När snön smälter syns problemet – hundbajset ligger kvar överallt

När snön smälter syns det som lämnades kvar. Efter en vecka med snöfall följt av töväder ligger hundbajs nu tätt längs gator och gångvägar – även i områden där hundägare vanligtvis är duktiga på att plocka upp efter sina hundar. Foto: Dognews

När snön föll försvann hundbajset ur sikte – men inte ur verkligheten.
När tövädret kom ligger det kvar överallt. På trottoarer, gångvägar och gräsmattor. I vårt område, där hundägare normalt sett är duktiga på att plocka upp, ligger det nu bajs var tredje meter.

Det här handlar inte om enstaka misstag.
Det handlar om ett beteende som förändrats – och om ett ansvar som plötsligt verkar ha tappats bort tillsammans med snön.

Efter en vecka med snöfall följt av mildväder ligger det nu hundbajs var tredje meter på vår gata. Ett område som annars är välskött ser plötsligt ut som om ingen bryr sig.

Ett tillfälligt slarv – som får långvariga konsekvenser

Det är lätt att förstå hur det händer.
Snö, mörker, kyla. Bajset “försvinner” ner i snön. Påsen fryser. Fingrarna är stela.

Men problemet är att varje gång någon låter bli att plocka upp, så lämnas ansvaret över till någon annan – eller till våren.

När snön smälter blir konsekvenserna tydliga:

  • Barnvagnar kör genom bajsrester
  • Hundar trampar i andras avföring och slickar tassarna
  • Gångvägar blir ohygieniska
  • Rullatorer, skor och cyklar drar med sig smutsen hem
  • Hela området upplevs som ovårdat

Det påverkar inte bara trivseln – utan även synen på hundägare som grupp.

Hundbajs är inte bara ett estetiskt problem

Hundavföring är inte “ofarlig smuts”. Den kan innehålla:

  • Parasiter som spolmask
  • Bakterier som kan smitta både hundar och människor
  • Rester av läkemedel och avmaskningsmedel
  • Näringsämnen som belastar dagvatten och natur

När bajs lämnas kvar på trottoarer, gräsmattor och gångvägar sprids det vidare med skor, hjul och tassar. I töväder löses det dessutom upp och rinner vidare i smältvatten.

Det som oroar mest – förändringen i beteende

Det mest anmärkningsvärda är inte att det finns hundbajs.
Det är förändringen.

I vårt område har det tidigare varit ovanligt med kvarlämnat bajs. Hundägare har tagit ansvar, plockat upp och visat hänsyn.

Men den här vintern har något hänt.
Plötsligt ligger det bajs nästan överallt.

När slarv börjar uppfattas som “normalt” riskerar det att sprida sig.
Och när fler slutar bry sig, drabbar det alla – även de skötsamma hundägarna.

Små ursäkter – stort problem

De vanligaste bortförklaringarna hörs varje vinter:

  • “Jag ser det inte i snön”
  • “Det är ändå ingen som går här”
  • “Det smälter bort”
  • “Jag plockar annars alltid”

Men varje hög som lämnas kvar är ett aktivt val.
Och varje val bidrar till helheten.

Att vara hundägare är ett ansvar – året runt

Att ha hund innebär mer än promenader och mys.
Det innebär ansvar, även när det är obekvämt.

Att alltid ha bajspåsar med sig.
Att använda ficklampa vid mörker.
Att plocka upp även när det är snö, slask eller minusgrader.

Det handlar inte om pekpinnar – utan om respekt:

  • för grannar
  • för andra hundar
  • för barn
  • för miljön
  • för alla hundägare som faktiskt sköter sig

Hundägare granskas – och generaliseras

När hundbajs ligger kvar överallt drabbas inte bara den enskilda slarvaren.
Det påverkar hur alla hundägare uppfattas.

Krav på hårdare regler, fler förbud och sämre tillgång till grönytor börjar ofta just här – i vardagliga problem som upplevs som ignorerade.

Vinter är ingen ursäkt

Snö är ingen ursäkt.
Mörker är ingen ursäkt.
Kyla är ingen ursäkt.

Om vi vill fortsätta ha förståelse, acceptans och frihet som hundägare måste vi också ta ansvar – även när det är som minst bekvämt.

För när snön smälter, då syns allt.
Och då är det redan för sent att ångra sig.

#hundbajs #hundägare #hundansvar #hundliv #hundvardag #vinter #töväder #miljö #hygien #respekt #ansvar #dognews #Dognews.se

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

Husdjur
Husdjur
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar