Intervju med veterinär Henrik Rönnberg om hundfoder

veterinarwonderboo

Kan du på ett kortfattat sätt beskriva din kompetens? Jag är veterinär specialiserad inom internmedicinska sjukdomar och en så kallad Diplomate i onkologi (behandling av cancersjukdomar). Jag har min specialisttitel inom det europeiska colleget för intermedicin (ECVIM-CA) och är professor i internmedicin för sällskapsdjur vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Jag behandlar sjuka sällskapsdjur vid Universitetsdjursjukhuset (UDS) vid SLU i Uppsala. Dessutom undervisar jag också veterinärstudenter och djursjukskötare inom onkologi, sjukdomar i matsmältningsorganen och klinisk nutrition hos hund och katt.

·         Är du veterinär? Ja. Jag utbildade mig i Sverige vid SLU och blev legitimerad veterinär 1994.

·         Förklara dina forskningsområden på ett enkelt sätt? Jag forskar framförallt på cancer hos hund och katt. Jag fokuserar på att stödja utvecklingen av nya mediciner som är effektivare mot cancern, men påverkar djuret mindre än de behandlingar vi har idag. Jag forskar även på biomarkörer för cancer. Med hjälp av bättre biomarkörer kan vi tidigare upptäcka cancer, bli bättre på att ge varje individ rätt prognos och då också skräddarsy (individualisera) behandlingen. Med bra biomarkörer kan man även tidigt upptäcka om cancern är på väg tillbaka efter en lyckad behandling och då sätta in behandling på nytt. Hemligheten med framgångsrik cancerbehandling är alltid att upptäcka tumören tidigt och påbörja behandling så snart som möjligt. Detta för att undvika spridning (metastaser), då cancern alltid blir svårare att behandla när den är spridd, med större påfrestningar på individen! De flesta biomarkörer jag jobbar med går att analysera med ett enkelt blodprov. På så sätt blir undersökningarna inte lika jobbiga och kostsamma och man kan utföra undersökningar för att hitta cancer oftare. Jag jobbar också inom ett internationellt nätverk som undersöker vilka genetiska förändringar som ökar risken att utveckla cancer. Dessa förändringar är ofta likartade för sällskapsdjur och människa och därför är våra fynd inom veterinärmedicin också viktiga för att hjälpa oss förstå cancer hos människa på ett bättre sätt. Denna forskning kallas komparativ (jämförande) medicin. Jag bedriver även forskning inom hormonella sjukdomar, ffa diabetes och även mag/tarmsjukdomar hos hund och katt.

