Ny forskning visar att hundar följde människor över stora delar av Europa redan under istiden. Genetiska analyser av mycket gamla hundrester visar att relationen mellan människa och hund är betydligt äldre och mer komplex än man tidigare trott. Resultaten ger en ny bild av hur våra första hundar spreds tillsammans med jägar- och samlarsamhällen långt innan jordbruket uppstod.

Forskning visar att hundar levde med människor redan under istiden. Nya studier visar dessutom att dessa fornhundar inte alls liknade dagens raser, utan varierade kraftigt i både utseende och funktion.

Hundar fanns i Europa långt tidigare än forskare trott

Forskare har kartlagt arvsmassan hos både moderna och förhistoriska hundar från olika delar av Europa. Genom DNA-analyser av gamla benfynd har man kunnat visa att hundar levde tillsammans med människor över stora delar av kontinenten redan under den senaste istiden, alltså för mer än 10 000–15 000 år sedan.

Studien visar att hundar inte bara fanns på en plats, utan var spridda i flera regioner samtidigt. Det tyder på att de följde med människor när grupper flyttade över Europa och att hunden tidigt blev en viktig del av människans liv.

Flera olika hundlinjer redan i förhistorisk tid

Genetiska analyser visar också att det redan under istiden fanns flera olika typer av hundar. Det betyder att hundens utveckling inte skedde på ett enda ställe, utan att olika populationer kan ha uppstått på olika platser och senare blandats med varandra.

Forskare har identifierat flera genetiska grenar som existerade samtidigt, vilket visar att hundens historia är mer komplicerad än man tidigare trott. Vissa linjer verkar ha försvunnit medan andra har bidragit till dagens hundar.

Hundens ursprung kopplat till vargen

Alla moderna hundar härstammar från vargar, men exakt var och när tamhunden uppstod är fortfarande en fråga som forskare diskuterar. DNA-studier visar att domesticeringen kan ha skett för över 15 000–20 000 år sedan, alltså långt före jordbrukets tid.

Det verkar också som att hundar och människor spreds tillsammans, vilket tyder på att hunden tidigt hade en viktig funktion, till exempel som hjälp vid jakt, som vakthund eller som sällskap.

Hundar följde människor när Europa befolkades

När människor flyttade över Europa under och efter istiden tog de med sig sina hundar. Genetiska spår visar att hundpopulationer förändrades när olika människogrupper möttes och blandades.

Det betyder att dagens europeiska hundar har ett arv från flera olika förhistoriska populationer, och att hundens historia är nära kopplad till människans migrationer.

Viktigare för människan än man tidigare trott

Forskarna menar att det faktum att människor tog med sig hundar även under svåra förhållanden under istiden visar hur betydelsefulla de var. Att föda och ta hand om ett djur krävde resurser, vilket tyder på att hundarna hade en tydlig funktion.

De kan ha hjälpt till vid jakt, varnat för faror eller fungerat som skydd, men de kan också ha haft en social roll som följeslagare.

En av människans äldsta relationer

Hunden räknas som det första djuret som människan tämjde. Den långa gemensamma historien gör att relationen mellan människa och hund är unik jämfört med andra djurarter.

De nya genetiska studierna visar att samarbetet började mycket tidigare än man trodde och att hunden har varit en del av människans liv under en stor del av vår historia.

Källa: Stockholms universitet / MyNewsdesk
Göteborgs universitet
Forskning.se
Welt / Nature-studier om hundens genetiska historia

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA NYHETSSAJT OM HUNDAR