Svartepetter – hunden på bilden har inget med inlägget att göra

En del rasklubbar skulle må bra av nytt blod, inavel och kennelblindhet främjar inte rasen, byte av samtliga i styrelsen med fem års intervall skulle kunna göra rasen nytta.

Att bli invald i styrelsen i en del rasklubbar ses av en del som ett livslångt uppdrag, som något som ett ”genetiskt arv” som man behåller hela livet. Om man jämför en rasklubb med tex ett land i världen så är det bara de mest toppstyrda länderna som styrs med järnhandske som till varje pris behåller sina ledare ”livet ut”.

Jämför man detta med hundavel så blir det ganska fort en inavel eller kennelblindhet, normalt skulle vara att personer byts ut och nytt ”blod” tillföras för att främja rasens bästa och få en hållbar avel.

Ingen person är oumbärlig – det finns alltid någon som är bättre än du själv.