Rekordmånga anmälningar om djur som far illa. Över 16 000 larm under 2025 och 1 158 beslut om omhändertaganden. Djurskyddet varnar för resursbrist.

Smutsiga och undernärda valpar, svårt vanvårdade katter och djur som inte får den omsorg de behöver. Sveriges djurskydd står inför en allt större utmaning. Under 2025 inkom över 16 000 klagomål om djur som misstänks fara illa. Nu varnar företrädare för länsstyrelsernas djurskyddsarbete för att resursbristen kan få allvarliga konsekvenser för utsatta djur.

Antalet anmälningar om misstänkt vanvård av djur har nått rekordnivåer. Enligt Sveriges Radio, som rapporterade om situationen den 28 oktober 2026, inkom över 16 000 klagomål till landets länsstyrelser under föregående år.

Annons

Effektri Omega 3 – olja för hundar
Klicka på bilden för att läsa mer →

Vill du synas på Dognews? Kontakta oss för annonsering.

Bakom siffrorna finns misstankar om djur som lever under bristfälliga förhållanden, inte får tillräcklig tillsyn eller saknar nödvändig vård. Bland exemplen som uppmärksammas finns undernärda valpar och katter som vanvårdats så svårt att de måste avlivas.

Samtidigt slår det nationella nätverket för djurskyddet larm om att myndigheternas resurser inte räcker till för att möta det stora behovet.

Det väcker en allvarlig fråga: Vad händer med djuren när antalet anmälningar ökar och myndigheternas möjligheter att ingripa är begränsade? Sveriges Radio+1

Djurskyddet pressas av rekordmånga anmälningar

Länsstyrelserna ansvarar för den offentliga djurskyddskontrollen i Sverige. Deras uppdrag är att kontrollera att djur hålls och sköts enligt gällande djurskyddslagstiftning.

När en anmälan om misstänkt vanvård kommer in måste myndigheten bedöma hur allvarlig situationen är och vilka åtgärder som kan behövas.

I vissa fall kan det räcka med information till djurägaren eller krav på förbättringar. I andra fall kan djurens situation vara så allvarlig att en kontroll eller ett omhändertagande blir nödvändigt.

Men när antalet ärenden blir mycket stort samtidigt som personal och ekonomiska resurser är begränsade ökar pressen på djurskyddshandläggarna.

Anna Lundqvist vid länsstyrelsen är en av dem som i Sveriges Radios rapportering uppmärksammar behovet av mer resurser.

Det nationella nätverket för djurskyddet varnar för att resursbristen kan innebära att djur får fortsätta leva under dåliga förhållanden längre än nödvändigt. Sveriges Radio+1

Undernärda valpar och vanvårdade katter – djuren riskerar att betala priset

De fall som uppmärksammas visar hur allvarliga konsekvenser bristande djurhållning kan få.

Valpar är särskilt sårbara eftersom de befinner sig i en intensiv tillväxtperiod och är beroende av rätt utfodring, god hygien, värme och regelbunden tillsyn.

Undernäring hos växande valpar kan påverka både deras omedelbara hälsa och fortsatta utveckling. Bristfälliga hygienförhållanden kan dessutom öka risken för infektioner och andra sjukdomar.

Även vuxna hundar kan drabbas av allvarliga hälsoproblem om de inte får tillräckligt med mat, vatten, motion, social kontakt eller veterinärvård.

För katter kan vanvård bland annat innebära obehandlade sjukdomar, kraftig avmagring och långvarigt lidande.

I de mest allvarliga fallen kan djurens tillstånd vara så dåligt att avlivning bedöms vara den enda möjligheten att förhindra fortsatt lidande.

Över 16 000 anmälningar betyder inte 16 000 bekräftade fall av vanvård

Det är viktigt att skilja mellan inkomna klagomål och konstaterade överträdelser av djurskyddslagstiftningen.

En anmälan innebär att någon misstänker att ett djur far illa. Det betyder inte automatiskt att djurägaren har brutit mot lagen.

