Hundsmuggling och illegal valphandel fortsätter att vara ett allvarligt problem i Sverige. Nu föreslås skärpta regler som ska göra det svårare att föra in hundar olagligt i landet. Veterinärer kan bli skyldiga att anmäla misstänkt hundsmuggling, hundarnas ursprungsland ska registreras och myndigheterna ska få bättre möjligheter att avslöja oseriösa aktörer. Djurskyddet Sverige välkomnar flera av förslagen men varnar samtidigt för att åtgärderna riskerar att bli otillräckliga utan mer resurser.

Hundsmuggling är ett växande djurskyddsproblem som kräver krafttag

Bakom annonser om söta valpar kan det finnas en verklighet som köparen aldrig får se. Hundar kan ha transporterats långa sträckor under bristfälliga förhållanden, skilts från sina mödrar för tidigt eller förts över gränserna med handlingar som inte motsvarar deras verkliga bakgrund.

Den illegala handeln med hundar handlar inte enbart om ekonomisk brottslighet. Den innebär också risker för djurens hälsa, deras framtida välbefinnande och smittskyddet i Sverige.

Den 22 oktober 2026 presenterade Djurskyddet Sverige sina synpunkter på regeringens utredning om åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur.

Organisationen är positiv till flera av de föreslagna förändringarna, men anser att Sverige behöver ett mer omfattande och långsiktigt arbete för att komma åt den illegala handeln.

Veterinärer kan bli skyldiga att anmäla misstänkt hundsmuggling

En av de viktigaste förändringarna gäller veterinärernas roll i kampen mot hundsmuggling.

Enligt förslaget ska veterinärer, djursjukskötare och viss annan legitimerad djurhälsopersonal bli skyldiga att kontakta Jordbruksverket när det finns anledning att misstänka att ett sällskapsdjur har förts in i Sverige i strid med införselbestämmelserna.

Det skulle innebära en betydande förändring jämfört med dagens regler.

Veterinärer kan redan i dag ha skyldighet att anmäla misstankar om vissa smittsamma sjukdomar eller brister i djurhållningen. Däremot finns ingen generell skyldighet att rapportera enbart misstänkt illegal införsel.

Den föreslagna anmälningsskyldigheten ska ha en låg tröskel. Veterinären ska inte behöva bevisa att ett brott har begåtts eller själv utreda hundens bakgrund.

Det ska räcka med omständigheter som ger anledning att anta att införseln varit olaglig.

Jordbruksverket ska därefter bedöma eventuella smittskyddsrisker och vidarebefordra informationen till Tullverket.

Syftet är att myndigheterna snabbare ska kunna upptäcka misstänkta fall och vidta nödvändiga åtgärder.

Hundens ursprungsland ska kunna spåras

Ett annat centralt förslag handlar om bättre registrering av hundar som förs in i Sverige.

I dag kan det vara svårt att följa en hunds verkliga ursprung, särskilt när den har transporterats genom flera länder innan den säljs till en svensk köpare.

Utredningen föreslår därför att uppgifter om ursprungsland ska registreras i hund- och kattregistret.

Det skulle kunna förbättra möjligheterna att upptäcka avvikande uppgifter och identifiera hundar som kan ha förts in i landet på ett otillåtet sätt.

Djurskyddet Sverige välkomnar förändringen men anser att registren behöver innehålla ytterligare information för att bli ett effektivt verktyg mot illegal handel.

För en seriös uppfödare är dokumentation om hundens bakgrund, identitet och härstamning en självklar del av verksamheten.

För den som bedriver illegal handel kan däremot ökad spårbarhet innebära att det blir svårare att dölja varifrån hundarna faktiskt kommer.

Oseriösa hundförmedlare kan få ökad kontroll

Hundsmuggling behöver inte innebära att en person själv transporterar hundar över gränsen.

Den illegala handeln kan också involvera mellanhänder som annonserar, förmedlar och säljer hundar utan att köparen känner till djurens verkliga ursprung.

Utredningen föreslår därför att personer och verksamheter som förmedlar sällskapsdjur från andra länder ska omfattas av en särskild anmälningsskyldighet till länsstyrelsen.

Det skulle ge myndigheterna bättre möjligheter att få överblick över vilka aktörer som bedriver sådan verksamhet.

