Många har i dag inte råd att ta sitt djur till veterinären eller tvingas avliva sitt djur av ekonomiska skäl. Den svenska veterinär­marknaden måste reformeras, skriver debattörer. Texten insänd till Dognews av Oskar Fredrik Renvall, även publicerad i SvD.

Under det senaste decenniet har den svenska veterinär­marknaden genomgått en dramatisk förändring. Veterinär­priserna och som följd även försäkrings­premierna har stigit mycket och snabbt, vilket har försatt allt fler djurägare i en ekonomiskt utsatt situation. Många har i dag inte råd att ta sitt djur till veterinären.

Mellan 2020 och 2025 ökade försäkrings­premierna med 37 procent samtidigt som veterinär­priserna steg med över 55 procent. Blickar vi längre tillbaka kan vi se en dramatisk pris­stegring med start redan 2011, när riskkapitalet klev in i branschen. Allt fler djurägare tvingas i dag skjuta upp behandlingar, avstå från försäkringar, skuldsätta sig eller i värsta fall avliva sitt djur av ekonomiska skäl. Situationen vi fått är inte bara är en plånboksfråga – det är också en växande djurskyddsfråga.

Försäkringsbolagen har höjt sina premier i takt med pris­höjningarna. När premier och självrisker höjs år efter år skapas en självförstärkande spiral. Resultatet blir att djurägarna betalar mer åt två håll samtidigt – både genom veterinär­notan och till försäkrings­bolaget.

Veterinärmarknaden skiljer sig från de flesta andra konsument­marknader. När ett djur blir akut sjukt kan djurägaren sällan avstå vård, vänta på ett bättre erbjudande eller jämföra priser. Behovet är ofta akut samtidigt som kunskaps­övertaget ligger hos vårdgivaren. Detta innebär att de normala konkurrens­mekanismer som annars pressar priser och stärker konsumentens ställning fungerar sämre.

Marknaden har blivit alltmer koncentrerad och ett fåtal stora aktörer dominerar i dag veterinär­vården. Och Sverige sticker ut … i andra länder ser det inte ut så här. Försäkringsbolagen har med rätta pekat på att kostnads­utvecklingen inte enbart kan förklaras av mer avancerad vård. Bristande transparens, oförutsägbarhet och marknads­koncentration är också viktiga delar av problemet.

Riskkapitalbolagens affärsmodell bygger på tillväxt, uppköp, marknads­koncentration och avkastning till ägarna. De två dominerande kedjorna som köpt upp marknaden i Sverige har ägare med tydliga vinstkrav. En betydande del av vinsten rullas vidare i nya investeringar utomlands vilket gör att bolagen kan undvika beskattning. Svenska överpriser finansierar alltså expansion utomlands, på svenska djurs bekostnad.

När dessa drivkrafter möter en marknad där konkurrens och konsumentens valmöjligheter redan är begränsade leder det till högre kostnader och minskad tillgänglighet för djurägarna. Ytterligare en konsekvens har blivit att människor i branschen mår psykiskt dåligt. Veterinärer och djursjukvårdare känner sig pressade mellan vinstkrav från ägare och djurägarnas frustration.

En väl fungerande veterinärmarknad är inte bara viktig för djurägarna. Den är också en förutsättning för ett starkt djurskydd, en livskraftig häst- och lantbruks­näring och för de stora värden som djur skapar för människors hälsa, gemenskap och livskvalitet.

Politiken har ett ansvar att säker­ställa att marknader fungerar, att konkurrensen är sund och att konsumenterna har tillgång till tydlig information. Frankrike har sedan länge en lagstiftning som innebär att veterinär­kliniker till övervägande del ska ägas av legitimerade veterinärer. Det är ett exempel på hur politiken kan utforma regelverk för att påverka marknadens strukturer.

Regeringens fokus på pris­transparens är ett viktigt första steg, men transparens räcker inte. För att skapa en långsiktigt välfungerande veterinär­marknad behöver politiken analysera marknads­koncentrationen, försäkrings­systemets påverkan och samspelet mellan försäkring, vårdval och prissättning.

Vi uppmanar politiken att genomföra reformer:

• Ökad pristransparens och tydligare kostnadsinformation.

• Fördjupad analys av marknadskoncentration och ägarstrukturer.

• Granskning av försäkringssystemets påverkan på prisutvecklingen.

• Stärkt tillsyn av konkurrensförhållandena.

• Fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare genom statliga satsningar.

• Stärkt offentlig veterinär kapacitet genom Distriktsveterinärerna.

Målet är inte att motverka investeringar eller utveckling. Målet är att säkerställa att veterinärmarknaden fungerar långsiktigt, transparent och i djurägarnas intresse.

Oskar Fredrik Renvall
analytiker inom finans- och marknadsfrågor, 
författare till rapporten Veterinärmarknaden i Sverige – behov av reformer

Ulrika Fåhraeus
hästsportjournalist, debattör och författare

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA NYHETSSAJT OM HUNDAR