Antalet hundar som avlivades efter att ha kommit till Hundstallet ökade kraftigt under förra året. Totalt avlivades 291 hundar – dubbelt så många som året innan. Bakom siffrorna finns hundar som kommer in svårt sjuka eller skadade, men också problem som enligt Hundstallet kan kopplas till ekonomi, sena veterinärbesök och brister i aveln.

Hundstallet slår larm om en utveckling som visar hur utsatta många hundar i Sverige har blivit. Under förra året avlivades totalt 291 hundar som kommit till organisationen, vilket innebär en fördubbling jämfört med året innan.

Per Leander, generalsekreterare på Hundstallet, beskriver situationen som mycket tragisk. I vissa fall kommer hundarna till organisationen i ett sådant skick att det inte längre går att rädda dem.

Sveriges Radio rapporterar att Hundstallet pekar på flera bakomliggande orsaker. Fler hundar har kommit in till verksamheten, samtidigt som organisationen ser hundar där veterinärvård satts in för sent. Även hälsoproblem som kopplas till avel och inavel lyfts fram som en del av problematiken.

291 hundar avlivades under ett år

Hundstallet arbetar med att ta emot, rehabilitera och omplacera hundar som av olika anledningar inte längre kan bo kvar hos sina tidigare ägare.

Organisationens grundläggande mål är att hundarna ska kunna få en andra chans. Därför blir avlivning aktuell först när hundens hälsa, lidande eller andra omständigheter gör att ett fortsatt liv inte bedöms vara försvarbart.

Att hela 291 hundar avlivades under förra året blir därför en allvarlig signal.

Samtidigt har antalet hundar som behöver Hundstallets hjälp ökat. Enligt organisationens egen statistik tog Hundstallet hand om 1 129 hundar under 2025, vilket var 16 procent fler än året innan. Av hundarna var 71 procent omhändertagna av myndigheter.

Det innebär att många hundar redan befinner sig i en svår situation när de kommer till Hundstallet.

Hundar kommer in när det redan är för sent

En av orsakerna som Hundstallet lyfter är att vissa hundar inte har fått veterinärvård i tid.

Ett tillstånd som hade kunnat behandlas tidigare kan bli betydligt svårare när hundägaren väntar. I värsta fall kan sjukdom eller skada ha gått så långt att hunden lider och möjligheterna till behandling blivit mycket begränsade.

Problemet kan också ha en ekonomisk förklaring.

Hundstallet presenterade under 2025 en undersökning bland drygt 1 000 svenska hundägare. Där uppgav 33 procent att de någon gång hade avvaktat med veterinärbesök på grund av ekonomin.

Samtidigt uppgav 41 procent att det blivit dyrare att ha hund under de senaste två åren. Nästan tre av tio hade bytt till en billigare djurförsäkring och ungefär var fjärde hade bytt till billigare hundfoder.

När marginalerna i hushållsekonomin minskar kan ett veterinärbesök på flera tusen kronor bli svårt att hantera – särskilt om hunden är oförsäkrad eller försäkringen inte täcker hela behandlingen.

Konsekvensen kan bli att hundägaren väntar.

För hunden kan den väntan i värsta fall få mycket allvarliga följder.

Hundstallet pekar även på problem inom aveln

Men ekonomi och försenad veterinärvård är inte de enda förklaringarna.

Hundstallet lyfter även problem kopplade till avel och inavel.

Redan tidigare har personal vid Hundstallet i Örkelljunga efterlyst förändringar inom hundaveln. Verksamheten tar emot ett stort antal hundar varje år och möter därmed konsekvenserna när hundägande, avel eller omsorg inte fungerar.

Avel innebär ett stort ansvar. Det handlar inte enbart om att producera valpar utan om att försöka skapa hundar med så goda förutsättningar som möjligt för ett friskt och fungerande liv.

Det kräver kunskap om bland annat ärftliga sjukdomar, genetisk variation, mentalitet, släktskap och de hälsoproblem som förekommer inom den aktuella rasen eller populationen.

När genetiskt närbesläktade hundar används i avel ökar homozygotin, vilket också kan öka risken för att recessiva sjukdomsanlag kommer till uttryck. Därför är genetisk variation och långsiktig planering viktiga delar av ett hållbart avelsarbete.

Samtidigt är hundars hälsa komplex. Att en hund blir sjuk innebär inte automatiskt att sjukdomen beror på inavel eller avel. Miljö, ålder, individuella förutsättningar och en rad andra faktorer påverkar också hälsan.

Över tusen hundar om året behöver hjälp

Situationen måste också ses mot bakgrund av det stora antal hundar som passerar Hundstallet.

Organisationen uppger att omkring 1 500 hundar kan passera verksamheten under ett år. Hundstallet finns i Åkeshov i Stockholm, Alingsås och Örkelljunga.

I Örkelljunga uppgav Hundstallet tidigare i år att anläggningen tar emot över 1 000 hundar årligen och att omkring 80 procent av hundarna där kommit efter omhändertaganden av länsstyrelse eller polis.

Bakom ett myndighetsomhändertagande kan det finnas mycket olika historier.

Det kan handla om vanvård och allvarliga djurskyddsproblem, men också om att hundägaren blivit sjuk eller av andra orsaker inte längre klarar att ta hand om sin hund.

Hundstallet har dessutom tidigare varnat för en ökning av så kallat djursamlande. Bara under de första månaderna 2025 tog organisationen emot 67 hundar från tre sådana ärenden.

I dessa situationer kan ett stort antal hundar leva tillsammans under mycket dåliga förhållanden innan myndigheterna får kännedom om situationen.

Många vill adoptera – betydligt färre gör det

Samtidigt finns ytterligare en paradox på den svenska hundmarknaden.

Hundstallets rapport Hundlivet i Sverige 2025 visade att 84 procent kunde tänka sig att adoptera en hund.

Men bara åtta procent av de tillfrågade hundägarna hade faktiskt skaffat sin hund genom en svensk omplaceringsorganisation.

52 procent hade istället köpt hund från en uppfödare och 23 procent från en privatperson, exempelvis genom en annonssida.

Bland dem som inte ville adoptera en omplaceringshund uppgav nästan hälften att de föredrog en valp. Fyra av tio ville ha en särskild ras.

Det betyder att det samtidigt kan finnas ett stort behov av nya hem för befintliga hundar och en fortsatt stark efterfrågan på nyfödda valpar.

Att köpa hund är ett långsiktigt ansvar

De kraftigt ökade avlivningarna aktualiserar därför en större fråga om hur vi ser på hundägande.

Att skaffa hund innebär ett ansvar som kan sträcka sig över 10–15 år eller ännu längre. Under den tiden kan mycket förändras: ekonomi, boende, familjesituation, arbete och den egna hälsan.

Men hundens behov finns kvar.

Den behöver mat, försäkring, förebyggande vård och veterinärvård när den blir sjuk. Den behöver dessutom motion, stimulans, träning och social kontakt under hela livet.

Det är därför viktigt att redan före hundköpet fundera över inte bara inköpspriset utan också vad hunden kan komma att kosta under hela sitt liv – inklusive oväntade veterinärutgifter.

Tidig veterinärvård kan göra stor skillnad

Hundar kan inte själva berätta när något gör ont och många hundar är dessutom skickliga på att dölja smärta.

Förändringar i beteende kan därför vara bland de första tecknen på att något är fel.

En hund som plötsligt blir mindre aktiv, tappar aptiten, börjar halta, får svårt att resa sig, förändrar sitt rörelsemönster, dricker eller kissar mer än normalt eller på annat sätt avviker från sitt vanliga beteende bör tas på allvar.

Det betyder inte att varje liten förändring kräver akut veterinärvård. Men när symtom kvarstår eller hundens allmäntillstånd påverkas bör veterinär kontaktas.

Att söka hjälp tidigt kan i många situationer både minska hundens lidande och förbättra möjligheterna till behandling.

Bakom varje siffra finns en hund

Statistik över avlivningar riskerar lätt att reduceras till siffror.

Men bakom de 291 hundarna finns lika många individuella liv.

Hundstallets kraftiga ökning visar därför inte bara vad som händer inne på en omplaceringsverksamhet. Den väcker också frågor om förebyggande djurskydd, hundägares ekonomi, tillgången till veterinärvård, ansvarsfull avel och vilket ansvar som följer med beslutet att skaffa hund.

Hundstallets uppdrag är att ge utsatta hundar en andra chans.

När en hund kommer in så sjuk eller skadad att den chansen inte längre finns är det slutpunkten på en utveckling som i många fall kan ha börjat långt tidigare.

Och det är kanske där den viktigaste frågan finns: vad kan göras tidigare – innan hunden hamnar i ett läge där ingen andra chans längre är möjlig?

Källor: Sveriges Radio P4 Kristianstad, Hundstallet.

Vill ditt företag synas på Dognews?
Annonsering och samarbeten: dognews@hotmail.se

DOG NEWS SVERIGES STÖRSTA NYHETSSAJT OM HUNDAR