40 år efter kärnkraftsolyckan lever fortfarande hundar i området kring Tjernobyl. Forskare har upptäckt tydliga genetiska skillnader mellan hundgrupper som lever bara omkring 16 kilometer från varandra. Nu ger nya analyser ledtrådar till hur skillnaderna kan ha uppstått – men forskningen visar inte att hundarna är immuna mot strålning.

Hundarna i Tjernobyl har blivit en ovanlig ingång till en stor forskningsfråga: Vad händer med djurpopulationer som lever i en förorenad miljö under många generationer? Studierna undersöker både hundarnas släktskap och möjliga biologiska förklaringar till deras genetiska särdrag. Läs också Mysteriet med de blå hundarna vid Tjernobyl – nu pekar experter på en oväntad förklaring

Hundarna som blev kvar efter katastrofen

När kärnkraftsolyckan inträffade 1986 evakuerades människor från området. Hundarna som lever där i dag tros till stor del härstamma från sällskapshundar som lämnades kvar och överlevde. Läs också 40 år efter Tjernobylkatastrofen: De överlevande hundarna och deras berättelse

Det handlar alltså om många generationer av hundar, inte om samma individer som fanns vid olyckan. En vetenskaplig opinionsartikel publicerad i tidskriften Animals i september 2026 beskriver hur flera hundra hundar fortfarande lever i den förorenade zonen.

Hundarna är inte heller helt avskurna från människor. Sedan 2017 har ett veterinärprogram, i samarbete med ukrainska myndigheter, arbetat med kastrering och vaccination. Det är en viktig del av berättelsen: hundarnas liv i området omfattar både miljöpåverkan och mänskliga insatser.

DNA från 302 hundar gav en första kartläggning

I en studie publicerad i Science Advances 2023 undersökte forskarna den genetiska strukturen hos 302 hundar från tre populationer. Hundarna levde vid kärnkraftverket och i områden mellan 15 och 45 kilometer från olycksplatsen.

Genom att jämföra deras genetiska profiler med hundar från andra delar av världen kunde forskarna kartlägga släktskap och skillnader mellan grupperna. Hundarna vid kraftverket skilde sig genetiskt från hundarna i staden Tjernobyl.

Studien blev ett underlag för fortsatt forskning. Att identifiera vilka hundar som är nära släkt är avgörande när forskare senare ska försöka skilja effekter av gemensamt ursprung från möjliga effekter av miljön.

Bara 16 kilometer mellan genetiskt skilda hundgrupper

En annan originalstudie från 2023, publicerad i Canine Medicine and Genetics, undersökte hundpopulationerna vid kraftverket och i staden Tjernobyl närmare.

Trots det korta avståndet fann forskarna ett begränsat genetiskt utbyte mellan grupperna och tydliga skillnader i deras arvsmassa. Analysen identifierade 391 genetiska positioner som stack ut. I anslutning till dessa pekade forskarna ut 52 kandidatgener med funktioner som kunde vara relevanta för exponering i den förorenade miljön.

Bland funktionerna fanns DNA-reparation, reglering av cellcykeln och immunförsvar. Det gjorde områdena intressanta för vidare undersökningar. Fynden visade däremot inte i sig att hundarna hade fått ett fungerande skydd mot strålning.

Forskarna hittade inget stöd för ökad mutationstakt

En uppföljande studie i PLOS ONE, publicerad den 27 december 2024, prövade om en ökad ansamling av mutationer kunde förklara skillnaderna.

Forskarna undersökte flera nivåer av genetisk variation, från kromosomernas uppbyggnad till mindre delar av DNA. Resultaten gav inget stöd för att hundarna vid kraftverket hade en förhöjd mutationstakt som drev skillnaderna mellan populationerna.

Det är en avgränsad slutsats. Studien visar inte att strålning är ofarlig eller att hundarna saknar hälsoproblem. Den undersökte en möjlig förklaring till den genetiska uppdelningen och fann inte stöd för den i analyserna. PLOS One

Ny studie 2026 ger ledtrådar om naturligt urval

I en ny originalstudie i tidskriften Genes 2026 undersökte forskarna om skillnaderna i stället kunde vara förenliga med riktat naturligt urval. Analyserna tog bland annat hänsyn till populationernas storlek och jämförde dem med andra hundgrupper.

Forskarna fann genetiska mönster som är förenliga med urval. Berörda gener hade kopplingar till bland annat DNA-reparation, cellers överlevnad, immunförsvar och cancerrelaterade biologiska processer.

Slutsatsen är försiktig: fynden kan vara kopplade till miljöförhållandena, men de fastställer inte vilken enskild påverkan som har orsakat mönstren. Områdets föroreningar omfattar både radioaktiva ämnen, tungmetaller och andra miljögifter.

Vad innebär naturligt urval för hundarna?

North Carolina State University beskrev resultaten i ett forskningsmeddelande den 28 oktober 2026. Där förklarar forskarna att en möjlig mekanism är att hundar med redan befintliga genetiska egenskaper hade bättre förutsättningar att överleva och få avkomma.

Det skiljer sig från att nya mutationer först skulle ha skapat egenskaperna på plats. Genvarianter som redan finns i en grupp kan bli vanligare om bärare av dem får fler överlevande avkommor.

Forskarna jämförde också hundarna med en isolerad hundpopulation på Galápagosöarna för att undersöka hur mycket geografisk isolering kan förklara. Resultaten talade för att isolering och slumpmässiga förändringar inte ensamma gav en tillräcklig förklaring. Forskarna betonar samtidigt att mönster som antyder urval behöver följas upp.

Överlevande hundar är inte bevis för en ofarlig miljö

Att hundar finns kvar i Tjernobyl väcker starka känslor. Men deras överlevnad kan inte ensam besvara frågor om sjukdomar, livslängd eller vad som hänt med individer som inte överlevt.

Opinionsartikeln i Animals efterlyser därför en bredare vetenskaplig utvärdering, bland annat av hur gener regleras och uttrycks. Författarna framhåller att hundarna kan vara värdefulla för studier av långvarig exponering för flera miljöfaktorer, samtidigt som deras välfärd måste ingå i arbetet.

Hundarna i Tjernobyl bär på viktiga ledtrådar. För att förstå vad deras DNA faktiskt berättar behövs både genetiska analyser och kunskap om deras hälsa och livsmiljö.

Originalkällor

• Spatola med flera, 2023, Science Advances: The dogs of Chernobyl: Demographic insights into populations inhabiting the nuclear exclusion zone.
• Dillon med flera, 2023, Canine Medicine and Genetics: Population dynamics and genome-wide selection scan for dogs in Chernobyl.
• Dillon med flera, 2024, PLOS ONE: Is increased mutation driving genetic diversity in dogs within the Chornobyl exclusion zone?.
• Dillon med flera, 2026, Genes: Evidence of Selective Response in the Free-Breeding Dog Population in Chornobyl.
• Tuech med flera, 2026, Animals, opinionsartikel: The Chornobyl Dogs: Why Scientific Evaluation Must Accompany Population Management.
• North Carolina State University, 28 oktober 2026: Forskningsmeddelande om den nya studien.

OnlyGoodDog Probiotika för hundar

Vill ditt företag synas på Dognews?
Annonsering och samarbeten: dognews@hotmail.se

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA NYHETSSAJT OM HUNDAR