Färre djurskyddskontroller under 2016 |

Under 2016 har länsstyrelserna fördelat färre antal årsarbetskrafter på att genomföra djurskyddskontroller än tidigare år. Det har inneburit färre antal djurskyddskontroller totalt. Det är anmärkningsvärt stor skillnad mellan länen i hur lång tid en kontroll tar att genomföra. Målet om att genomföra minst lika många normalkontroller kontra kontroller som genomförs efter anmälningar, uppfylldes för första gången.

Under 2016 genomförde länsstyrelserna totalt 10 899 djurskyddskotroller. Det är en minskning med cirka 1 000 kontroller jämfört med 2015. Även alla typer av beslut inom djurskyddskontrollen har minskat med cirka 500 stycken under år 2016 jämfört med år 2015. Antal årsarbetskrafter minskade från 197 stycken 2015 till 191 stycken 2016. Under 2016 har länsstyrelserna arbetat med att på ett mer enhetligt och likartat sätt tidsredovisa sina djurskyddskontroller till Jordbruksverket, därför är statistiken säkrare i år.

—Det är anmärkningsvärt stor skillnad mellan länen både i hur lång tid det tar att genomföra olika kontroller och hur väl olika mål för djurskyddskontollen uppfylls, berättar djurskyddskontrollsamordnare Katarina Andersson.

Anmälningsärenden tar mycket av inspektörernas tid

Jordbruksverket och länsstyrelserna har tillsammans tagit fram mål för djurskyddskontrollen. Ett av målen är att minst lika många normalkontroller som anmälningskontroller ska genomföras. Målet uppfylldes för första gången i landet som helhet och många län har gjort stora förbättringar. Anmälningsärenden tar dock mycket resurser i anspråk. Under 2016 kom nästan 13 000 anmälningsärenden in till länsstyrelserna.

— Det är avgörande att underlätta och effektivisera handläggningen av anmälningsärenden, i synnerhet eftersom nästan hälften av de genomförda kontrollerna vid en anmälan är utan anmärkning. Det är en viktig styrnings- och ledningsfråga att begränsa och optimera de resurser som läggs på anmälningsärenden, säger Katarina Andersson.

Länsstyrelserna ska lära av varandras goda exempel

Det är svårt att dra slutsatser utifrån enbart statistik som enkelt förklarar de stora skillnaderna mellan länsstyrelsernas resursåtgång. Det finns exempel på län som utmärker sig med mycket goda siffror och effektivt användande av sina resurser. Arbetet med att överföra dessa goda exempel och denna kunskap mellan länen är mycket central och behöver bli bättre. Här har både Jordbruksverket och länsstyrelserna ett stort ansvar.

— Vi bedömer att erfarenhetsutbyte av goda exempel är den enskilt avgörande framgångsfaktorn för att utveckla och likrikta kontrollverksamheten. Rådet för djurskyddskontroll anser att detta är en central strategisk fråga och har tagit upp länsstyrelsernas resursanvändning i djurskyddskontrollen som ett fokusområde i sitt arbete. Vi kommer tillsammans att fortsätta arbetet med att jämföra och analysera resursanvändning och effektivitet samt att lära av varandras goda exempel, säger Katarina Andersson.