Allt fler hundar och katter tycks behöva ett nytt hem. I en undersökning bland svenska uppfödare svarar drygt hälften att omplaceringarna har blivit vanligare under de senaste åren. Den främsta förklaringen är inte höga kostnader, utan att köparen har underskattat hur mycket tid och ansvar ett djur faktiskt kräver.

Att välkomna en hund i familjen är för många början på ett efterlängtat liv tillsammans. Men när vardagen förändras, arbetstiden ökar eller ansvaret visar sig vara större än väntat kan situationen bli svår. Nu vittnar svenska uppfödare om att fler hundar och katter behöver lämna sina första hem. Läs också Allt fler hundar behöver nya hem – omplacering har blivit en växande utmaning

I rapporten Djurägandet 2026 från Sveland Djurförsäkringar har 278 uppfödare svarat på frågor om utvecklingen inom svenskt djurägande. Av dem uppger 52 procent att omplaceringar har blivit vanligare under senare år. 27 procent är osäkra på om det skett någon förändring, medan 21 procent inte upplever någon ökning. Läs också Larmet från djurhemmet: Friska hundar riskerar avlivning – får återkommande samtal från veterinärkliniker

Resultatet ger en tydlig signal: många människor vill ha hund, men alla är inte tillräckligt förberedda på hur livet med hund påverkar dygnets alla timmar – under många år framåt.

Tidsbrist vanligaste orsaken när hundar behöver omplaceras

Det är lätt att tro att stigande priser, veterinärkostnader och ett pressat ekonomiskt läge är den främsta anledningen till att hundar lämnas vidare. Uppfödarnas svar visar dock en annan bild.

Endast 5 procent anger ekonomiska problem som den vanligaste orsaken. I stället svarar 40 procent att köparen har underskattat tidsåtgången eller det ansvar som följer med ett djur.

Ytterligare 37 procent pekar på förändringar i ägarens liv, exempelvis en separation, ett nytt arbete eller en flytt. Sjukdom, allergi och andra oväntade personliga omständigheter anges av 10 procent. Problem med djurets hälsa eller beteende hamnar längst ned i sammanställningen med 2 procent.

De vanligaste orsakerna till omplacering enligt uppfödarna

• 40 procent: Ägaren har underskattat behovet av tid eller ansvar.
• 37 procent: Ägarens livssituation har förändrats, exempelvis genom separation, flytt eller nytt arbete.
• 10 procent: Oväntade personliga omständigheter, såsom sjukdom eller allergi.
• 6 procent: Andra orsaker.
• 5 procent: Ekonomiska skäl.
• 2 procent: Problem med djurets hälsa eller beteende.

Hundköp under pandemin möter en ny vardag

En möjlig förklaring till utvecklingen är de stora förändringar som skett sedan pandemiåren. Under en period arbetade många hemifrån och hade mer tid i bostaden. Förutsättningarna kunde då verka idealiska för att skaffa valp eller kattunge.

När arbetsplatserna öppnade igen förändrades livet. Pendling, längre dagar utanför hemmet och fler aktiviteter gjorde det svårare för vissa djurägare att få ihop omsorg, motion, träning och sällskap.

En hund anpassar sig inte automatiskt till en ny livssituation bara för att ägarens schema förändras. Den behöver fortfarande rastas, aktiveras, tränas och få social närhet. För en valp eller en hund med stort aktivitetsbehov kan långa dagar ensam bli särskilt problematiska.

Svelands vd Linda Kreutz framhåller i rapportunderlaget att många djur skaffades när det var självklart att tillbringa mycket tid hemma. När vardagen senare förändrades blev det svårare för en del ägare att få livspusslet att fungera.

Omplacering påverkar hunden – även när det nya hemmet är bra

En omplacering kan vara den mest ansvarsfulla lösningen när ägaren inte längre kan ge hunden det liv den behöver. Att söka ett nytt, väl lämpat hem är bättre än att låta hunden leva kvar i en ohållbar situation.

Samtidigt är ett byte av hem en stor förändring för hunden. Vardagsrutiner, människor, dofter och miljö försvinner på en gång. Vissa hundar anpassar sig snabbt, medan andra kan bli oroliga, nedstämda eller stressade och behöver lång tid för att känna trygghet igen.

Hur hunden reagerar påverkas bland annat av ålder, personlighet, tidigare erfarenheter och hur väl övergången planeras. En lugn introduktion, tydliga rutiner och fullständig information om hundens hälsa och beteende kan göra flytten betydligt lättare.

Omplacering ska därför inte beskrivas som ett misslyckande i alla situationer. Ibland inträffar sjukdom, dödsfall eller andra händelser som ingen kunnat förutse. Men undersökningen visar samtidigt att många omplaceringar sannolikt skulle kunna förebyggas genom bättre kunskap och mer realistiska förväntningar före köpet.

Uppfödare får ta ett större ansvar för att hitta nya hem

När en hund inte längre kan bo kvar vänder sig många ägare till uppfödaren. En seriös uppfödare känner rasen, hundens bakgrund och ofta även den enskilda individens behov. Uppfödaren kan därför bli en viktig länk mellan det tidigare och det nya hemmet.

Men när fler hundar behöver omplaceras förändras också uppfödarens arbete. Uppgiften slutar inte vid leveransen av valpen. I allt större utsträckning behöver uppfödare ge stöd till köpare, bedöma nya hem och ibland själva ta tillbaka vuxna hundar med kort varsel.

Det kräver tid, kunskap och ibland stora praktiska resurser. För den enskilda uppfödaren kan det vara svårt att samtidigt ta hand om de egna hundarna, planera sin uppfödning och hjälpa tidigare valpköpare i kris.

Rätt hund måste passa ägarens verkliga vardag

Stefan Mattsson, som driver Krokasmedens kennel i Ale kommun och föder upp belgisk vallhund/malinois och tysk schäferhund, beskriver i rapportunderlaget hundar som kräver mycket tid och engagemang. Många av hans valpar går vidare till tävling eller tjänst.

Han upplever inte själv att antalet omplaceringar ökat, men delar bilden att bristande insikt om hundens behov och förändrade levnadsförhållanden ofta ligger bakom när en hund måste byta hem. Hans råd är att hundkunskapen generellt behöver stärkas och att blivande köpare måste undersöka om rasens egenskaper verkligen passar deras liv.

Det räcker alltså inte att välja hund efter utseende, storlek eller en bild av hur rasen verkar på sociala medier. Olika raser är utvecklade för olika uppgifter och kan skilja sig mycket åt när det gäller aktivitetsnivå, jaktlust, vakt, ljudlighet, pälsvård och behov av mental stimulans.

Den som överväger en blandrashund behöver läsa på om samtliga raser i kombinationen. Det går inte att på förhand veta exakt vilka egenskaper hunden kommer att ärva, och en blandning av flera aktiva raser blir inte automatiskt enklare än en renrasig hund.

Frågor att ställa innan du köper hund

Ett genomtänkt beslut minskar risken för att hunden senare behöver omplaceras. Innan köpet bör hela familjen vara överens och ärligt granska hur vardagen ser ut – inte bara under semestern eller de första valpmånaderna.

Fundera särskilt över följande:

• Hur många timmar om dagen kommer hunden att vara ensam när vardagen är som mest krävande?
• Vem rastar och tar hand om hunden vid arbete, sjukdom eller resor?
• Finns tid för daglig motion, träning, pälsvård och mental aktivering?
• Passar rasens egenskaper, aktivitetsnivå och storlek familjens liv?
• Klarar ekonomin foder, försäkring, utrustning, hundpassning och oväntad veterinärvård?
• Vad händer om familjen separerar, byter arbete eller måste flytta?
• Finns en plan för hundens hela liv, som ofta sträcker sig över 10–15 år?

God kontakt med uppfödaren kan förebygga problem

En ansvarsfull uppfödare vill veta hur valpen kommer att leva och ställer ofta många frågor till köparen. Det är inte ett tecken på misstänksamhet, utan en del av arbetet med att hitta rätt hem till rätt hund.

Köparen bör i sin tur fråga om rasens mentalitet, hälsa, motionsbehov, pälsvård och vanliga utmaningar. Be gärna om konkreta exempel på hur en normal vardag kan se ut med rasen som vuxen – inte enbart under den charmiga valptiden.

Det är också viktigt att kontakta uppfödaren tidigt om problem uppstår. Svårigheter med ensamhet, stress, rädsla eller vardagslydnad blir sällan enklare av att man väntar. Med stöd från uppfödare, hundinstruktör, beteendeutredare eller veterinär kan situationen ibland lösas innan en omplacering blir nödvändig.

Ett hundköp är ett långsiktigt löfte

Undersökningen visar att kärlek till djur inte alltid räcker. Ett hållbart hundägande kräver tid, kunskap, planering och beredskap för att livet kan förändras.

De flesta som skaffar hund gör det med avsikten att ge den ett tryggt hem för resten av livet. Men när 52 procent av de tillfrågade uppfödarna upplever att omplaceringarna har ökat finns det anledning att ta utvecklingen på allvar.

Bättre matchning mellan hund och ägare, ärligare förväntningar och mer kunskap före köpet kan förebygga många svåra situationer. Det gynnar både hundarna, deras familjer och de uppfödare som i dag allt oftare får hjälpa till när ett hundägande inte blev som det var tänkt.

Fakta om undersökningen

Uppgifterna kommer från Sveland Djurförsäkringars rapport Djurägandet 2026. Enkäten genomfördes i september 2025 bland företagets kunder med uppfödarförsäkring för hund eller katt. Totalt deltog 278 svenska uppfödare. Rapporten, som publicerades i mars 2026, behandlar djurägarnas ekonomiska och praktiska förutsättningar samt utvecklingen inom svensk djursjukvård.

Vill ditt företag synas på Dognews?
Annonsering och samarbeten: dognews@hotmail.se

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA NYHETSSAJT OM HUNDAR