·         Varför skall man forska inom de här områdena? Cancer är en av de (eller den) främsta dödsorsaken hos både sällskapsdjur och människa. Alltså måste vi bli bättre i att förstå orsaker till att cancer uppstår och att behandla den. Vi måste också förbättra diagnostiken, så den blir säkrare och billigare. Detta för att alla människor och djur skall kunna undersökas och behandlas för cancer på bästa sätt. Behandling av cancer är ofta väldigt påfrestande. Därför är det viktigt att forska på hur vi kan göra behandlingar skonsammare för kroppen, samtidigt som den är effektiv mot cancern. De nya behandlingsmetoderna som försöker få kroppens eget immunförsvar att attackera cancern är ett exempel på lovande terapier som vi säkert får se mer av i framtiden. Dock kommer vi under lång tid framöver att vara beroende av klassisk cellgiftsbehanling för att behandla cancer. Då är det viktigt att vi kan hitta cancern så tidigt som möjligt för att kunna göra behandlingarna kortare och mindre aggressiva. Dessutom måste vi utveckla och använda mediciner på ett bättre sätt som förebygger biverkningar i samband med cancerbehandling. Allt detta för att sätta livskvalité först och främst!  Många hundar och katter har mag/tarmsjukdomar och hormonrubbningar. Dessa kan påverka livskvalitén kraftigt och i vissa fall vara direkt livshotande. Även här gäller det att hitta bättre diagnosmetoder för att tidigt hitta problemen. Dessutom är det viktigt att försöka förstå de bakomliggande orsakerna, för att kunna förhindra att dessa störningar uppstår. Många av mina cancerpatienter är äldre och multisjuka (har flera sjukdomar samtidigt). Så ofta har de både hormonstörningar och cancer och/eller problem med mage och tarm. Detta gör mina patienter mycket skörare och jag måste vara väldigt uppdaterad inom många områden för att klura ut om det går att behandla djuren på ett säkert och effektivt sätt. Det är lite som att vara detektiv och samtidigt lindansare på en lina gjord av spindeltråd! Man får vara eftertänksam och varsam, men samtidigt kan det bli väldigt lyckat när man hittar en lösning för just den hunden eller katten!
wonderboo
·         Vad tycker du är så speciellt med WONDERBOO jämfört med andra hundfoder? Hundfodermarknaden är jättestor. Men samtidigt så är tillgången på verkliga högkvalitéprodukter ganska liten i jämförelse. Precis som med vanlig matlagning, så gäller det att inte göra saker för komplicerade. Behöver du massor med ingredienser och kryddor för att det skall smaka bra, betyder det ofta att råvarorna kanske inte är de allra bästa och att de inte behandlats så varsamt. Jag är övertygad om att det rätta alltid kommer vara att välja råvaror av högsta kvalité och basera utfodringen på individens egna speciella behov och förutsättningar. Wonderboos foder innehåller precis de komponenter som hunden behöver för att komponera en ideal diet. ”Less is more” och hög kvalitét är alltid viktigast när det gäller val av ingredienser, genomtänkt och sunt. Jag är veterinär och är väldigt mån om att djurvälfärd och etik är en viktig del i framställningen av mat. Wonderboos hundfoder är framställda i Sverige av inhemska råvaror och då vi i Sverige har (skulle jag vilja påstå) en av världens bästa djurskyddslagar och EU:s lägsta användning av exempelvis antibiotika till djur så känns det särskilt bra att rekommendera dessa produkter till mina hundar!  Spårbarheten är också en alltmer värderad egenskap för den mat vi och våra hundar äter. Detta är viktigt för att de saker jag tidigare nämnt skall kunna kontrolleras och säkerställas. Men även för att man skall kunna hålla en kontinuitet i kvalitén på den mat man producerar. Detta är tyvärr väldigt ovanligt när det gäller hundfoder. De flesta hundfodertillverkare vet inte alls varifrån råvarorna till deras foder är producerade och under vilka omständigheter. Här är verkligen Wonderboo i framkant och kommer få andra hundfodertillverkare att (tvingas) följa efter deras koncept.

       Vad anser du om hundfoder med dålig kvalité? Det borde inte serveras till hundar, då det i många fall leder till ökad risk för hälsoproblem och dålig livskvalité. Hundar är helt oskyldiga och beroende av oss när det gäller vilken mat de får. Därför ligger ansvaret hos hundägarna när det gäller att se till att deras älskade skyddslingar får välförtjänt god mat av hög kvalité. Hundfoder av dålig kvalité kan i stunden vara lockande att köpa då de oftast är billigare. Men de är dyrare i längden. Detta, då hälsoproblem på grund av maten blir dyrare i längden och dessutom måste man ofta utfodra större mängder på grund av dåligt näringsinnehåll, vilket i slutändan blir dyrare samtidigt som det ger hunden sämre livskvalité!

Kan hundar smälta/tillgodogöra sig spannmål eller skall hundfoder vara spannmålsfria? Det finns väldigt få rapporter om fall av spannmåls (gluten) intolerans hos hundar. De som har beskrivits, utvecklar en kronisk tarminflammation och har övergående sporadisk eller kronisk diarré, lite beroende på hur allvarlig överkänsligheten är. Det finns övertygande bevis på hur tamhunden skilde sig från vargen i den första stora ”genetiska flaskhalsen” för ca 10 000 år sedan. Detta var samtidigt som människor började bosätta sig mer permanent och utvecklade mer systematiskt jordbruk. Utanför städerna/byarna växte sophögarna. Här samlades vilda djur och även vargar. De vargar som tålde människorna mat som nu även baserades på spannmål, stannade kvar nära soptipparna. Dessa vargar fångades sannolikt in ibland och började tämjas. Detta för att vargarna bidrog till att skydda sina ägare och kunde uppmärksamma dem på oönskade besökare, samtidigt som de var användbara i jakt och fösning/vaktande av boskap. Man har sett att dagens tamhundar är väldigt lik vargarna  i sin genetiska kod. Men på två områden skiljer de sig tydligt. Dels i generna som styr många beteenden (neurologiska/kognitiva funktioner) och i matspjälkningen och förmåga att digerera stärkelse. Därför tror man att visa vargar blev utvalda och blev basen för våra hundar vi har idag. Dessa tålde helt enkelt ”vår” mat bättre och där ingår även stärkelse/gluten.

Vill man läsa mer om detta, så kan man exempelvis ta del av en evolutionsbiologisk forskargrupp ledd av Erik Axelsson vid Uppsala Universitet (Läs exempelvis: Axelsson, E., mfl. The genomic signature of dog domestication reveals adaptation to a starch-rich diet. Nature  495, 360–364 (21 mars 2013)). Även om detta är sant så behöver inte hundar större mängder av spannmål/gluten. Även om de kan smälta/tillgängliggöra sig det. Hundens ”naturliga” diet baseras på animaliskt protein och fett. Om hunden får för mycket spannmål riskerar den att gå upp i vikt. Om spannmålsprodukterna är blandade med en högre del fiber så riskerar hunden också att bli gasig i magen på grund av för högt fiberinnehåll. Detta kan orsaka kolik och är inte bra. En mindre mängd fibrer i kosten är bara bra för att det stimulerar tarmrörelser, men för mycket är inte bra för hunden ·

Vad skall en hund aldrig äta? För mycket fibrer. Rå kyckling/fågelkött. Vindruvor/russin, då det kan orsaka njurskador. För mycket salt mat. En dåligt balanserad calcium/fosfor kvot kan orsaka utvecklingsstörningar i skelettet hos växande hundar. För mycket morötter kan orsaka diarré. För mycket mat i förhållande till hundens ämnesomsättning och aktivitet. Detta är alltid djurägarens ansvar att se till att det blir rätt.  ·

Vad tror du är de största hoten för hundars hälsa? Hundfoder med dålig kvalité. För mycket mat, jämfört med den enskilda hundens metaboliska status och fysisk aktivitet. Vårdslös, oansvarig uppfödning. Oövervakad/illegal import av hundar över gränserna.

Vad är de vanligaste livsstilssjukdomarna hos hund? Övervikt, är utan tvekan hundars största livsstilsproblem. Detta delar de med sina djurägare. Ledsjukdomar och diabetes är också vanliga sjukdomar som ofta orsakas av/förvärras vid övervikt. Hjärtsjukdom och cancer är vanligare hos äldre hundar och något vi ser mer av, till viss del bara för att hundarna blir äldre. Men självklart blir överviktiga hundar lättare hjärtsjuka/får cirkulationsproblem. Dessutom är det visat att cancerrisken ökar vid fetma. Vi ser också en hel del mag/tarmsjukdomar på grund av felaktig/oförsiktig utfodring av våra hundar.  ·

Ser vi en epidemi i livsstilssjukdomar hos hund? Ja, tyvärr.

Vad är den enskilt viktigaste livsstilsfaktorn som orsakar försämrad hälsa hos hund? Inaktivitet och felaktig utfodring/dosering av fodret eller att blanda det med godsaker/matrester på ett obalanserat sätt.

·         Varför drabbas hundar av mer livsstilsorsakade sjukdomar idag när de är mer omhändertagna än någonsin och deras djurägare är mer hälsomedvetna än någonsin? Försöker de överkompensera och visa kärlek med extramat eller känner de skuld för att de inte har tillräckligt med tid till umgänge med sina hundar? Det är en väldigt intressant fråga med två svar.  Hundens betydelse som sällskapsdjur har ökat dramatisk de senaste årtiondena. I många undersökningar/studier jämställer djurägare sina hundar med vanliga familjemedlemmar. Med detta kommer många nya krav på samhället. Krav på att få ta med hundarna överallt i offentliga miljöer tidigare stängda för alla, utom assistanshundar. Vi ser även högre krav på hälso- och djursjukvård och sjukdomsförebyggande åtgärder. Krav på ökad kvalité, utbud och information om ingredienser I hundfoder. Jag skulle vilja hävda att allt detta i princip är positivt. Medellivslängden hos hund har ökat och även brukshundar tillåts idag gå i pension efter ett aktivt liv, med samma rätt som vilken hund (eller människa) som helst. Nackdelen med denna utveckling är att man lätt glömmer att hund och människa är helt olika arter med olika krav för att skapa optimal livskvalité utifrån givna förutsättningar.

Vad det nu innebär – för det skiftar ju även mellan olika människor, måste självklart innebära en stor variation inom hundkollektivet också. Det stora problemet är att vi inte kan fråga våra hundar! Därför måste vi gissa och anta. Vi blir bättre och bättre på detta, ju mer vi lär oss om hundars fysiologi och skaffar oss objektiva metoder att avläsa hälsa och förhoppningsvis välbefinnande. Vi utvecklar förfinade metoder att diagnosticera sjukdomar – bättre biomarkörer och bättre bilddiagnostik (datortomografi och magnetröntgen) till exempel. Vi ökar också kunskapen inom etologi (läran om djurs beteende) och förstår då bättre hundars naturliga behov och beteende när de mår bra. Då hundarna blir allt äldre, kommer fler sjukdomar som har med hög ålder att göra. Vi ser mer cancer, ledsjukdomar och hjärtproblem – till stor del bara på grund av att kroppen blir sämre på att reparera sig själv och återhämta sig efter skador. Problemet är att med en ohälsosam livsstil, både med tanke på vad hunden äter och hur mycket (lite) aktivitet den får så kan dessa sjukdomar uppstå vid en mycket lägre ålder än vad vi annars förväntar oss. Jag skulle vilja hävda att det som krävs är sunt förnuft när det gäller att ta hand om sin hund! Hunden mår inte bra på skräpmat eller godis om det ges för ofta eller i för stor mängd. Hunden kommer inte må bra om den får för mycket eller för lite mat. Hunden kommer inte hålla sig frisk om den inte aktiveras tillräckligt mycket. Om man engagerar sig i en hundklubb, brukshund, agility eller liknande så kommer du träffa andra hundägare och se många typer av hundar. Du kommer träffa hundägare med mer erfarenhet och samtidigt kommer din egen erfarenhet att växa enormt på kort tid.

Du lär dig hur man aktivera hunden på bästa sätt och samtidigt kommer du och din hund ha jättekul! Gå regelbundet till din veterinär för hälsokontroller och vaccination/avmaskning. Hundens första levnadsår är mer intensivt gällande detta, jämfört med en äldre hund. Gör du detta återkommande, gör du och din veterinär en individuell plan som passar just din hund. Veterinären ser fler hundar och problem än vad du gör. Veterinären är en objektiv partner i att uppskatta din hunds hälsa och välbefinnande.

Du ser din hund varje dag. Då kan en liten med kontinuerlig försämring bli obemärkt, tills den blivit ganska långtgående. Men konsulterar du en veterinär på regelbunden basis så upptäcks sannolikt problem i tid och det blir lättare att rätta till. Så var inte orolig för att gå till din veterinär, bara för att du är orolig att något skall upptäckas som är fel. Det är alltid bättre att upptäcka något hos din veterinär än att det går så långt att du och din omgivning ser att något är galet med din underbara hund!

·         Varför är det så dyrt att gå till veterinär? Djursjukvården är finansierad av användarna. Det finns således ingen skatt som subventionerar vården för djur. Den är dessutom momsbeskattad, så en stor del av avgiften hos veterinären är skatt. När vi går till läkaren betalar vi en blygsam egenavgift, medan sjukvården/läkaren får den största kostnaden täckt via skatt som du och jag redan betalat in på våra inkomster. Idag kräver djurägare mer av sin veterinär än någonsin tidigare. Att bygga en klinik som är anpassad till djursjukvård är mycket kostsam. Det behövs dessutom avancerad blodprovsutrustning och bilddiagnostik på klinikerna. På många djursjukhus finns tillgång till både datortomografi (CT) och magnetröntgen (MRI). Dessa investeringar kostar självklart mycket och dessa investeringar skall betalas av kunderna. Sjukvården för sällskapsdjur är – hur märkligt det än låter – kostnadseffektiv med tanke på investeringar och kostnad det är att hålla välutbildad personal tillgänglig dygnet runt på klinikerna för att kunna ta emot våra älskade husdjur närhelst de blir sjuka. Många kliniker har även särskilt utbildade specialistveterinärer. Dessa utbildningar kostar mycket pengar och tar många år i anspråk. Inget av detta bekostas med skattemedel, utan allt måste finansieras med intäkter från djursjukvården. Slutligen är kostnaderna för mediciner och förbrukningsmaterial inte försumbara och allt bidrar till den räkning djurägaren betalar.