Länsstyrelsen i Västra Götaland uppger att många klagomål efter bedömning visar sig vara obefogade och att djuren i dessa fall mår bra.

Andra anmälningar kan däremot avslöja allvarliga missförhållanden som kräver snabba ingripanden.

De över 16 000 klagomålen ska därför inte tolkas som att lika många fall av vanvård har bekräftats.

Siffran visar däremot hur omfattande myndigheternas arbete med misstänkta djurskyddsbrister är.

Det går inte heller att utifrån antalet anmälningar ensamt avgöra om den faktiska vanvården har ökat i samma omfattning. En ökad benägenhet hos allmänheten att anmäla kan också påverka statistiken. Sveriges Radio+1

Nya siffror: 1 158 beslut om omhändertaganden – hundar och katter dominerar

Jordbruksverkets nationella djurskyddsrapport för 2025 ger en ännu tydligare bild av situationen.

Inkomna klagomål

16 032

Fysiska kontroller

8 713

Beslut om omhändertagande

1 158

Beslut om djurförbud

351

Nationell statistik för 2025 enligt Jordbruksverkets djurskyddsrapport. Jordbruksverket

Särskilt anmärkningsvärt är att 82 procent av besluten om omhändertaganden gällde hundar eller katter.

Dessutom konstaterades brister i djurhållningen vid 74 procent av de klagomål som följdes upp med en fysisk kontroll.

Det innebär inte att 74 procent av samtliga anmälningar var befogade, men visar att en stor andel av de ärenden som ledde till kontroll på plats faktiskt avslöjade brister.

Under året gjordes också 530 åtalsanmälningar.

Statistiken visar att problemet inte enbart handlar om misstankar. Många djurskyddsärenden leder till konkreta myndighetsåtgärder. Jordbruksverket

Ekonomiska svårigheter kan påverka djurens välfärd

En annan viktig slutsats i Jordbruksverkets rapport är kopplingen mellan människors ekonomiska och sociala situation och djurens välfärd.

Länsstyrelserna har i sitt kontrollarbete uppmärksammat en ökad social och ekonomisk utsatthet bland djurhållare.

Att äga en hund eller katt innebär ett långsiktigt ekonomiskt ansvar. Utöver foder och den dagliga skötseln kan kostnader för veterinärvård snabbt bli betydande.

När ekonomin försämras kan det bli svårare för djurägare att bekosta nödvändig behandling.

Jordbruksverket konstaterar att en återkommande brist bland sällskapsdjur under 2025 var att djuren inte fått veterinärvård i den omfattning de behövde.

Det innebär inte att ekonomiska problem automatiskt leder till vanvård. Däremot visar rapporten att ekonomisk utsatthet kan vara en riskfaktor som behöver uppmärksammas i djurskyddsarbetet. Jordbruksverket

Vad säger djurskyddslagen om vanvård av hundar?

Sverige har en djurskyddslag som ställer tydliga krav på den som äger eller ansvarar för djur.

Enligt djurskyddslagen (2018:1192) ska djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.

Djur ska också hållas i en miljö som främjar deras välfärd och ger dem möjlighet att utföra viktiga naturliga beteenden.

För hundägare innebär det bland annat ansvar för:

Tillräckligt med lämplig mat och rent vatten.
Regelbunden tillsyn och rastning.
En ren, trygg och lämplig levnadsmiljö.
Social kontakt och möjlighet till naturliga beteenden.
Nödvändig veterinärvård vid sjukdom eller skada.
Skötsel som förebygger lidande och ohälsa.

En sjuk eller skadad hund ska snarast få nödvändig vård. Vid behov ska veterinär anlitas.

Den som håller djur måste dessutom ha tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodose deras behov.

Allvarliga överträdelser kan leda till ingripanden från myndigheterna, omhändertagande av djur och i vissa fall djurförbud eller straffrättsliga konsekvenser. Sveriges riksdag+1

Så känner du igen tecken på att en hund far illa

Det är inte alltid enkelt att avgöra om en hund är utsatt för vanvård. Vissa tecken kan bero på sjukdom, hög ålder eller andra medicinska orsaker.

Men det finns varningssignaler som kan motivera närmare uppmärksamhet.

Exempel är kraftig avmagring, obehandlade sår, tydlig hälta, omfattande pälsproblem, kraftig nedsmutsning eller en miljö där hunden saknar lämplig liggplats.

Även beteendeförändringar kan vara betydelsefulla. En hund som verkar mycket apatisk, rädd eller uppvisar tydliga tecken på smärta kan behöva hjälp.

Det är viktigt att se till helheten och inte dra slutsatser utifrån en enskild observation.

En mager hund är exempelvis inte automatiskt vanvårdad, men ett mycket dåligt hull tillsammans med andra tecken på bristande omsorg kan ge anledning till oro.

Så anmäler du misstänkt vanvård av djur

Den som misstänker att en hund, katt eller ett annat tamdjur far illa kan kontakta länsstyrelsen i det län där djuret finns.

För att myndigheten ska kunna bedöma anmälan är det viktigt att lämna så konkreta uppgifter som möjligt.

Beskriv vilket djur det gäller, var det finns, vad du har observerat och när missförhållandena senast sågs.

Det är också värdefullt att beskriva djurets synliga tillstånd och miljön där det hålls.

Det går att göra en anonym djurskyddsanmälan, men den som vill vara anonym måste vara försiktig med att lämna personuppgifter. En anmälan kan bli en offentlig handling.

Viktiga kontaktvägar

Länsstyrelsen Västra Götaland

010-224 50 50Måndag, onsdag och fredag kl. 09.00–11.30

Akuta djurskyddsärenden utanför kontorstid

Polisen 114 14

Pågående allvarlig nödsituation

Ring 112

Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland. Länsstyrelsen Västra Götaland

Vad händer efter en djurskyddsanmälan?

När länsstyrelsen får in en anmälan gör myndigheten en bedömning av uppgifterna.

Om misstankarna gäller mindre allvarliga brister kan myndigheten inledningsvis kontakta djurhållaren och informera om vilka regler som gäller.

Vid misstanke om allvarliga missförhållanden kan en fysisk kontroll genomföras.

Om brister konstateras kan djurägaren föreläggas att rätta till problemen.

I särskilt allvarliga situationer kan myndigheten besluta om omhändertagande. Ett omedelbart omhändertagande kan bli aktuellt när djuret utsätts för lidande och lagens särskilda förutsättningar är uppfyllda.

Länsstyrelsen i Västra Götaland uppger att målsättningen är att klagomålsärenden ska hanteras och avslutas inom tre månader.

Det är dock en målsättning, inte en garanti för hur snabbt varje enskilt ärende avgörs. Länsstyrelsen Västra Götaland+1

Ett växande problem som kräver både resurser och förebyggande arbete

De rekordmånga klagomålen visar hur viktig den offentliga djurskyddskontrollen är.

Samtidigt ställs myndigheterna inför svåra prioriteringar när många ärenden kräver bedömning och uppföljning.

Ett fungerande djurskydd handlar inte enbart om att ingripa när vanvården redan är allvarlig. Det handlar också om att förebygga problem genom information, tillsyn och tidiga insatser.

Djurägare behöver känna till sitt ansvar och veta vart de kan vända sig när de inte längre klarar av att tillgodose djurens behov.

Det är också viktigt att den som upptäcker misstänkta missförhållanden vågar reagera.

För en hund som lever med obehandlad smärta, en undernärd valp eller en svårt sjuk katt kan ett snabbt ingripande vara avgörande.

När djurskyddet pressas av rekordmånga anmälningar är den centrala frågan inte bara hur många larm som kommer in – utan hur samhället säkerställer att djuren som verkligen behöver hjälp också får den i tid.