I en ny rapport som Jordbruksverket presenterar idag lyfts flera goda exempel på hur vi tillsammans, i hela värdekedjan, arbetar framgångsrikt för att utveckla och stärka svenskt djurskydd. Djurskyddsrapporten är ett komplement till den årliga redovisningen av länsstyrelsernas djurskyddskontroller som också presenteras idag.
I den nya djurskyddsrapporten ger Jordbruksverket en översiktlig bild över djurskyddsläget i Sverige. Rapporten tar bland annat upp nya regler för kor på bete, grisproduktion med knorr och avelsproblematiken på hundområdet.
— Vi vet att Sverige generellt sett har ett gott djurskydd och vi vill genom denna rapport berätta vad som görs och hur vi ser på framtidens djurskydd, säger Helena Elofsson, djurskyddssamordnare på Jordbruksverket. Djurskydd är en fråga som engagerar många. Vi vill därför visa upp goda exempel på hur vi tillsammans arbetar och har arbetat framgångsrikt med svenskt djurskydd. Men vi behöver också fortsätta jobba tillsammans för att bibehålla och utveckla vårt goda djurskydd.
Årets redovisning av länsstyrelsernas djurskyddskontroller för 2015
Länsstyrelserna kontrollerar att djurskyddslagstiftningen efterlevs. Under 2015 genomförde länsstyrelserna 11 875 djurskyddskontroller vilket är en minskning med cirka 8 procent jämfört med tidigare år. Ett av målen är att rutinkontrollerna och anmälningskontrollerna ska vara lika många. Flera länsstyrelser uppfyllde målet med antalet rutinkontroller men sett till hela landet så uppfylldes inte målet. Anledningen till detta är, enligt länsstyrelserna, framförallt att de många anmälningsärendena tar mycket resurser.
— Anmälningsärendena tar fortfarande mycket resurser i anspråk och påverkar hur många rutinkontroller som genomförs. Det är därför nödvändigt att Jordbruksverket och länsstyrelserna mer kraftfullt än tidigare arbetar med att likrikta och effektivisera handläggningen av anmälningsärende. I synnerhet eftersom ungefär hälften av de genomförda kontrollerna när det gäller anmälningar är utan anmärkning, säger Katarina Andersson samordnare på Jordbruksverket.
I år har vi utvecklat redovisningen med resultat av de djurskyddskontroller som länsstyrelserna utför. Den visar att antalet brister i djurhållningen av lantbrukets djur generellt sett har minskat under 2015 jämfört med tidigare år. Man kan också se att antalet beslut om till exempel föreläggande, djurförbud och åtalsanmälningar ökat med cirka 200 under 2015. Däremot har antalet beslut om omhändertagande minskat
Källa: Jordbruksverket




















Om man inte hade personliga erfarenheter av det s.k. Djurskyddet , skulle man säkert tycka att detta var positivt.
Tyvärr kan man, som bekant, trixa med statistik som man vill för att luras.
Djurskydd är förvisso något, som engagerar och alla i Sverige vill tro att Sverige är landet med ”världens bästa djurskydd”.
Vilken kontrast mot verkligheten, där djurskyddet alltför ofta sköts av maktfullkomliga, outbildade djurens rätttjejer, med noll känsla för samarbete eller rättssäkerhet. Att de påstår att man kan överklaga deras beslut är ett hån. De administrativa domstolarna dömer till 90% till lst’s fördel och det beror INTE på att de är de sanna.
Så många minst sagt tvivelaktiga beslut via avsaknad av tjänstemannaansvar, men med tolkningsföreträde överklagas öht inte eftersom djurägare f.d. Inte har råd eller uppfattar det meningslöst.
Det öppna landskapet blir vidöppet i djur-och folkmängd eftersom gårdar läggs ned och svenskt kött och svensk mjölk ersätts av importerat.
”Världens bästa djurskydd” eftersom det snart inte finns några djur att skydda.
Snälla, skydda Sverige från ”djurskyddarna!”