En av de vanligaste negativa effekterna av inavel är att förekomsten av ärftliga skador och sjukdomar ökar. Hos de flesta hundraser förekommer sådana ärftliga defekter, många gånger i extremt hög omfattning. Ögondefekten PRA, kryptorkism (en eller båda testiklarna har ej vandrat ner i pungen), Legg-Perthes (degeneration av lårbenshuvudet) är exempel på ärftliga skador som är vanliga inom flera hundraser.
Så jag tänkte skriva lite om Legg Clavé Perthes sjukdom som förekommer hos Pomeranian nu och då. De flesta uppfödarna nonchalerar sjukdomen och fortsätter att använda hundar i avel som lämnat avkommor med sjukdomen. Jag vet inte om det är av okunnighet eller girighet Dvärghundar är populära idag och det händer att hundarnas sundhet får lida på grund av uppfödarnas girighet.
Perthes sjukdom, även kallad Legg Calvé Perthes sjukdom, är en utvecklingsrubbning i skelettet. De kliniska symtomen utlöses när ledkulan i höftleden förtvinar till följd av bristande blodcirkulation. Perthes sjukdom förekommer främst hos små terriers, Pomeranian, småpudlar samt andra dvärghundar. Symtomen debuterar ofta i samband med könsmognaden och består av bakbenshälta med smärta vid rotation och sträckning av höftleden, sjukdomen är mycket plågsam för hunden. Tikar och hanhundar drabbas lika ofta.
Diagnosen Perthes sjukdom fastställs med röntgenundersökning, där man oftast kan se typiska förändringar. Lindriga fall kan avläka med vila och behandling. I de fall där operation måste tillgripas bör den göras så tidigt som möjligt. Operationen består i att det förändrade höftledshuvudet opereras bort. Opererade hundar blir smärtfria men hälften visar en lätt förändring av rörelsemönstret.
Sjukdomen följer i princip en enkel autosomal recessiv arvsgång. Testparning mellan sjuka individer visar dock att det inte är frågan om en strikt Mendelsk klyvning.
Sjuka djur bör inte användas i avel och båda deras föräldrar (och eventuell avkomma) är att betrakta som anlagsbärare. Sannolikheten att friska kullsyskon till hundar med Perthes sjukdom är anlagsbärare är 67 proc.
Källa internet och SKK www.skk.se
våran valp är 10mån och fått diagnosen legg-perthes sjukdom.går den inte att konstatera vid första valpbesiktningen.kan vi ställa något ansvar på uppfödaren?
Pingback: Fakta att skaffa en Pomeranian valp | Dog News
jag har några frågor att ställa. Min lilla valp, Stina har varit frisk i sin gång sedan jag hämtade henne . Men så var jag hos vetrinären för att klippa klona , för jag vågade inte att göra detta själv . Jag var rädd att skada Stina . Men nu klippte de henne i pulpan , ock Stina drog åt sig benet med ett tjut . Men det fanns ju något bra pulver som skulle göra gott på detta . Jag åker hem med Stina o hon vägrar att sätta ner benet sedan dess . Jag kontaktar djur kliniken och säger att Stina har gått på tre ben sen vi kom hem . Jag får komma dit och vetrinären skriver ut anti inflammatoriskt blandad med smärtlindring . Jag åker hem . Ger Stina detta och tror ju att Stina ska börja gå på sitt ben igen . Men icke . Några besök till ,de hittar inget fel . Jag åker med Stina ut på landet o tror att hon då ska ta ner benet igen om hon får lugn och ro från stora staden . Efter tre månader börjar jag bli förbannad . Då får vi komma på ett besök till , till de som kan djur . Då kommer vetrinären på att efter att sett på plåtarna att hon har en sjukdom som då ska heta legg calve perthes sjukdom och han säger att han missat det på förra plåten ? Stina slutade använda sitt högra bakben i samband med att de klippt i pulpan . Kan detta ha utlöst denna sjukdomem, då hon sedan olyckan inte har tagit ner sitt ben mer .Eller kan det vara möjligt att sköterskan drog Stinas ben ur led . Och att sen har hon för länge fått gå på tre ben, så det har läkt fel . Kan någon hjälpa mig med att komma tillrätta med det här , för jag har svårt att tro att det ta är en sjukdom . Utan den är orsakad av djurkliniken . Han såg inte på första plåten att det var något fel . Men tredje gången , då såg han den här sjukdomen . Som jag inte tror på . Jag tror att de knasade hennes ben och att hon fick hjälp försent . Men hur kan jag få reda på vad som orsakat denna skada . Om sjukdomen är genetisk , när i sådana fall kan man se det ? Med andra ord , jag tror att det ligger en hund begraven här . Med vänlig hälsning Stinas matte Camilla Zackrisson