Förslaget innebär också att förmedlarna ska kunna omfattas av offentlig kontroll.

Det är en viktig skillnad mellan en uppfödare som öppet redovisar sin verksamhet och en aktör som systematiskt köper och säljer importerade hundar utan tydlig dokumentation.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att import av hundar i sig inte är olagligt. Många seriösa uppfödare importerar hundar för avel eller köper valpar från etablerade uppfödare i andra länder.

Problemet uppstår när införselbestämmelser kringgås, dokumentation förfalskas eller hundarnas välfärd åsidosätts.

Nya möjligheter att ingripa mot illegal införsel från EU

En särskild svårighet för myndigheterna är kontrollen av hundar som transporteras mellan EU-länder.

Utredningen föreslår en ny lag om införsel av sällskapsdjur som ska skapa ett tydligare regelverk och förbättra myndigheternas möjligheter att ingripa.

Bland annat föreslås ett särskilt brott för illegal införsel av sällskapsdjur, med straffskalor motsvarande dem som gäller för smuggling.

Förslaget har samband med förändringar i hur införsel från andra EU-länder ska hanteras rättsligt.

Det handlar alltså inte om att all import ska försvåras, utan om att skapa fungerande kontrollmöjligheter när reglerna inte följs.

Djurskyddet Sverige efterlyser mer pengar till myndigheterna

Trots att flera av utredningens förslag får stöd anser Djurskyddet Sverige att viktiga frågor återstår.

En central invändning är att myndigheterna behöver tillräckliga ekonomiska och personella resurser för att genomföra de nya uppgifterna.

Fler regler leder inte automatiskt till bättre djurskydd om myndigheterna saknar möjlighet att kontrollera efterlevnaden.

Utredningen bedömer bland annat att Tullverket behöver ett resurstillskott på minst 13 miljoner kronor årligen under perioden 2027–2029 och därefter 10 miljoner kronor per år.

Även Jordbruksverket bedöms behöva tillfälliga resursförstärkningar.

Djurskyddet Sverige vill dessutom se förbättrad informationsdelning mellan myndigheter, bland annat Skatteverket och länsstyrelserna.

Bättre samverkan skulle kunna göra det lättare att upptäcka verksamheter där hundar importeras och säljs under misstänkta omständigheter.

Hundsmuggling kan innebära allvarliga smittskyddsrisker

En hund som förs in i Sverige utan att införselreglerna följs kan innebära betydligt större risker än vad en köpare först förstår.

Bestämmelserna om identifiering, vaccinationer och dokumentation finns bland annat för att minska risken för att allvarliga sjukdomar sprids mellan länder.

Rabies är ett av de tydligaste exemplen.

Sverige är fritt från rabies hos landlevande djur, och det är av största vikt att detta smittskyddsläge bevaras.

Om en hund förs in med felaktiga vaccinationsuppgifter eller falska handlingar kan det bli svårt att bedöma om djuret uppfyller de krav som ska skydda både människor och djur.

Även andra smittämnen och parasiter kan följa med hundar över nationsgränserna.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har i sitt remissarbete betonat vikten av fungerande möjligheter att isolera och hantera djur vid gränsen när smittskyddet kräver det.

Valparna riskerar att betala det högsta priset

Det är lätt att förföras av bilder på små valpar med stora ögon och mjuk päls.

Men bakom den illegala valphandeln kan det finnas hundar som föds upp under förhållanden där ekonomisk vinst prioriteras framför djurens behov.

En valp behöver trygghet, god omvårdnad, social kontakt och tillräckligt med tid tillsammans med sin mamma och sina kullsyskon.

Om valpen skiljs från sin uppväxtmiljö för tidigt eller utsätts för påfrestande transporter kan det påverka både dess fysiska och psykiska välbefinnande.

En hund som redan från början har utsatts för bristande omsorg kan dessutom behöva omfattande veterinärvård och särskilt stöd i sitt nya hem.

Den som köper en insmugglad valp kan därför drabbas av både ekonomiska och känslomässiga konsekvenser.

I värsta fall kan hundens hälsa och framtid vara allvarligt hotade.