·         Hur mycket kan det kosta att behandla sin hund för cancer? Detta beror helt på vilken tumör hunden har och vilken typ av behandling man väljer, eller som anses lämplig. Därför kan den här frågan bara besvaras genom att ge några exempel på situationer som kan uppstå. Till exempel sjukdomen malignt lymfom. Efter att ha diagnosticerat och undersökt utbredningen av sjukdomen (klinisk staging) kommer behandlingen av sjukdomen vara strikt medicinsk. Det går inte att operera malignt lymfom på ett framgångsrikt sätt, då sjukdomen i princip alltid är spridd i större delar av kroppen. De mer avancerade cellgiftsbehandlingarna vi använder idag kostar ungefär 60 000 kr under ca 4 månaders behandling Strålbehandling av exempelvis tumörer I näshålan kan kosta 50 000 kr under en månads behandling.  Kirurgi för skelettcancer kan kosta över 50 000 kr. Detta före en cellgiftsbehandling som oftast behövs om man vill att hunden skall klara sig längre än de 3 månader man i medeltal klarar sig efter bara kirurgi. Cellgiftsbehandling under 4 månader kostar ungefär 50 000 kr till. Medicinsk behandling för allvarliga mastcellstumörer med de nya tyrosinkinasreceptorhämmarna (TKI) som är registrerade för hund kostar ungefär 3000 kr per månad för en hund i Golden Retriverstorlek. Då tillkommer veterinärbesök med blodprover ett par gånger per månad under uppstart av behandlingen. Dessa kan kosta ca 4000 kr per besök. Normal rekommenderas att man minst behandlar dessa tumörer 6 månader. Man måste förstå att detta är grova uppskattningar beroende på region och land som man bor i och vilken typ av behandling man som hundägare bestämmer sig för att prova och som den veterinär man anlitar har kompetens att utföra och anser vara lämplig för just din hund.

·         Vilken är den dystraste livsstilssjukdomen hos hund? Sannolikt cancer, men kroniska ledsjukdomar kan bli kostsamma om kirurgi också blir ett alternativ. Mag/tarm sjukdomar kan också bli väldigt kostsamma, särskilt om man behöver söka hjälp akut på grund av diarré eller uttorkning.

·         Vilka hundraser är särskilt utsatta för cancer och andra sjukdomar? Detta är jättesvårt att svara på. Särskilt då det beror på vilken cancer man tänker på eller annan typ av sjukdom. Generellt kan man saga att Golden Retriever är överrepresenterade när det gäller malign lymfom, mastocytom och hemangiosarkom. Tumörsjukdomar som är vanliga, men ännu mer vanliga hos Golden. Flat coated Retrievers och Berner Sennen är vanliga när det gäller lymfom och histiocytära tumörsjukdomar. Boxer ser vi ofta med lymfom och mastocytom. Juvertumörer är vanligt hos alla äldre tikar som är okastrerade. I Sverige är det särskilt vanligt med juvertumörer hos Engelsk Springer Spaniel, Boxer och Dobermann. Storvuxna hundraser generellt är högrisk för att utveckla skelettcancer (osteosarkom). Irländsk Varghund, Schäfer, St Bernad, Rottweiler och Greyhound är vanliga raser för denna tumör.
Vissa sjukdomar är också kopplade till olika hundraser. En hjärtsjukdom – endokardos – ser vi ofta hos Cavalier King Charles Spaniel till exempel. Vissa hudsjukdomar (atopi) är vanliga hos Westie, Schäfer och Boxer.

·         Ser du en försämring av hundars mentala hälsa på grund av dålig handhavande? Jag skulle vilja saga att de allra flesta djurägare sköter sin hundar utmärkt och efter bästa förmåga! Det stora problemet är inaktivitet och stressrelaterade sjukdomar/beteende hos våra hundar. Understimulering beror på att hundarna lämnas ensamma för länge under dagarna och har inget vettigt att syssla med. Lyckligtvis ser vi fler och fler ställen som erbjuder hundägare att lämna sina hundar om de själva arbetar/är borta för länge. Detta är dock ett ökande problem och viktigt att lyfta fokus på! Vi har en bra djurskyddslag i Sverige och den talar även om hur länge hundar får lämnas ensamma.

04a17839ca2a50a26b9820436795a5eb.jpg

DOG NEWS Sveriges största hundblogg



Det här inlägget postades i Nyheter och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Intervju med veterinär Henrik Rönnberg om hundfoder

  1. Om man talar i igen sak så..
    Team Wonderboo med Henrik Rönnberg https://wonderboo.com/sv/om-oss/

    • Annie skriver:

      Jo men det är väl ingen hemlighet att han har varit med och tagit fram fodret? Det ser jag snarare som positivt att att en framstående veterinär har varit högst delaktig i sammansättningen av det foder min hund äter. Jag har bara positivt att säga om Wonderboo, min hunds krångliga mage mår väldigt mycket bättre sen jag bytte foder!

  2. Lage Bellström skriver:

    Tack Henrik Rönnberg för en bra och saklig artikel, men en lite rättelse. Det finns statligt ägda välutrustade smådjurs-kliniker som utrustas och drivs med skattemedel som många tycker istället skulle kunna gå till omsorg skola mm.

    Veterinär Lage Bellström vet-online.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s