I Valla i Södermanland har flera boende drabbats av något som väcker både oro och ilska: falska anmälningar om djurmisskötsel till Länsstyrelsen.

Ett av de drabbade hushållen är Patrik och Elisabeth Granholm – som enligt anmälningarna skulle ha ”massor av katter som lever i misär”. I verkligheten har paret inte haft katt på 17 år.

Trots det har de blivit anmälda två gånger.

De är långt ifrån ensamma. Flera personer i området vittnar nu om liknande upplevelser – där någon, eller några, systematiskt verkar skicka in osanna uppgifter om djurhållning.

När myndigheter tvingas utreda något som inte finns

Varje gång Länsstyrelsen får in en djuranmälan måste den tas på allvar. Myndigheten har enligt lag ansvar för att kontrollera att djur inte far illa.

Det innebär att:

• ärendet ska registreras
• bedömas
• prioriteras
• ofta följas upp med kontroll på plats
• dokumenteras och avslutas

Allt detta kräver tid, personal och resurser.

När anmälan visar sig vara helt grundlös – som i fallet med paret Granholm – har samhället lagt stora resurser på att utreda ett problem som inte existerar.

Konsekvensen: färre kontroller där djur verkligen lider

Länsstyrelsens djurskyddsenheter är redan hårt belastade. Antalet inspektörer är begränsat, samtidigt som antalet ärenden är högt.

När personalen tvingas åka ut på falsklarm betyder det i praktiken att:

• färre akuta fall hinner kontrolleras
• ingripanden kan fördröjas
• djur i verklig nöd får vänta längre på hjälp

Det handlar alltså inte bara om att oskyldiga människor drabbas – utan om att djurskyddet som helhet försvagas.

Varje timme som går åt till en påhittad anmälan är en timme som inte används för att rädda djur från verkligt lidande.

Ett system som kan missbrukas

Systemet för djuranmälningar bygger på förtroende. Det är till för att vanliga människor ska kunna slå larm när de ser något som är fel.

Men i Valla-fallet tyder mycket på att systemet istället används som:

• ett sätt att trakassera
• ett verktyg i grannkonflikter
• ett anonymt sätt att skada andra

Anmälningar kan göras anonymt. Det gör det svårt att stoppa personer som medvetet missbrukar möjligheten.

I praktiken kan vem som helst, utan bevis, peka ut en granne – och sätta igång en myndighetsprocess.

Psykisk stress för oskyldiga djurägare

För den som blir falskt anmäld är situationen ofta mycket påfrestande.

Att få veta att man utreds för djurplågeri eller vanvård kan skapa:

• oro
• ilska
• skam
• stress
• rädsla för konsekvenser

Många djurägare är redan engagerade och måna om sina djur. Att då bli misstänkliggjord på felaktiga grunder upplevs som djupt kränkande.

I vissa fall kan det också påverka relationer till grannar och lokalsamhället.

Medvetet falska anmälningar kan vara brott

Det är viktigt att känna till att den som medvetet lämnar falska uppgifter till myndigheter kan göra sig skyldig till brott.

Att anmäla någon för något man vet är osant kan i vissa fall klassas som falsk tillvitelse.

Även om det sällan leder till åtal, visar lagen att systemet inte är tänkt att användas för personliga vendettor.

Anmäl – men gör det ansvarsfullt

Att slå larm om verklig vanvård är viktigt. Många djur har fått hjälp tack vare engagerade privatpersoner.

Men det måste ske ansvarsfullt.

Innan man anmäler bör man fråga sig:

• Har jag sett konkreta brister?
• Handlar det om fakta – inte gissningar?
• Finns det verklig risk för djuret?

Att anmäla på grund av irritation, rykten eller konflikter riskerar att skada mer än det hjälper.

Djurskyddet måste få fokusera på rätt saker

Fallet i Valla visar tydligt ett växande problem: när falska anmälningar tillåts breda ut sig, urholkas hela systemet.

Det drabbar:

❌ oskyldiga människor
❌ myndighetens effektivitet
❌ djur som verkligen behöver hjälp

Om samhället menar allvar med djurskydd måste resurserna användas där de gör nytta – inte slösas bort på påhittade problem.

Det är först när Länsstyrelsen får arbeta ostört med verkliga missförhållanden som djuren får det skydd de förtjänar.

#djurskydd #hundägare #kattägare #djurvälfärd #länsstyrelsen #djurrätt #hundliv #kattliv #ansvarsfulltägande #djuranmälan #djurhållning #hundsverige #kattälskare #tryggadjurskydd #Dognews

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG