Bruksschäfrar var i genomsnitt mer nyfikna, mindre rädda och mer sociala mot människor än utställningsschäfrar i en ny svensk studie. Forskarna fann också genetiska samband med beteendeegenskaper. Resultaten ger ny kunskap om schäferns mentalitet och väcker frågor om hur framtidens hundavel kan utvecklas.

Forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt sambandet mellan avelsinriktning, beteende och arvsmassa hos schäfer. Studien presenteras i tidskriften Animal Genetics och uppmärksammades av universiteten den 11 november 2026.

Skillnader mellan bruksschäfer och utställningsschäfer

Forskarna identifierade två grupper i det svenska materialet: schäfrar som främst avlats för funktion och schäfrar med avel inriktad på utseende. Skillnaderna framträdde både i beteendet och på genetisk nivå.

Arbetsinriktade hundar uppvisade i genomsnitt mindre rädsla, större nyfikenhet och mer socialt beteende gentemot människor. Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet, beskriver i universitetens presentation hur aveln på arbetsglädje har satt spår i båda delarna.

Resultatet gäller gruppernas genomsnitt. Det ska inte läsas som ett omdöme om varje enskild schäfer. En grupptillhörighet är ingen fullständig beskrivning av en hunds personlighet.

Beteendedata från omkring 23 000 schäfrar

Undersökningen omfattade beteendedata från cirka 23 000 schäfrar. Hundarnas reaktioner beskrevs genom ett standardiserat test med bland annat lek, hantering av en främmande person och möten med spökliknande figurer.

Därefter undersökte forskarna arvsmassan hos 373 beteendetestade schäfrar med hjälp av blodprov. De fann genetiska områden som hade samband med bland annat nyfikenhet och lekfullhet.

Det är alltså viktigt att skilja på undersökningens två delar: det stora beteendematerialet och den mindre grupp som DNA-analyserades.

Generna ger ingen färdig beskrivning av hunden

Att forskare hittar ett genetiskt samband betyder inte att en egenskap kan förklaras av en enda gen. Universitetens presentation betonar att beteende har en komplex genetisk bakgrund.

Det finns också tidigare forskning som visar betydelsen av både genetiska och icke-genetiska faktorer. I en studie publicerad i Heredity 2019 undersöktes schäfrars beteenden med hjälp av ägarenkäter och genetiska analyser. Där framträdde en komplex bild med flera genetiska områden och varierande genetiska bidrag till olika egenskaper.

Den äldre studien är en separat undersökning. Tillsammans ger forskningen stöd för att hundens beteende behöver förstås ur flera perspektiv: arvsmassan är betydelsefull, samtidigt som miljö och erfarenheter också spelar roll.

Vad kan resultaten betyda för hundaveln?

Åke Hedhammar, professor emeritus vid SLU, lyfter fram betydelsen av att välja avelsdjur även utifrån beteende. Forskarna planerar större studier tillsammans med Försvarsmakten. På sikt hoppas de kunna förbättra underlaget för både avel och urval av arbetshundar.

Men resultaten är ännu inte ett färdigt genetiskt verktyg för att förutsäga vilka individer som blir lämpliga tjänstehundar.

För uppfödare väcker studien en praktisk fråga: hur tydligt följs de mentala egenskaper som aveln ska bevara eller utveckla? En rimlig slutsats är att dokumenterade beteenden hos föräldrar och släktingar fortsatt behöver tas på allvar. Ett framtida genetiskt hjälpmedel behöver dessutom visa att det fungerar i praktiken innan det kan användas som beslutsunderlag.

Vad betyder forskningen för den som vill köpa schäfer?

Dognews tolkning är att studien ger ytterligare anledning att diskutera avelsmål med uppfödaren. Den blivande hundägaren kan exempelvis fråga vilka egenskaper som prioriteras och hur mentaliteten följs upp i släkten.

Det är däremot för långtgående att använda resultaten som en rangordning av vilka schäfrar som passar bäst i alla hem. Studien besvarar inte vilken enskild hund som passar en viss familj. Den frågan kräver en bredare bedömning av hunden och det liv den ska leva.

Kopplingar till forskning om människans beteende

Några av de gener som forskarna uppmärksammat har tidigare kopplats till ängslighet hos människor. Forskarna ser därför möjligheter att hundstudier på sikt kan bidra till kunskap även om mänskligt beteende.

Det innebär inte att en hunds reaktioner kan likställas med en mänsklig diagnos.

Vanliga frågor om schäferns mentalitet och gener

Är bruksschäfrar alltid orädda?

Nej. Forskningen beskriver genomsnittliga skillnader mellan grupper, inte en garanti för individens beteende.

Kan ett DNA-prov ersätta en bedömning av hundens mentalitet?

Den nya studien ger inget stöd för att ersätta beteendebedömningar med ett färdigt gentest.

Påverkar miljön också hundens beteende?

Ja. Tidigare schäferforskning beskriver beteende som komplexa egenskaper som påverkas av både genetiska och icke-genetiska faktorer.

Källa: SLU: Nyfikenhet och oräddhet syns i schäferns gener, 11 november 2026

OnlyGoodDog Probiotika för hundar

Vill ditt företag synas på Dognews?
Annonsering och samarbeten: dognews@hotmail.se

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA NYHETSSAJT OM HUNDAR