Forskare varnar: Massborttagning av gatuhundar kan göra situationen värre

Att snabbt få bort herrelösa hundar från gatorna kan låta som en enkel lösning på ett komplext problem. Men enligt forskare och veterinärexperter riskerar massborttagning av gatuhundar i Indien att få motsatt effekt – både för djurvälfärden och för människors hälsa.

I stället för att minska riskerna för exempelvis rabies kan åtgärden leda till sämre kontroll, fler ovaccinerade hundar och ökad smittspridning.

Vaccinerade hundar ersätts av ovaccinerade

En central invändning från forskarhåll är att många herrelösa hundar i dag ingår i lokala vaccinationsprogram. När dessa hundar tas bort uppstår snabbt tomrum i reviren – som i sin tur fylls av nya, ovaccinerade hundar.

Resultatet blir att den faktiska vaccinationsgraden i området sjunker, trots att myndigheterna på pappret “minskat antalet hundar”.

– Det här är ett välkänt fenomen inom populationsbiologi. Man skapar instabilitet i stället för kontroll, menar experter som följer utvecklingen.

Risk för ökad rabies och sämre folkhälsa

Indien står för en stor andel av världens rabiesrelaterade dödsfall hos människor. Just därför är långsiktiga strategier avgörande. Forskare varnar för att massborttagning kan:

• försvåra systematisk vaccinering
• leda till fler hundbett när nya flockar bildas
• försvaga det lokala smittskyddsarbetet

Paradoxalt nog kan åtgärder som sägs skydda människor i stället öka riskerna.

Alternativet: kontroll genom vaccinering och kastrering

Experterna pekar i stället på beprövade metoder som gett resultat i flera regioner:

• omfattande rabiesvaccination av gatuhundar
• kastrering för att stabilisera populationen
• samarbete med lokalsamhällen som känner hundarna i området

När hundarna får stanna, vaccineras och övervakas blir de en del av lösningen snarare än problemet.

En fråga med global relevans

Även om debatten just nu är intensiv i Indien har frågan bäring långt utanför landets gränser. Hur samhällen hanterar herrelösa hundar säger mycket om synen på djur, smittskydd och hållbara lösningar.

Forskarnas budskap är tydligt: snabba ingripanden kan se handlingskraftiga ut – men utan vetenskaplig grund riskerar de att förvärra situationen.

Vad betyder detta för Sverige?

Även om situationen i Indien skiljer sig från svenska förhållanden, är forskarnas varning relevant även här. Frågor om smittskydd, import av hundar, ansvar vid omplaceringar och hur samhällen hanterar hundpopulationer bygger i grunden på samma principer: långsiktighet, kunskap och förebyggande arbete.

Sverige har i dag en mycket låg förekomst av rabies – något som ofta tas för givet. Men den tryggheten är resultatet av strikt kontroll, vaccination, reglerad införsel och ett system som bygger på förebyggande åtgärder snarare än snabba lösningar. Forskarnas budskap visar hur snabbt balansen kan rubbas när vetenskap ersätts av symbolpolitik.

Debatten om herrelösa hundar, import och smittskydd är därför inte bara en internationell fråga – den är också en påminnelse om varför kunskapsbaserade beslut är avgörande för att skydda både människor och hundar, även i Sverige.

Dognews.se följer utvecklingen och rapporterar vidare om hur olika länder arbetar med gatuhundsproblematiken.

#hundnyheter #gatuhundar #djurvälfärd #rabies #folkhälsa #hundpolitik #internationellahundnyheter #dognews

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG