kan vara fantastiska individer. Många är älskade familjemedlemmar, arbetande hundar och trogna sällskap. Problemet sitter inte i hundarna – utan i systemet som producerar dem.

För att bryta utvecklingen krävs:

• krav på hälsotester även för blandrasavel
• tydligare information till valpköpare
• uppfödare som arbetar långsiktigt och transparent
• minskad marknadsföring av doodles som “problemfria och allergivänliga”

Doodleaveln måste granskas med samma skärpa som all annan hundavel. Att fortsätta avla på raser med gemensamma sjukdomsanlag – utan kontroll – är varken etiskt eller hållbart.

En växande trend med växande konsekvenser

Det finns ett enkelt faktum vi inte kan ignorera:

Hundar förtjänar mer än att bli produkter i en trend.

Utan ansvarsfull avel, tydliga riktlinjer och informerade köpare kommer doodleboomen fortsätta att generera generationer av hundar med:

• högre sjukdomsrisk
• större beteendeutmaningar
• och mer lidande än nödvändigt

Det är dags att prata om detta öppet – för hundarnas skull.

#labradoodle #goldendoodle #cockapoo #bernedoodle #aussiedoodle #sheepadoodle #schnoodle #bordoodle #irishdoodle #newfiedoodle #pyredoodle #havapoo #maltipoo #yorkipoo #peekapoo #whoodle #doxiedoodle #chipoo #cavapoo #frenchdoodle

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG