I en ny omfattande rapport analyserat utvecklingen inom svensk djursjukvård – och siffrorna är tydliga. Kostnaden per veterinärbesök har ökat dramatiskt de senaste fem åren, betydligt snabbare än antalet besök.

Samtidigt visar en undersökning från Verian att 9 av 10 svenskar betraktar sina hundar och katter som fullvärdiga familjemedlemmar. Kombinationen av stark känslomässig koppling och ökande priser skapar en pressad situation för många djurägare.

Läs mer: Ny rapport: Veterinärpriserna skenar i Sverige – kostnaden för hund och katt har ökat kraftigt

Här är vad den nya rapporten visar.

Veterinärbesök har blivit betydligt dyrare

Mellan 2020 och 2025 har kostnaden per vårdtillfälle ökat kraftigt:

• Hund: +51 % högre kostnad per besök
• Katt: +79 % högre kostnad per besök
• Häst: +14 % högre kostnad per besök

Antalet veterinärbesök har också stigit – men inte i samma takt som priserna:

• Hund: +27 % fler besök
• Katt: +43 % fler besök
• Häst: +1 % fler besök

Det innebär att det inte enbart är fler besök som driver kostnadsökningen – varje enskilt vårdtillfälle har blivit betydligt dyrare.

Brist på pristransparens inom veterinärvården

Utvecklingen ligger i linje med den granskning som Konkurrensverket genomfört, där myndigheten pekar på att det är svårt för djurägare att i förväg förstå och jämföra priser inom djursjukvården.

Många upplever att det saknas tydliga prislistor och att slutkostnaden ofta blir högre än väntat – särskilt vid akuta besök.

Enligt Svelands vd Linda Kreutz är det inte rimligt att hela kostnadsökningen kan förklaras av medicinsk utveckling eller att djurägare söker vård oftare. Hon menar att branschen behöver arbeta mer aktivt med hållbar prissättning och bättre öppenhet.

Dyraste diagnoserna för hund och katt

Rapporten visar att de högsta medelkostnaderna per vårdtillfälle ofta rör akuta situationer.

Hund – högsta medelkostnader

• Främmande kropp i mage/tarm: ca 43 000 kr
• Livmoderinflammation (pyometra): ca 37 000 kr
• Förlossningskomplikation (dystoki): ca 36 000 kr

Katt – högsta medelkostnader

• Främmande kropp i mage/tarm: ca 39 000 kr
• Urinstopp: ca 35 000 kr
• Förlossningskomplikation (dystoki): ca 33 000 kr

För häst toppar kolik, sårskador och hältor listan över dyra diagnoser.

De extrema “skräcknotorna”

I vissa fall handlar det om sexsiffriga belopp.

Hund – högsta registrerade kostnader

• Traumatisk leverruptur: 205 000 kr
• Lungkollaps: 181 000 kr
• Hjärtklaffinfektion: 174 000 kr

Katt – högsta registrerade kostnader

• Infektion i brösthålan: 180 000 kr
• Njurinflammation: 151 000 kr
• Låga blodplättar: 137 000 kr

Häst

• Fölsepsis: 254 000 kr
• Senruptur: 249 000 kr
• Kirurgisk kolik: 248 000 kr

Det är belopp som kan få stora ekonomiska konsekvenser – även för försäkrade djurägare beroende på självrisk och ersättningstak.

Oro driver fler veterinärbesök

I rapporten har 4 500 djurägare fått beskriva sitt beteende. Många uppger att de söker vård även vid lindriga symtom – av rädsla för att missa något allvarligt.

Uttrycket “hellre en gång för mycket än en gång för lite” sammanfattar inställningen väl.

Paradoxalt nog kan detta beteende bidra till den totala kostnadsutvecklingen. När vården upplevs som den enda trygga rådgivningsvägen ökar trycket på klinikerna – vilket i sin tur påverkar prisnivåerna.

Samtidigt visar rapporten att rådgivning faktiskt kan minska onödiga besök:

• 87 % uppger att de undvikit onödiga kostnader tack vare rådgivning
• 45 % har kunnat vårda sitt djur hemma efter professionell vägledning

Så mycket kostar ett djur per år

Djurägarna själva uppskattar den årliga kostnaden till:

• Hund: cirka 19 000 kr
• Katt: cirka 12 000 kr
• Häst: cirka 73 000 kr

I dessa summor ingår foder, försäkring, vaccinationer, utrustning och löpande vård.

Fler omplaceringar – men inte främst av ekonomiska skäl

Rapporten visar även en ökning av omplaceringar. Enligt uppfödare uppger 52 % att de ser fler omplaceringar idag.

Men endast 5 % uppges bero direkt på ekonomi.

Den största orsaken (40 %) är istället att ägare underskattat tidsåtgången och ansvaret som djurägandet innebär.

Det är en viktig påminnelse: kostnaden är en del av ansvaret – men tid, engagemang och långsiktighet väger minst lika tungt.

Vad betyder detta för svenska djurägare?

Vi står inför en tydlig förändring i svensk djursjukvård:

• Kraftigt ökade veterinärpriser
• Fler vårdbesök
• Starkare känslomässig koppling till våra djur
• Ökad efterfrågan på rådgivning och trygghet

Frågan är hur branschen ska balansera medicinsk utveckling, lönsamhet och tillgänglighet – utan att djurägare tvingas välja mellan ekonomi och djurets hälsa.

Transparens, förebyggande vård och tydligare prisinformation kommer sannolikt bli avgörande framöver.

Fakta om rapporten

Rapporten Djurägandet 2026 bygger på:

• Analys av skadedata 2020–2025
• Kundundersökning med 4 500 respondenter
• Uppfödarundersökning med 278 deltagare
• Riksrepresentativ webbenkät (1 016 intervjuer) genomförd 19–22 januari 2026

För fler analyser om djurägande, försäkring och utvecklingen inom svensk djursjukvård – följ oss på Dognews.se där vi fortsätter granska frågor som påverkar svenska hund- och kattägare varje dag.

Källa: Sveland pressmeddelande

#veterinärbesök #djursjukvård #hundägare #kattägare

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA HUNDBLOGG