Så undviker du att stödja illegal valphandel

Som valpköpare finns det flera viktiga saker att kontrollera innan du bestämmer dig för att köpa en hund.

1. Besök valpen i dess uppväxtmiljö

Be att få träffa valpen tillsammans med mamman och se var den har vuxit upp. Om säljaren ständigt hittar ursäkter för att inte visa upp miljön bör du vara försiktig.

2. Kontrollera säljarens identitet

Ta reda på vem som faktiskt säljer hunden. Var särskilt uppmärksam om olika personer förekommer i annonser, betalningsuppgifter och dokumentation.

3. Granska hundens handlingar

Kontrollera identitetsmärkning, vaccinationsuppgifter och eventuella införselhandlingar. Vid köp av en importerad hund är det särskilt viktigt att uppgifterna stämmer överens.

4. Var misstänksam mot stressade försäljningar

En säljare som kräver omedelbar betalning eller vill överlämna valpen på en parkeringsplats kan vara en varningssignal.

5. Kontrollera hundens ålder

Valpar får inte säljas eller transporteras hur unga som helst. Reglerna varierar beroende på om hunden är född i Sverige eller förs in från ett annat land.

6. Undersök om säljaren är seriös

En ansvarsfull uppfödare ska kunna berätta om hundens bakgrund, föräldradjur, hälsa och uppväxt.

7. Avstå om något verkar fel

Även om du känner medlidande med en valp kan ett köp från en misstänkt illegal verksamhet bidra till att fler hundar utsätts för samma förhållanden.

Vid misstanke om hundsmuggling bör du kontakta Tullverket.

Seriösa hunduppfödare har mycket att vinna på bättre kontroll

Den illegala handeln påverkar inte bara de hundar som smugglas.

Den riskerar också att skada förtroendet för hunduppfödning och försäljning av valpar i stort.

Seriösa uppfödare investerar tid, kunskap och pengar i sina hundars hälsa, avelsarbete och valparnas första levnadsveckor.

De följer gällande regler och tar ansvar för djuren även efter att valparna har flyttat till sina nya hem.

När oseriösa aktörer kan konkurrera genom att kringgå lagar och djurskyddskrav skapas en osund marknad.

En mer effektiv kontroll av illegal införsel skulle därför kunna bidra till bättre förutsättningar för både hundarna, valpköparna och den seriösa uppfödningen.

Vad händer nu med förslagen mot hundsmuggling?

Förslagen finns i departementspromemorian Åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur – ansvar, kontroll och samverkan (Ds 2026:10).

Remissvaren är en del av regeringens fortsatta beredning av frågan.

Det är viktigt att understryka att de föreslagna reglerna ännu inte är beslutade och därför inte ska förväxlas med gällande lagstiftning.

Innan förändringarna kan börja tillämpas krävs ytterligare politisk och rättslig behandling.

Djurskyddet Sveriges budskap är att förslagen innebär steg i rätt riktning, men att en framgångsrik kamp mot hundsmuggling också kräver resurser, samarbete och bättre kontroll.

DogNews: Hundarnas välfärd måste komma först

Hundsmuggling är inte enbart en fråga om gränskontroller, registreringsuppgifter eller ekonomisk brottslighet.

I centrum finns levande djur som är helt beroende av människors ansvar.

Varje hund som föds upp, transporteras eller säljs ska behandlas med respekt för sina grundläggande behov.

Skärpta regler kan vara ett viktigt verktyg, men lagstiftningen måste också fungera i praktiken.

Först när myndigheterna har möjlighet att upptäcka, utreda och stoppa illegal handel kan reglerna göra verklig skillnad.

Och som valpköpare har vi alla ett ansvar att inte bidra till en marknad där hundarnas välfärd sätts åt sidan.

Ingen valp ska behöva betala priset för människors girighet.

Källor

• Djurskyddet Sverige, remissvar publicerat 22 oktober 2026.
• Regeringens departementspromemoria Ds 2026:10, Åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur – ansvar, kontroll och samverkan.
• Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), remissyttrande om illegal införsel av sällskapsdjur.

OnlyGoodDog Probiotika för hundar

Vill ditt företag synas på Dognews?
Annonsering och samarbeten: dognews@hotmail.se

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA NYHETSSAJT OM HUNDAR