Att ta sitt djur till veterinären bygger på förtroende. Som djurägare vill man känna sig trygg med att ens hund eller katt får rätt vård – och som veterinär bär man ett stort ansvar för både djurens hälsa och ägarnas förtroende.

Men hur påverkas veterinärer av risken att bli anmälda? Och vad betyder det i praktiken för djurens vård?

En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), genomförd i samarbete med Sveriges veterinärförbund, ger nu en tydlig bild: många veterinärer känner oro – trots att få anmälningar leder till påföljd.

Ansvarsnämnden – till för att skydda djurägare

I Sverige finns Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, som prövar klagomål mot veterinärer. Nämnden granskar om vården följt lagar, regler och vetenskaplig praxis, och kan besluta om exempelvis varning eller erinran.

Syftet är att:

• skydda djurägare
• säkerställa hög vårdkvalitet
• upprätthålla förtroendet för veterinäryrket

Men hur upplever veterinärerna själva denna process?

Över 1000 veterinärer deltog i studien

För att ta reda på detta genomförde forskare vid SLU en omfattande enkätundersökning. Totalt deltog 1054 veterinärer, varav 819 svarade på hela enkäten.

Studien leddes av Agneta Egenvall, professor i veterinärmedicinsk epidemiologi.

Syftet var att kartlägga:

• erfarenheter av anmälningar
• förtroende för nämnden
• hur arbetssätt påverkas
• psykologisk belastning
• förändrat beteende i yrket

Många anmäls – men få får påföljd

Resultaten visar att:

• Cirka 50 % av veterinärerna har blivit anmälda minst en gång
• De flesta har fått 1–2 anmälningar
• 80 % av de anmälda fick ingen påföljd

Med andra ord: de allra flesta anmälningar leder inte till att veterinären bedöms ha gjort fel.

Trots detta upplever många processen som mycket påfrestande.

– Flertalet anmälningar leder alltså inte till att veterinären bedöms ha gjort fel – men processen i sig kan ändå vara påfrestande, konstaterar Agneta Egenvall.

Osäkerhet kring hur nämnden arbetar

När veterinärerna fick bedöma ansvarsnämndens arbete svarade många:

• ”Kan inte utvärdera”
• ”Håller delvis med”

Få uttryckte ett starkt förtroende – men inte heller tydlig misstro. Istället visar resultaten på osäkerhet kring:

• hur bedömningar görs
• vilka kriterier som väger tyngst
• hur besluten motiveras

Detta skapar i sig en stressfaktor.

Oro för anmälan påverkar vardagen

Studien visar att:

• 41 % oroar sig för att bli anmälda
• Många lägger mer tid på journalföring
• Kommunikation med djurägare blir mer försiktig
• Mer tid går till dokumentation

Veterinärer som själva blivit anmälda uppger i högre grad att de förändrat sitt arbetssätt.

Samtidigt uppgav endast 15 % att de undviker vissa behandlingar – vilket forskarna tolkar som relativt positivt.

Relationer till djurägare påverkas

Ett tydligt resultat gäller relationen mellan veterinärer och djurägare.

• 63 % skulle helst inte ta emot en djurägare som tidigare anmält dem eller en kollega
• Endast 27 % trodde att kliniken som helhet skulle neka

Detta visar att en anmälan ofta påverkar förtroendet – även när den inte leder till kritik.

För djurägare kan detta innebära svårigheter att bygga långsiktiga relationer med sin veterinär.

Vanligaste orsakerna bakom anmälningar

Veterinärerna fick också bedöma vad som ökar risken för att bli anmäld. De viktigaste faktorerna var:

• bristande kommunikation
• komplicerade sjukdomsfall
• upplevt felaktig diagnos
• oväntade besked om avlivning
• missnöje med kostnader

Särskilt kostnadsfrågan sticker ut.

Ansvarsnämnden prövar inte priser – men ekonomin spelar ändå stor roll i många konflikter.

”Defensiv medicin” – när rädsla styr vården

Studien tar också upp begreppet defensiv medicin, alltså när vårdpersonal gör mer än nödvändigt för att skydda sig juridiskt.

Exempel kan vara:

• fler tester än motiverat
• dyrare undersökningar
• extra remisser
• överbehandling

67 % av veterinärerna kände till begreppet.

Samtidigt var två tredjedelar positiva till att anpassa vården efter djurägarens ekonomi – så länge djurskyddet inte äventyras.

Detta visar på en vilja att kombinera professionellt ansvar med förståelse för ägarens situation.

Få ser tydlig nytta för djuren

Ett intressant resultat är att relativt få veterinärer anser att ansvarsnämndens arbete direkt förbättrar djurens välfärd.

Många upplever istället att fokus hamnar på:

• administration
• juridik
• dokumentation
• självcensur

snarare än på praktisk vårdutveckling.

Forskarna efterlyser mer kunskap och tydlighet

Slutsatsen från studien är tydlig:

Veterinärer behöver mer information, bättre stöd och större transparens kring ansvarsnämndens arbete.

Målet är att minska oro och osäkerhet – vilket i längden gynnar alla parter.

– Min förhoppning är att ökad tydlighet ska minska oron och stärka förtroendet, säger Agneta Egenvall.

Vad betyder detta för dig som hundägare?

För dig som djurägare ger studien viktiga insikter:

✅ De flesta veterinärer vill göra rätt
✅ De flesta anmälningar leder inte till kritik
✅ Kommunikation är avgörande
✅ Missförstånd är vanliga bakom klagomål

Det visar också hur viktigt det är att:

• ställa frågor
• be om förklaringar
• diskutera kostnader öppet
• dokumentera överenskommelser

Ett gott samarbete minskar risken för konflikter – och gynnar ditt djur.

Dognews kommentar

Studien visar att ansvarsnämnden fyller en viktig funktion, men också att systemet skapar betydande stress bland veterinärer.

När rädsla för anmälan påverkar arbetsmiljön finns en risk att fokus flyttas från djuret till juridiken.

För hundägare och veterinärer behövs:

• mer dialog
• mer öppenhet
• bättre information
• större ömsesidig förståelse

Det är först då förtroendet kan stärkas – och vården utvecklas på bästa sätt.

#hund #hundägare #veterinär #djursjukvård #hundhälsa #djurvälfärd #ansvarsnämnden #SLU #hundvård #djurägare #tryggvård #hundliv #djurskydd #Dognews #svenskdjursjukvård

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG