Många tror felaktigt att vita Pomeranian hundar inte får hudsjukdomen Black Skin disease, BSD eller Alopecia X, (det sist nämnda betyder håravfall och X står för okänd).

Det har flera år gått rykten om att vita Pomeranian hundar skulle vara skonade från pälssjukdomen BSD, informationen är felaktig och det finns inget bevis för att så skulle vara fallet. Bilden ovan talar också sitt tydliga språk, även uppfödare som hållit på länge med den vita färgen berättar om att sjukdomen även förekommer hos dem. Således är ingen färg skonad från den fruktade sjukdomen som får pälsen att trilla av våra hundar. HÄR ser Du också vita patri color Pomeranian hundar med BSD. Det finns också ett flertal vita Pomeranians födda i Norden som har insjuknat i BSD.

Man spekulerar i om sjukdomen uppkommit/spridit sig genom inavel och dubblering av genen. Man ser tydligt oftare BSD i vissa blodslinjer medan andra har en lägre grad av sjukdomen.

Tecken på BSD kan du se då en frisk Pomeranianvalp vid fem-sex månaders ålder byter till vuxen päls. Medan en hund med BSD behåller sin ulliga päls och får aldrig en vuxen dubbelpäls. Vid ca 20 månaders ålder börjar BSD hunden fälla sin päls och den blir sånär på skallig, för att aldrig återfå sin päls. Det finns fall där hunden får behålla sin päls upp till 4-5 års ålder och fäller därefter sin päls. Oftast blir hunden pälslös på delar av hela kroppen förutom på huvud och benens nedre del. Huden kan också färgas svart därav namnet ”black skin disease”.

Tyvärr medicineras en del hundar (ofta illegalt, utan att informera valpköpare) och återfår då sin päls, åtminstone för en tid. Detta kan vilseleda andra uppfödare att använda en ”sjuk” hund i avel, på så vis sprids sjukdomen vidare.

Fakta: BSD Alopecia X