SKK slår larm: Staten kan dra sig ur ansvaret för veterinär vård för sällskapsdjur

När varje minut räknas – oron hos en hundägare som väntar på vård för sin bästa vän.

En ny statlig promemoria som föreslår förändringar i hur veterinär beredskap ska organiseras i Sverige har väckt stark kritik från Svenska Kennelklubben (SKK). I sitt remissvar till regeringen varnar hundorganisationen för att förslaget skulle leda till minskad tillgång till akut veterinärvård för hundar, katter och andra sällskapsdjur — särskilt i områden där privata veterinärer redan är få.

Vad utredningen handlar om

Regeringen tillsatte 2024 en utredning med uppdraget att se över den veterinära jourberedskapen — alltså tillgången till veterinärvård kvällar, nätter och helger — och föreslå åtgärder för att säkra den i hela landet. Promemorian heter Åtgärder för att säkerställa veterinär beredskap under jourtid och presenterar tänkbara vägar framåt för hur systemet ska fungera.

Syftet med utredningen har varit att:

  • analysera hur veterinär jourtjänst kan fungera i hela landet,
  • se över om privata veterinärer ska få nya skyldigheter eller incitament att hålla jourberedskap,
  • föreslå andra förändringar för att trygga veterinärservice oavsett var i Sverige du bor.

Rapporten visar att det finns stora utmaningar kring jourberedskapen i dag. Tillgången till veterinärer varierar kraftigt över landet — det är betydligt svårare att rekrytera veterinärer för jourarbete i glesbygden än i städer, och den statliga veterinärorganisationen har i flera år haft svårt att täcka behoven i hela landet.

Ett nytt förslag – men inte för sällskapsdjur

Huvudpunkten som nu upprör Svenska Kennelklubben är att utredningen föreslår att det statliga ansvaret för veterinär jourvård ska begränsas.

I dag har staten via Statens jordbruksverk och Distriktsveterinärerna ett ansvar för att djur i hela landet ska kunna få veterinärvård när det behövs — även på tider då privata kliniker normalt är stängda.

Promemorians huvudförslag är:

  • Det statliga åtagandet gällande veterinärjour bör i fortsättningen fokusera på lantbrukets djur, häst (delvis) samt smittskyddsfrågor,
  • För sällskapsdjur (t.ex. hund, katt, kanin) ska statens ansvar endast gälla avlivning av djurskyddsskäl — alltså inte sjukvård i akuta situationer.

I praktiken innebär detta att det inte längre behöver finnas någon formell, statlig garanti för att du som hundägare ska kunna få akutvård även om privata veterinärer inte erbjuder jour i ditt område.

SKK: ”Ett hot mot djurskyddet”

Svenska Kennelklubben reagerar kraftigt på detta. I sitt remissvar menar SKK att:

  • Utredningen inte följt sitt eget direktiv om att främja en väl fungerande veterinär beredskap i hela landet.
  • Analysen i promemorian bygger på felaktiga antaganden om hur marknaden för veterinär vård fungerar.
  • Om staten lämnar ansvaret för sällskapsdjur helt till privata aktörer kommer djurskyddet att försämras, särskilt i landsbygd och mindre orter där det redan idag kan vara glest mellan veterinärer.

En direkt effekt av förslaget är att Distriktsveterinärerna — statliga veterinärer som i dag kan etablera jourverksamhet där det saknas privat vård — inte längre ska kunna etablera sig på platser där det bara finns sällskapsdjur och inga lantbruksdjur. Det innebär att om en privat aktör lägger ned sitt jourarbete kan ingen djurägare garanteras hjälp i området.

Janina Pfalzer, som författat SKK:s remissvar, kallade förslaget “svårt att hitta något positivt i för den som äger sällskapsdjur” och ifrågasatte vilka politiska partier som skulle våga stå för en sådan förändring inför ett val.

Marknadslösning eller samhällsansvar?

Utredningen föreslår också olika sätt att försöka få privata veterinärer att ta större ansvar för jour:

  • Genom beredskapsersättningar — pengar som betalas ut om en klinik tar på sig jourpass.
  • Genom att införa nya krav eller avtal för veterinärer som deltar i jourarbete.
  • Tankar på en central nationell jourtelefon som samordnar jouruppdrag via Jordbruksverket har också tagits upp i vissa underlag.

Men dessa idéer ersätter inte det formella garantian­svar som staten i dag har — något SKK och flera remissinstanser menar är nödvändigt för att garantera djurskyddet och djurhälsan i hela landet.

Vad händer nu?

Promemorian har varit ute på remiss och remissvaren — inklusive SKK:s – kommer att ligga till grund för regeringens fortsatta beslut. I dagsläget finns ännu inget färdigt lagförslag eller datum för när förändringar kan träda i kraft.

Men för alla som lever med hundar, katter eller andra sällskapsdjur är det här ett förslag att hålla ögonen på — eftersom det kan påverka tillgången till veterinär jourvård i framtiden.

Vill du läsa SKK:s fullständiga remissvar eller andra instansers svar på promemorian? Dessa publiceras på regeringens webbplats under remissvar för Ds 2025:27: Åtgärder för att säkerställa veterinär beredskap under jourtid.

#hundägare #hundliv #djurskydd #veterinärvård #akutvård #hundhälsa #sällskapsdjur #tryggvård #hundvälfärd #dognews #ansvarfördjur #svenskapolitik #djursjukvård #förhundarnasbästa

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG

Husdjur
Husdjur
Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar