Är hundägare lyckligare än kattägare när arbetslivet är över? Ny forskning pekar på flera tydliga skillnader. Hundägare uppger en mer positiv syn på livet och svenska seniorer med hund rör sig betydligt mer än jämnåriga utan hund.

När pensionen närmar sig handlar planeringen ofta om ekonomi, boende och hur den nya friheten ska användas. Men även valet av husdjur kan få stor betydelse för hur vardagen ser ut efter arbetslivet.

En amerikansk undersökning visar att personer med hund i större utsträckning upplever att deras syn på livet har förbättrats med stigande ålder. Resultatet innebär inte att hundägande garanterar ett lyckligare pensionärsliv, men det väcker intressanta frågor om hundens betydelse för livskvalitet, rutiner och social gemenskap.

Svensk forskning stärker samtidigt bilden av hunden som en viktig drivkraft till fysisk aktivitet. Bland 70-åringar var hundägande kopplat till tusentals extra steg varje vecka.

Hundägare hade en ljusare syn på livet

Pensionsforskaren David Blanchett vid Prudential Financial har granskat svar från företagets Global Retirement Pulse Survey. I undersökningen fick deltagarna bland annat bedöma om deras inställning till livet hade blivit mer positiv med åren.

Analysen visade att hundägare oftare än kattägare ansåg att deras livssyn hade förbättrats. Kattägarnas svar var i genomsnitt mindre positiva än svaren från personer som inte hade något husdjur alls.

Blanchett undersökte även om skillnader i exempelvis ekonomi, ålder och andra demografiska förhållanden kunde förklara resultatet. Sambandet mellan hundägande och en mer positiv livssyn fanns fortfarande kvar när sådana faktorer hade vägts in.

Det är dock viktigt att tolka uppgifterna försiktigt. Undersökningen omfattade 1 000 amerikaner över 30 år som hade minst 100 000 dollar i investerbara tillgångar. Deltagarna representerar därför inte hela befolkningen och resultatet kan inte utan vidare överföras till svenska pensionärer.

Undersökningen visar dessutom ett samband – inte att hunden med säkerhet är orsaken till den mer positiva livssynen.

Svenska hundägare gick 1 738 fler steg om dagen

En svensk studie från Umeå universitet ger en tydligare bild av hur hundägande kan påverka seniorers vardagsmotion.

Forskarna följde 1 406 personer som var 70 år gamla. Deltagarnas rörelser registrerades med aktivitetsmätare under en vecka. Av samtliga deltagare var 199 hundägare.

Resultatet var tydligt: personer med hund tog i genomsnitt 1 738 fler steg per dag än personer som inte hade hund.

Hundägarna fick dessutom mer fysisk aktivitet på flera nivåer:

• 19,2 minuter mer lätt fysisk aktivitet per dag
• 11,4 minuter mer måttlig eller intensiv fysisk aktivitet per dag
• ungefär dubbelt så stor sannolikhet att nå rekommendationerna för fysisk aktivitet

Skillnaderna fanns kvar även efter att forskarna hade tagit hänsyn till hälsa, ekonomi och sociala förhållanden.

På en vecka motsvarar 1 738 extra steg om dagen mer än 12 000 ytterligare steg. Sett över ett helt år kan skillnaden bli över 630 000 steg.

Hunden gör motionen till en del av vardagen

Många träningsvanor kräver motivation, planering och aktiva beslut. En hundpromenad fungerar annorlunda. Hunden behöver komma ut oavsett om solen skiner, regnet öser ner eller ägaren känner sig mindre motiverad.

Det är förmodligen en viktig förklaring till att hundägare ofta får mer regelbunden vardagsmotion. Promenaden blir inte en tillfällig aktivitet utan en självklar del av dagens rutiner.

För äldre personer kan kontinuerlig rörelse vara särskilt värdefull. Promenader bidrar till att bibehålla rörlighet, muskelstyrka, balans och kondition. Fysisk aktivitet kan också ha betydelse för sömnen och det psykiska välbefinnandet.

Studien från Umeå universitet var emellertid en observationsstudie. Forskarna kan därför inte slå fast att det var hunden som ensam orsakade den högre aktivitetsnivån. Det är också möjligt att människor som redan är aktiva oftare väljer att ha hund.

Trots det är skillnaden så pass tydlig att hundens betydelse för den dagliga rörelsen är svår att bortse från.

Hundpromenaden kan minska social isolering

Hundägande innebär inte enbart fysisk aktivitet. Promenaderna skapar också naturliga möjligheter till kontakt med andra människor.

Ett kort samtal med en granne, ett möte med en annan hundägare eller en hälsning från någon man regelbundet passerar kan verka obetydligt. Tillsammans kan dessa vardagskontakter ändå bidra till en känsla av samhörighet.

När man slutar arbeta försvinner många av de sociala möten som tidigare uppstod automatiskt på arbetsplatsen. För den som bor ensam kan hunden därför bli en särskilt viktig länk till omvärlden.

Tidigare forskning på personer över 65 år som levde utan partner har visat att hundägare var mindre socialt isolerade än personer utan husdjur. Bland kvinnliga deltagare var hundägande dessutom förknippat med mindre ensamhet. Samma tydliga skillnad kunde inte ses bland kattägare.

En hund kan naturligtvis inte ersätta familj, vänner eller professionellt stöd. Däremot kan den ge dagen innehåll och hjälpa ägaren att upprätthålla kontakten med livet utanför bostaden.

Ansvar och rutiner kan ge pensionärslivet mening

Övergången från arbetsliv till pension kan vara efterlängtad, men den kan också innebära en stor förändring. Arbetsdagens fasta tider försvinner och veckans dagar kan börja likna varandra.

En hund skapar nya hållpunkter:

• morgonpromenader
• regelbundna måltider
• päls- och kroppsvård
• träning och aktivering
• kvällsrastning
• återkommande veterinärbesök

För vissa människor kan ansvaret kännas begränsande. För andra blir rutinerna precis det som behövs för att dagarna ska få struktur och mening.

Hunden erbjuder dessutom närhet och sällskap utan att kräva komplicerade sociala arrangemang. Att känna sig behövd och ha någon att ta hand om kan vara en viktig del av välbefinnandet efter pensioneringen.

Kattägare har inte nödvändigtvis ett sämre pensionärsliv

Resultatet ska inte tolkas som att hunden alltid är bättre än katten eller att kattägare automatiskt skulle vara mindre lyckliga.

Hundar och katter skapar olika slags liv. En katt behöver vanligtvis inte rastas flera gånger om dagen och kan därför vara ett bättre alternativ för den som har begränsad rörlighet eller inte vill binda upp vardagen kring promenader.

Den svenska studien jämförde dessutom hundägare med personer utan hund. Den var inte utformad som en direkt tävling mellan hund- och kattägare.

En katts lugna närvaro, närhet och sällskap kan vara mycket värdefullt. Vilket djur som passar bäst beror på personens hälsa, boende, ekonomi och möjligheter att möta djurets behov under hela dess liv.

Husdjurets kostnader måste få plats i pensionen

Ett husdjur kan ge glädje och gemenskap, men innebär också ett långsiktigt ekonomiskt ansvar. När inkomsten förändras efter pensioneringen behöver djurets kostnader finnas med i budgeten.

Bland utgifterna finns bland annat:

• foder och godis
• försäkring
• vaccinationer
• tandvård
• läkemedel
• utrustning och pälsvård
• veterinärvård och försäkringens självrisk
• hunddagis, hundvakt eller pensionat vid behov

I Prudentials undersökning uppgav nästan hälften av husdjursägarna att de inte hade räknat in kostnaderna för djuret i sin pensionsplanering.

En hund eller katt kan leva i många år. Den som skaffar ett ungt djur vid pensioneringen måste därför fundera på om ekonomin och omsorgen fungerar även längre fram.

Viktigt att planera för sjukdom och förändrad hälsa

Det är lätt att utgå från hur livet ser ut just nu. Förmågan att gå långa promenader eller sköta ett djur kan emellertid förändras snabbt efter en sjukdom eller olycka.

Den som vill ha hund som pensionär bör därför i förväg tänka igenom några viktiga frågor:

• Vem kan rasta hunden om ägaren blir sjuk?
• Finns en närstående som kan hjälpa till tillfälligt?
• Vem tar hand om djuret vid en sjukhusvistelse?
• Finns ekonomiskt utrymme för hundrastare eller annan hjälp?
• Vem kan överta hunden om ägaren inte längre kan ge den ett bra liv?

Planeringen är inte ett uttryck för pessimism. Tvärtom är den en del av ett ansvarsfullt hundägande och skapar trygghet för både hunden och ägaren.

Välj hund efter den vardag du faktiskt kan erbjuda

För den som vill skaffa hund senare i livet är det extra viktigt att inte enbart välja efter utseende. Hundens storlek säger inte heller allt om hur mycket motion, aktivering och träning den behöver.

En liten hund kan vara mycket energisk, medan en större och äldre hund ibland kan vara lugnare. Rasens egenskaper, individens temperament, ålder och hälsa har stor betydelse.

En vuxen hund kan i vissa fall passa bättre än en valp. Valptiden är intensiv och innebär täta rastningar, socialisering, träning och ofta avbruten nattsömn. Samtidigt måste även en vuxen hund få tid att anpassa sig till sitt nya hem.

Målet bör vara att hitta en hund vars behov stämmer överens med ägarens verkliga förutsättningar – inte bara med drömbilden av pensionärslivet.

Hunden kan ge pensionen både rörelse och innehåll

Forskningen utser ingen slutgiltig vinnare mellan hund- och kattmänniskor. Däremot framträder ett tydligt mönster: hundägandet är förknippat med mer fysisk aktivitet, fasta rutiner och fler tillfällen att möta andra människor.

Den amerikanska undersökningen visar också att hundägare oftare beskriver sin syn på livet som förbättrad med stigande ålder.

Det betyder inte att alla pensionärer bör skaffa hund. En hund kräver tid, pengar, fysisk förmåga och långsiktig planering. Men för den som kan erbjuda ett tryggt och aktivt liv kan hunden bli mycket mer än ett sällskapsdjur.

Den kan bli anledningen att gå ut, personen man pratar med under dagens tysta timmar och den trogna vän som ger varje ny dag en självklar början.

Källa: E55 – Forskning visar om hund- eller kattpersoner har bäst pension

Vill ditt företag synas på Dognews?
Annonsering och samarbeten: dognews@hotmail.se

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA NYHETSSAJT OM HUNDAR