EU har antagit sin första gemensamma förordning om hundars och katters välfärd och spårbarhet. Sverige har redan lagkrav på märkning och registrering, men de nya reglerna medför ändå flera förändringar. Veterinärer får en tydligare roll, djuren ska kunna spåras mellan medlemsländer och försäljning på nätet blir lättare att kontrollera.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1818 publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 10 augusti 2026. Förordningen innehåller gemensamma minimikrav för uppfödning, hållande, försäljning, identifiering och registrering av hundar och katter inom EU.

Bakgrunden är bland annat den omfattande illegala handeln med sällskapsdjur. Hundar och katter säljs över nationsgränserna, ofta genom annonser på nätet, samtidigt som medlemsländernas regler och register hittills har sett olika ut. Bristande spårbarhet har gjort det möjligt för oseriösa aktörer att dölja djurens ursprung och utge sig för att vara privatpersoner.

Förordningen ska därför både stärka djurskyddet och göra det svårare att bedriva olaglig eller vilseledande handel med hundar och katter.

Sverige uppfyller redan många av EU:s krav

För svenska hund- och kattägare är kravet på id-märkning och registrering inte nytt.

Alla hundar i Sverige ska vara märkta och registrerade i Jordbruksverkets centrala hundregister. Hunden ska enligt dagens svenska regler märkas och registreras innan den har blivit fyra månader gammal.

Sedan den 1 januari 2023 gäller ett motsvarande lagkrav för katter. Även katter ska normalt vara id-märkta och registrerade hos Jordbruksverket före fyra månaders ålder. Katter som är födda före den 1 januari 2008 är undantagna från det svenska kravet.

Registrering hos exempelvis Svenska Kennelklubben, SVERAK eller något annat frivilligt register ersätter inte registreringen hos Jordbruksverket.

Sverige har dessutom redan omfattande djurskyddsregler för uppfödning, hållande och skötsel av hundar och katter. EU-förordningen fastställer emellertid bara en miniminivå. Medlemsländerna får behålla eller införa strängare nationella bestämmelser, så länge de inte strider mot EU-reglerna eller hindrar den inre marknaden.

Id-märkning ska ske tidigare än i Sverige

En skillnad jämfört med dagens svenska system gäller åldersgränsen för märkning.

Enligt EU-förordningen ska hundar och katter som omfattas av bestämmelserna märkas med mikrochip senast tre månader efter födelsen. Märkningen ska alltid vara gjord innan djuret säljs, överlåts eller på annat sätt släpps ut på marknaden.

Det innebär en månads tidigare tidsgräns än den som för närvarande gäller generellt i Sverige, där hundar och katter ska vara märkta och registrerade innan fyra månaders ålder.

Mikrochippet ska innehålla ett individuellt identifikationsnummer, uppfylla fastställda tekniska standarder och vara möjligt att läsa med kompatibel utrustning. Om ett chip slutar fungera eller inte längre kan avläsas ska djuret märkas på nytt och uppgifterna uppdateras.

Förordningen utgår från att märkningen utförs av en veterinär, men medlemsländerna kan under vissa förutsättningar tillåta att även andra utbildade och godkända personer utför ingreppet. I Sverige får mikrochip redan i dag sättas in av veterinärer och personer som har genomgått godkänd utbildning i id-märkning.

Veterinären får ansvar för den första registreringen

En av de tydligaste förändringarna är att veterinären får en direkt roll i registreringen av det id-märkta djuret.

Den första registreringen i den nationella databasen ska enligt huvudregeln genomföras av en veterinär senast två arbetsdagar efter märkningen. Förordningen ger dock medlemsländerna möjlighet att under vissa villkor låta andra behöriga personer utföra registreringen.

I Sverige är det i dag hund- eller kattägaren som ansvarar för att registrera djuret hos Jordbruksverket. Hur det svenska systemet slutligen kommer att anpassas är därför ännu inte helt klarlagt. Kompletterande regler och praktiska lösningar behöver tas fram innan bestämmelserna börjar tillämpas fullt ut.

Registreringen ska bland annat innehålla uppgifter om:

• djurets mikrochipnummer
• djurets art, kön och födelsedatum
• signalement och andra identifierande uppgifter
• den registrerade ägaren eller ansvariga personen
• den anläggning där djuret hålls, när det är aktuellt.

Även ägarbyten och andra överlåtelser ska föras in i registret. Den som säljer eller överlåter ett djur ska se till att den nya ägaren eller ansvariga personen registreras inom två veckor. När en hund eller katt dör ska även dödsfallet anmälas.

Hundar och katter ska kunna spåras över nationsgränserna

Medlemsländerna ska ha nationella databaser som kan kommunicera med varandra. Uppgifter om en hund eller katt ska därmed kunna kontrolleras även när djuret kommer från ett annat EU-land.

Det betyder inte nödvändigtvis att samtliga uppgifter samlas i ett enda stort europeiskt djurregister. Tanken är i stället att de nationella registren ska bli driftskompatibla och kunna utbyta relevant information.

För myndigheter, veterinärer och andra behöriga aktörer blir det lättare att kontrollera:

• var djuret kommer ifrån
• om mikrochipet är giltigt
• om djuret är korrekt registrerat
• vem som äger eller ansvarar för djuret
• om uppgifterna i en annons stämmer
• om djuret har importerats eller överlåtits på rätt sätt.

Ökad spårbarhet kan också göra det enklare att återförena upphittade hundar och katter med deras ägare. Framför allt ska systemet motverka illegal import, smuggling, falska dokument och handel där kommersiella försäljare försöker framstå som privatpersoner.

Nya krav vid annonsering och försäljning på nätet

En stor del av handeln med hundar och katter sker numera genom annonssidor, sociala medier och andra digitala plattformar. EU-förordningen innehåller därför särskilda bestämmelser för annonser på nätet.

När en hund eller katt annonseras ska det finnas uppgifter som gör det möjligt för en presumtiv köpare att kontrollera att djuret är identifierat och registrerat. Ett digitalt verifieringssystem ska göra det möjligt att kontrollera informationen mot de nationella registren.

Nätplattformar som förmedlar annonser får därmed en viktig roll i det förebyggande arbetet mot olaglig djurhandel.

Reglerna ska göra det svårare att:

• sälja valpar och kattungar med falsk identitet
• använda påhittade eller kopierade chipnummer
• dölja djurets verkliga ursprungsland
• sälja djur som inte är korrekt registrerade
• publicera vilseledande annonser
• bedriva omfattande handel under täckmantel av enstaka privatförsäljningar.

Den som köper en hund eller katt ska dessutom få information om djurets behov när det gäller utfodring, skötsel, hälsa, motion, social kontakt och lämplig miljö.

Gemensamma djurskyddskrav för uppfödare och andra verksamheter

Förordningen inför harmoniserade minimiregler för verksamheter som föder upp, håller, säljer eller tar hand om hundar och katter. Det kan bland annat handla om uppfödningsanläggningar, försäljningsverksamheter, djurhem och vissa jourhem.

Kraven omfattar bland annat:

• tillgång till lämpligt foder och rent vatten
• tillräckligt stora, säkra och rena utrymmen
• lämplig temperatur, ventilation och belysning
• möjlighet till rörelse och naturliga beteenden
• social kontakt med människor och andra djur
• förebyggande hälsovård
• tillsyn av sjuka eller skadade djur
• dokumentation och kontroll av verksamheten
• tillräckligt många kunniga djurskötare.

Djuren ska inte bara skyddas från sjukdom, smärta och lidande. Miljön ska även ge dem möjlighet att uppleva trygghet och positiva sociala kontakter.

Krav på utbildning och veterinärbesök

I större uppfödningsverksamheter, större djurhem och försäljningsanläggningar ska personalen ha de kunskaper och praktiska färdigheter som behövs för att sköta djuren på ett korrekt sätt.

Minst en djurskötare ska i de verksamheter som omfattas ha genomgått godkänd utbildning. EU-kommissionen ska ta fram mer detaljerade bestämmelser om utbildningens innehåll och hur kompetensen ska dokumenteras.

Vissa verksamheter ska även få återkommande rådgivande besök av veterinär. Veterinärens uppgift blir bland annat att upptäcka risker för djurens hälsa och välfärd samt föreslå förbättringar. Resultat och genomförda åtgärder ska dokumenteras och sparas.

Veterinärkåren får därmed en central funktion i flera delar av det nya systemet – från förebyggande djurhälsa och välfärdskontroller till märkning, registrering och spårbarhet.

Strängare regler för avel med hundar och katter

EU-förordningen innehåller även gemensamma krav för avel. Uppfödare ska arbeta för att minska risken för att avkommorna föds med ärftliga egenskaper som orsakar sjukdom, funktionsnedsättning eller annat lidande.

Djur med kraftigt överdrivna fysiska egenskaper ska inte användas i avel om egenskaperna innebär en hög risk för skadliga konsekvenser för djuret eller dess avkommor. En veterinär eller annan kvalificerad person kan behöva bedöma djuret före avel.

Förordningen förbjuder också vissa nära släktskapskombinationer, bland annat parning mellan:

• förälder och avkomma
• helsyskon eller halvsyskon
• mor- eller farförälder och barnbarn.

Undantag kan bli möjliga för vissa lokala raser med en mycket begränsad genetisk population, men då krävs ett särskilt godkännande från ansvarig myndighet.

För större uppfödningsverksamheter införs dessutom regler om tikars och honkatters ålder, hälsotillstånd och tidigare förlossningar. Enligt förordningen ska en tik eller honkatt inte fortsätta användas i avel efter två kejsarsnitt.

Alla detaljer är ännu inte fastställda. EU-kommissionen ska ta fram kompletterande bestämmelser om bland annat skadliga genetiska anlag och överdrivna exteriöra egenskaper.

Reglerna införs stegvis under många år

Förordningen träder formellt i kraft 20 dagar efter publiceringen, alltså den 31 augusti 2026. De första huvudbestämmelserna ska börja tillämpas den 31 augusti 2028, men flera krav har betydligt längre övergångstider.

Reglerna om identifiering och registrering ska enligt tidsplanen börja tillämpas:

• den 31 augusti 2030 för uppfödare och andra som säljer, överlåter eller marknadsför hundar och katter
• den 31 augusti 2036 för samtliga hundägare inom EU
• den 31 augusti 2041 för samtliga kattägare inom EU.

I Sverige finns dock redan nationella krav som gäller långt tidigare. Svenska hund- och kattägare ska därför fortsätta följa dagens regler och inte invänta EU:s övergångstider.

Andra delar, exempelvis krav på djurhållning, utbildning, godkännande av vissa uppfödningsverksamheter och digital kontroll av nätannonser, börjar också tillämpas vid olika tidpunkter.

Vad betyder reglerna för svenska hund- och kattägare?

För den svenska privatpersonen blir förändringen sannolikt mindre än i många andra EU-länder, eftersom Sverige redan har obligatorisk märkning och registrering av både hundar och katter.

De största förändringarna kan i stället bli:

• att märkning ska ske senast vid tre månaders ålder
• att veterinärer eller andra behöriga personer får en direkt roll vid den första registreringen
• att uppgifter ska kunna kontrolleras över nationsgränser
• att ägarbyten och dödsfall får tydligare gemensamma tidsramar
• att annonser på nätet ska innehålla verifierbara uppgifter
• att uppfödare och andra verksamheter möter gemensamma EU-krav
• att kontrollen av import och gränsöverskridande handel skärps.

Det återstår att se exakt hur Sverige väljer att anpassa Jordbruksverkets register, vilka nationella undantag som används och om vissa av de svenska reglerna behålls i sin nuvarande eller strängare form.

Klart är däremot att hundar och katter i framtiden ska bli betydligt svårare att sälja anonymt eller med ett oklart ursprung inom EU.

Källor: EU-förordning 2026/1818 i svensk fulltext, EU-kommissionen om de nya reglerna, FVE och FECAVA:s informationsbroschyr, Jordbruksverket – märkning och registrering av hundar samt Jordbruksverket – märkning och registrering av katter.

Vill ditt företag synas på Dognews?
Annonsering och samarbeten: dognews@hotmail.se

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA NYHETSSAJT OM HUNDAR